| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VAL va4l, sbst.3, n.; best. -et; pl. =.
1) handlingen att välja l. bestämma sig för en resp. ett av två l. flera möjligheter l. alternativ (efter övervägande), väljande; äv.: möjlighet l. tillfälle l. frihet l. tvång att välja ngn l. ngt; äv. konkretare, dels om enskild omgång av väljande, dels: alternativ (se ALTERNATIV, sbst. b), dels om resultatet av sådant väljande. Göra, träffa ett val. Valet föll på en röd duk. Hon hade inget annat val än att ge sig av. Han skapadhe menniskiona aff begynnelsen, och gaff henne thet walet, Wilt tu, så hålt bodhen. Syr. 15: 14 (Bib. 1541). Gudh (har) satt thesse timelighe sakerna nästan vthi Menniskiones frija wahl. Muræus Arndt 1: 138 (1647). Om I hafwen råd, at ibland flera (friare) wälja, / Så måste I ehr ei med walet länge qwälja. Kolmodin QvSp. 1: 663 (1732). Men himmel! hwad smärta? hwad tärande plåga, / At både förakta och älska sit wal. Nordenflycht QT 1746–47, s. 144. Angående walet af boets plats, ser man att foglarne anwända största omhugsamhet i detta afseende. Holmström Ström NatLb. 2: 132 (1852). (Det) har .. funnits tillfällen, då jag djupt ångrat mitt val av levnadsbana. Järnvägsminn. 145 (1952). Du krossas av dig själv, av dina val och tillkortakommanden. Lundberg Yarden 9 (2009). — jfr BILD-, FÄRG-, LEVNADS-, MOTIV-, NAMN-, ORD-, REPERTOAR-, SJÄLV-, SNABB-, STOFF-, STUDIE-, TAKTIK-VAL m. fl. — särsk.
a) med bestämning inledd av prep. (e)mellan (förr äv. på) o. angivande de möjligheter bland vilka valet företas. När wahlet är på them som Scrifftermål höra, går monger helst för then som han j sakenne bäst troor. LPetri KO 26 b (1561, 1571). Om vår lilla kära Märta blir ställd i valet mellan mor och far så vet jag att hon kommer att välja sin stackars gamla mamma. Hedberg DockDans. 100 (1955).
b) i fråga om tvekan l. övervägande l. avsikt o. d.; särsk.
α) (numera bl. i psalmer o. dyl. fr. ä. tid) i sådana uttr. som stå i valet (se STÅ, v. I 20 a α κ’) l. stå i ngns val l. ställa l. sätta ngt (ut)i ngns val l. sätta ngn ngt i val. Thet är the Swenskes Ähra, / At the så många Tal, / Så färdigt kunna lära, / Alt hwad them sätts i Wal. Skogekär Bärgbo Klag. A 4 a (1658). Honom stod i wahl, antingen thz (dvs. pengarna) uthgifwa, eller suspenderas på ett åhr. HärnösDP 1663, s. 55. Det är icke satt i Christi lärjungars val, huruvida ljuset skall sättas under skeppan eller på ljusastaken. Thomander 1: 294 (1863). Vi låta frågan stå till ett val. Rudin BibEnh. 65 (1887). Porten kallas trång, och vägen heter smal, / hela Herrens nåd är ställd uti ditt val. Ps. 1986, 265: 1.
c) (†) övergående i bet.: omdöme (se d. o. 4) l. urskillning. De, som utan wal på winst sin wänskap bygga .. De kunna om wår ro ock ädla frid knapt drömma. Nordenflycht (SVS) 1: 122 (1743). Et litet Lexicon Græcum, skrifvit med val och urskilning. Björnståhl Resa 1: 271 (1771). Rydqvist Resa 76 (1838).
