Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KON- kon- l. kon1-, stundom kon3– resp. kon4-, resp. (framför följande g- l. k-ljud) koŋ- osv., prefix.
i ssgr (i de flesta fall bildade redan i lat. l. mlat.; ofta dock uppvisade först i nylat. l. de moderna spr.); urspr. o. vanl. med bet.: tillsamman(s) (med), tillsamman-, hop- o. d., i många fall dock äv. i mera obestämd anv., på olika sätt modifierande grundordets bet.
a) med grundord bestående av ett verb samt i avledningar av dylika ssgr, t. ex. KOALISERA, KOALITION, KOLLABERA, KOLLAPS, KOLLEKT, KOLLEKTION, KOLLEKTIV, KOMMANDO, KOMMISSARIE, KOMMISSION, KOMMITTERA, KOMPASS, KOMPONENT, KOMPONERA, KOMPOSITION, KONFERENS, KONFERERA, KONKURRENS, KONKURRENT, KONKURRERA, KONKURS, KONSTATERA, KONSTRUERA, KONSTRUKTION, KONVULSION, KOORDINERA, KORREKT, KORRIGERA m. fl.
b) med grundord bestående av ett verbalsbst. l. ett ss. enkelt ord icke uppvisat av verb härledt sbst. samt i avledningar av dylika ssgr, t. ex. KOADJUTOR, KOAGEL, KOAGULERA, KOLLEGA, KOLLEGANT, KOLLEKTOR, KOLLOKVIUM, KONSCIENS.
c) med grundord bestående av ett adjektiv samt i avledningar av dylika ssgr, t. ex. KOGNAT, KOLLATERAL, KOMPARERA, v.1, KONDENSERA, KONKAV, KONREKTOR, KONTUMACIA.
d) med grundord bestående av ett sbst. av annan art än de under b nämnda samt i avledningar av dylika ssgr, t. ex. KOMMINISTER, KOMMOD, sbst. o. adj., KOMMUN, KOMMUNICERA, KOMMUNISM, KOMPANI, KOMPANJON, KOMPASTOR, KOMPATRIOT, KONCENTRERA, KONCENTRISK, KONFISKATION, KONFISKERA, KONFORM, KONFRONTERA, KONSORT, KONSTELLATION, KONTEMPLATION, KONVOJ, KONVOJERA.
Spalt K 2070 band 14, 1937