2) [eg. specialanv. av 1] handlingen att välja l. utse ngn till visst uppdrag l. ämbete o. d., utnämning l. utkorelse; äv. konkretare, dels om (offentlig) förrättning där ngn (gm omröstning) väljs till visst uppdrag osv., dels om resultat av sådant val. Gå till val. Förrätta, utlysa val. Allmänna, fria, proportionella val. Han ställer upp i valet till riksdagen 2014. RA I. 1: 336 (1544). At Församblingen vthwalde sigh Predicare, och samma wahl wardt sedhan aff Biscopen stadfest. LPetri KO 63 b (1561, 1571). De Wal, hwilka med Voterings-Sedlar för sig gådt. PH 8: 7288 (1766). Frågan handlade om drottning Ulrika Eleonoras afgång från regeringen och prins Fredriks val till Sveriges konung. 2SAH 55: 84 (1878). När val till Andra Kammaren skall äga rum, låter Konungens befallningshafvande därom i god tid förut utgå kungörelse. BtRiksdP 1904, I. 3: nr 51, s. 41. Val av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske med slutna sedlar. SFS 1924, s. 549. Extra val, eller nyval som det kallades tidigare, skall hållas inom tre månader. SvD 20/11 1992, s. 8. — jfr BISKOPS-, CENSORS-, FOLK-, FULLMÄKTIG-, FYLLNADS-, IN-, KLASS-, KOMMUNAL-, KONUNGA-, KYRKOHERDE-, LANDSTINGS-, NY-, ORDFÖRANDE-, PARLAMENTS-, PERSON-, PRIMÄR-, PROV-, PÅVE-, REGENT-, REPRESENTANT-, RIKSDAGS-, RIKSDAGSMANNA-, RIKSRÅDS-, SENATORS-, SOFFLOCKS-, STORTINGS-, STYRELSE-, SUPPLEANT-, TALMANS-VAL m. fl. — särsk. (†) i fråga om att uppföra ngn på förslag l. som kandidat, särsk. i sådana uttr. som ställa ngn i l. under val (se STÄLLA, v.1 I 2 u) l. sätta ngn i val(et) (se SÄTTA, v.3 I 18 b δ) l. vara (u)ti val(et), äv. dels i uttr. ha ngra i valet, ha ngra att välja på, dels i det tautologiska uttr. kor och val (se KOR, sbst.3 1, 2). Apg. 1: 23 (NT 1526). Sam(m)a dagh .. sporde hans nade radet til hwem the hade betenkt for borgameste(re) j Salige mest(er) hanses stadh, thå swarade the at the hade tre j valet. OPetri Tb. 146 (1527). De andra kunna promoveras en annan gångh, ty man kan intet hielpa alla en gång, som nu äro i wahlet. ConsAcAboP 4: 269 (1675). PT 1892, nr 114 A, s. 1.
-AGITATION. agitation bedriven i samband med val. SvLitTidskr. 1869, Bih. s. 10. Valagitationen (till riksdagsvalet) blev våldsammare och fränare än vanligt. Fogelström FörvStad 38 (1966). —
-AGITATOR. (numera bl. tillf., om utländska förh.) om person som bedriver valagitation; jfr -lokomotiv. Lord Henry var en stor valagitator / Och gräfde minor såsom en kanin. CVAStrandberg 5: 337 (1865). —
-AKT.
1) (numera bl. tillf.) valförrättning (se d. o. 1); jfr akt, sbst.1 I 3. Som .. Ryssland medelst obefogadt inmängande uti pohlniska valacten giordt sig Frankrike afvogt. 2RA 3: 642 (1734). Schackrandet om presidentkandidaturen (i Tyskl.) har utlöst en djup olust i vida kretsar. Den högtidliga valakten den 1 juli har redan i förväg befriats från det mesta av sin glans. SvD(A) 1959, nr 150, s. 6.
2) (numera bl. tillf.) om handling l. dokument o. d. rörande förrättat val; jfr akt, sbst.1 II a, o. -handling 2. VDAkt. 1736, nr 405. Sedan omröstningen .. för sig gådt, uplästes ljudeligen Vahlacten för Församlingen, som därvid icke hade det ringaste at ärhindra. VDAkt. 1789, nr 467. jfr riksdags-valakt.
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om lag l. lagförslag rörande tronföljd, successionsordning; jfr akt, sbst.1 II d, o. arv-förening 2. Med Successionen til Riket förblifwer det aldeles efter Wahl-Acten, ock på sätt som 1650. års Riksdags Beslut förmår. PH 1: 14 (1719). Tronföljden var genom valakterna inskränkt till manslinjen. Carlsson o. Rosén SvH 2: 98 (1961). —
-AKTOR. (†) valförrättare. VDAkt. 1779, nr 211. Wal-Actor utbeder sig den glädjen, at alla röstägare qwarblifwa i sine bänke-rum utan at löpa ut och in i Kyrkan. VDAkt. 1793, nr 124. VDAkt. 1845, nr 162. —
-APPARAT. särsk.: organisation för bedrivande av valrörelse; jfr -maskin, -maskineri, -rörelse. DN(A) 4/11 1934, s. 3. Nu börjar det svåra jobbet att snabbt bygga upp en valapparat som gör att partiet kan nå ut över hela landet, sprida kampanjmaterial och dela ut valsedlar. DN 12/3 2004, s. A12. —
-ARBETARE. om person som arbetar med valrörelse; jfr arbetare 1 b β. Valarbetarna i Stockholms stad och län höll .. till på sin kampanjcentral på Regeringsgatan. SvD(A) 16/9 1968, s. 10. —
-BAROMETER. väljarbarometer. Minns Ni Dagens Nyheters stora valbarometer i juli månad: förutsägelserna där .. lades till grund för .. valberäkningar landet runt. UrDNHist. 2: 217 (1911). —
-BEREDNING. valkommitté; äv. (o. numera bl.): kommitté med uppgift att upprätta förslag på valbara personer till styrelse o. d.; jfr beredning 3 b. För att förbereda utskottsvalen tillsattes en valberedning på tio personer. NDA 4/10 1919, s. 5. Klockan nio i dag lägger valberedningen fram sitt förslag inför kongressdeltagarna. Expressen 21/8 1990, s. 10. —
-BERÄTTIGAD, p. adj. som har rätt att rösta, röstberättigad; särsk. i substantivisk anv.; förr äv. ngn gg: valbar (se d. o. 2). AdP 1800, 2: 1059. En hvar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är mantalsskrifven, och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva. SFS 1909, nr 41, s. 44. —
-BESTYRELSE. (i Finl.) styrelse med uppdrag att förrätta val; jfr bestyrelse 3. FFS 1972, nr 361, s. 890. —
-BETECKNING. beteckning (se d. o. 3 a) som används på valsedel för att ange avsett val; förr äv. oeg.: partibeteckning. SvD(A) 19/2 1907, s. 3. Nederst å valsedels framsida må såsom valbeteckning vara anbragt ordet ”Stadsfullmäktigval” eller annan beteckning i ord för ifrågavarande val. SFS 1926, s. 158. —
-BLUFF. (tillf.) jfr bluff 2 a. Herr Hanssons rörande omtanke om jordbrukarna, vilkas näring han och hans parti sökt beröva alla föreslagna statliga stödåtgärder, är väl ändå en väl stark valbluff. SvD(A) 16/9 1932, s. 5. —
-BOSKAP~02 l. ~20. (vard.) jfr boskap 3 b. Schulthess (1885). Vart tredje år lyckas man .. få valboskapen att under nåra dar intressera sej för allmänna angelägenheter. Hedberg VarfLek. 151 (1971). —
-BOSS. (numera mindre br.) vallokomotiv; jfr boss, sbst.2, o. pådrivare c β. ”Valbossarnas” olidliga tyranni inom sina resp. partier. SvD(B) 7/5 1916, s. 10. SAOL (1973). —
-BYRÅ. byrå (se d. o. 3) varifrån politiskt partis valkampanj utgår; jfr -stuga. Här och där i staden äro valbyråar öppnade, tillhörande olika partier. Lundin NSthm 181 (1888).
-CENSUS. (förr) undre gräns för inkomst l. förmögenhet ss. villkor för rösträtt l. valbarhet; jfr census 2 b o. förmögenhets-census, valbarhets-census. Liljecrona RiksdKul. 124 (1840). Med fog har .. anmärkts mot en nedsättning af valcensus, att en sådan åtgärd icke skulle undanröja den godtycklighet, som vidlåder det fastställda penningstrecket. BtRiksdP 1904, I. 3: nr 51, s. 8. —
-DAG.
1) [jfr t. wähltag] (†) till 1: märkesdag (se d. o. 1). Föruthan wanlige helgdagar hafwa the och någre wahldagar, som Catharinæ dagh, Marcus Mäss. Landsm. XVII. 1: 28 (1671). Ödmann StrSaml. 3: 27 (1788).
2) till 2: dag då (politiskt) val äger rum. RA I. 2: 831 (1589). Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster, valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. SFS 1920, s. 940. —
-DEBATT. debatt förd under valrörelse. Skatt och maktutövande i centrum för valdebatten. SvD(B) 26/9 1959, s. 7. —
-DELTAGANDE. jfr deltagande, sbst. 3. Det år, då den egentliga valstatistiken tar sin början, 1872, utgjorde valdeltagandet i hela riket 19.1 procent av de röstberättigade. SvRiksd. 17: 10 (1935). —
-DISTRIKT. (i sht i fackspr.) distrikt (utgörande minsta administrativa enhet) vid förrättande av allmänna val. Liljecrona RiksdKul. 63 (1840). För att någon till landstingsman må kunna wäljas, erfordras att han .. äger utöfwa rösträtt inom det waldistrikt, för hwilket walet sker. SFS 1862, nr 16, s. 4. —
-DIVISION. (†) division (se d. o. 6 d). GbgHÅ I. 1: 35 (1895). De försök, som gjordes att förvandla .. mera fasta valdivisioner till primära valkretsar, ledde i allmänhet ej till framgång. SvRiksd. 5: 277 (1934). —
-DUELL. (tv-sänd) debatt (mellan politiker) inför val; jfr tv-duell. Erlander och Ohlin i valduell. SvD(A) 7/9 1962, s. 25. —
-FEBER. [jfr eng. election fever] jfr feber 2 o. -frossa. Valfebern vinner .. med hvarje dag i intensitet, men den är .. långt ifrån så vådlig som man i utlandet synes föreställa sig. SDS 1889, nr 438, s. 1. —
-FLÄSK. (vard.) sammanfattande, om överdrivna löften avgivna av politiskt parti för att locka väljare; jfr -löfte. Den enda måttstock, som denne framskjutne medlem av det socialdemokratiska partiet anlägger är den, att avrustningen kan vara ett gott valfläsk. GHT 1929, nr 99, s. 12. —
(1) -FRI. som är föremål för fritt val l. som man kan välja fritt (mellan); äv.: frivillig (se d. o. 1 a) l. fakultativ l. icke obligatorisk; jfr fri 7 b. Weste (1807). Af .. (läroämnena) äro de gamla språken (Latin, Grekiska, Hebräiska) valfria, d. v. s. att det beror af föräldrars .. önskan, om lärjungen dem skall lära eller icke. TLär. 1846–47, s. 80. Servera gröten i djupa tallrikar med valfri mjölk och osötad sylt eller mos. Davidsson Hälsokokb. 39 (2009). —
-FRIHET~02 l. ~20.
1) till 1, om förhållandet att kunna välja fritt, frihet (se d. o. 4) att välja; fritt val; jfr -rätt 1, -rättighet 1. Dalin Arg. 2: 30 (1734, 1754). (Skolan) antager .. individualitetens bevarande som sin första grundsats, af hvilken Valfriheten af Läroämnena följer såsom den andra. BetUnd. 1828, Bil. 2, s. 21. I stället brukade människorna sin av Gud förlänade valfrihet till att vända sig bort från Gud. Nygren Kärlekst. 2: 224 (1936).
2) (†) till 2: rösträtt; jfr -rätt 2, -rättighet 2. Brask Pufendorf Hist. 335 (1680). Ej må såsom riksdagsman godkännas .. den som blivit förvunnen att hava vid riksdagsmannaval .. med penningar eller gåvor sökt värva röster .. eller genom våld eller hot stört valfriheten. SFS 1937, s. 407. —
-FRÅGA.
1) (tillf.) till 1: fråga (se fråga, sbst. 1) som kräver val mellan olika alternativ. Bergqvist Fråg. 54 (1898).
2) till 2.
b) (större) fråga l. ämne som diskuteras i samband med val. Arbetet för ett gemensamt förslag från de borgerliga partierna gör familjepolitiken till en valfråga. DN 11/5 1987, s. A16. —
-FRÄNDSKAP, se d. o. —
-FURSTE, förr äv. -FÖRSTE. (förr) kurfurste; jfr furste 2. Lind 1: 499 (1749). (De t. staternas) gemensamma öfverhufvud är Tyska eller, som han då för tiden benämndes, Romerska kejsaren, hvilken valdes af de så kallade kur- eller valfurstarna. Fryxell Ber. 6: 186 (1833). —
-FUSK. jfr fusk 2. Valfusk? Det är oftast den besegrades vana att insinuera, att allt icke stått rätt till vid ett val, som blifvit ett nederlag. Fyris 1894, nr 121, s. 3. —
-FÖRBEREDELSE. förberedelse inför (riksdags)val; i sht i pl.; förr särsk. i uttr. officiella valförberedelser (se officiell 1 a). (Jag) skulle .. helst velat på större afstånd .. bevittna valförberedelserna med thy åtföljande smädelser mot hederlige män. Rydberg Brev 3: 44 (1885). —
(1) -FÖRMÅGA. (numera bl. tillf.) förmåga att välja l. fatta egna beslut; jfr förmåga, sbst. 3 a. Viljans obundna valförmåga. Boëthius Sedel. 53 (1807). —
-FÖRRÄTTARE. jfr -aktor, -förrättning 1, -man 1. BondP 12: 189 (1771). Valförrättare är i varje valdistrikt den valnämnd, som .. utses för val till riksdagens andra kammare. SFS 1924, s. 550. I stället för de i många domsagor varande adliga häradshövdingarna utsågo landshövdingeämbetena ofrälse valförrättare. SvRiksd. 8: 17 (1934). —
-FÖRRÄTTNING.
1) förrättning (se d. o. 1 b α) varigm offentligt val verkställs; jfr -akt 1, -förrättare, -handling 1. Mig blef, effter öfwerstånden Wahlförrättning, et bref tilhanda skickadt .. det iag låter följa med Wahl-Instrumentet och Protocollet. VDAkt. 1735, nr 144. Med .. ett påtagligt inflytande på valförrättningen trodde sig regimen (i Serbien) tryggt kunna utlysa presidentval .. till den 24 september. DN 8/9 2000, s. A10.
2) (†) valhandling (se d. o. 2). Sedan Walförrättningarne (vid biskopsvalet) ifrån alla Contracter inkommit, böra de, nästa Consistorii dag derefter, upbrytas. PH 7: 4900 (1759). Hagström Herdam. 3: 163 (1899). —
-FÖRSAMLING. församling (se d. o. 2 (a)) bestående av personer som vid indirekt valsätt utsetts att ss. ombud för en kår av valberättigade utöva dennas rösträtt (jfr -kollegium, -korporation o. primär-församling); särsk. i fråga om val av kansler l. rektor o. d. vid universitet l. högskola (jfr församling 2 a slutet). Nordforss (1805). Uti den valförsamling som af .. (riksföreståndaren) hölls, blef Ancus Martius af Folket vald till Konung. Kolmodin Liv. 1: 81 (1831). (Inför val av universitetskansler sker) val av elektorer .. med slutna sedlar, upptagande namn till det antal elektorer vederbörande valförsamling äger att utse. SFS 1951, s. 1687. —
-FÖRVANTSKAP, se d. o. —
-GEOMETRI. [jfr d. valggeometri] (†) verksamheten att manipulera valresultat (gm strategiskt uttänkt valkretsindelning); jfr geometri 2. AB(L) 1895, nr 293, s. 2. 3NF 1: 828 (1923). —
-HANDLING.
1) till 1, 2, om handlingen att välja, val; jfr handling 5 (b). SDS 1887, nr 374, s. 2. Lägre och högre former af viljeyttringar alltifrån den dunkla instinkten och driften ända upp till den klara och skarpa valhandlingen och beslutet. Bergqvist Fråg. 14 (1898).
2) till 2: (skriftligt) dokument rörande val, valprotokoll; jfr handling 10 o. -akt 2, -förrättning 2. Reuterdahl SKH II. 2: 408 (1850). Sedan val till regal kyrkoherdetjenst vunnit laga kraft, insände domkapitlet ofördröjligen till Konungen samtliga ansöknings- och valhandlingar. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 2, s. 12. —
-HEMLIGHET~002, äv. ~200. jfr hemlighet 3. PT 1892, nr 286 A, s. 2. I hvarje vallokal skola finnas särskilda skrifplatser, vid hvilka den röstande kan med fullt bevarande af valhemligheten utmärka, huru han röstar. BtRiksdP 1904, I. 3: nr 51, s. 45. —
-HERRE. (†) om (förnäm l. mäktig) man utsedd att välja statsöverhuvud l. påve o. d.; jfr -furste, -man 2. SvMerc. IV. 2: 56 (1758). (Inför valet av riksföreståndare) bestämdes .. trettio walherrar, bestående af biskopar och adeliga män. Fryxell Ber. 2: 150 (1826). (Senatorn) afträdde godvilligt, och efter ett demokratiskt upplopp förklarade påfven sig för valherre och utnämnde själf senator samt afskaffade den öfriga senaten. Schück Rom. 1: 214 (1912). —
-JIPPO. (vard.) evenemang av spektakulär l. upptågsartad karaktär i samband med (politiskt) val. Tycker ni att det är rätt av våra sjungande kändisar att engagera sig i valjippon och uppträda tillsammans med Palme och Erlander? SvD(A) 4/3 1968, s. 10. —
-KAMP. jfr kamp, sbst.2 2, o. -strid. En val-kamp. Bremer Hertha 403 (1856; rubrik). I Isère, där .. en het valkamp utfäktades om departementets representation i kammaren. SundsvT 22/5 1888, s. 3. —
-KAMPANJ. jfr kampanj, sbst.2 3 a. Hedin Tal 1: 185 (1887). Folketingsvalen .. (i Danmark) medförde, oaktadt en mycket häftig valkampanj och ovanligt lifligt deltagande, blott en ringa förskjutning i partiernas styrka. 2NF 5: 1303 (1906). —
-KANDIDATUR. Hertigens af Augustenburg förmodade valkandidatur väckte väl bekymmer, dem man dock hoppades kunna skingra. MinnSvNH 5: 185 (1854). —
-KAPITULATION. (förr) kungaförsäkran; jfr kapitulation 1 b o. hand-fästning 3. Bergklint MSam. 2: 134 (1784). Konungen, som valdes av de maktägande, bands av en valkapitulation, som i hög grad begränsade hans befogenheter. Almquist VärldH 5: 308 (1933). —
-KARTELL. jfr kartell 3 o. -samverkan. NDA 12/12 1893, s. 2. Bilda valkartell är inte .. att tänka på, eftersom den svenska vallagen inte tillåter att flera partier som uppträder gemensamt inför ett val får dela på mandaten efter valet. SvD 26/10 2012, s. A5. —
-KLASS. (förr) klass (se d. o. 2) av väljare. Warburg Richert 1: 294 (i handl. fr. 1830). Personlighetsprincipen äntligen tillämpad, inga valklasser, ingen census, ingen röstgradering! Reinhold Reformsällsk. 193 (1917). —
-KOLLEGIUM. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) valförsamling; jfr kollegium 1. PT 2/6 1791, s. 2. Afgöre så detta Val-Collegium, medelst enkel pluralitet, hvilken af de tre föreslagne skall erhålla den lediga beställningen. StadgSkånNatLd 1833, s. 7. Den tyske förbundspresidenten väljs på fem år av ett särskilt valkollegium. NE 7: 192 (1992). —
(1) -KONFRONTATION. (i sht i fackspr.) vittneskonfrontation. Wachtmeister Sanning 98 (1933). Normalt sett anses inom polisarbete att det som kallas för valkonfrontationer med vittnen – där den misstänkte står i en rad bland liknande klädda personer – är av mycket mindre värde om vittnet sett bilder i förväg eller fått veta vem den misstänkte är. DN 25/9 2003, s. A6. —
-KORPORATION. valförsamling. (Landstingens) lämplighet såsom valkorporationer för första kammaren. NDA 19/3 1863, s. 3. —
-KRETS. (i sht i fackspr.) sammanfattande, om inom ett visst (större) geografiskt område boende röstberättigade som har att utse representant(er) i riksdags- l. kommunalval o. d.; jfr krets, sbst.1 6 a. SC 2: 36 (1821). För att vara valbar till 2:a kammaren fordras att ha fyllt 25 år och att vara mantalsskriven i valkretsen. Granfelt Samh. 167 (1937). jfr enmans-valkrets.
-KULA. (†) kula (se kula, sbst.3 1 c) använd vid omröstning l. val, voteringskula; anträffat bl. i ordböcker; jfr balloterings-kula. (Sv.) Valkula .. (fr.) Ballotte. Weste (1807). Cannelin (1939). —
-KUNG, äv. -KONUNG. (förr) om kung som erhållit kronan gm val; motsatt: arvkonung; jfr konung, sbst.1 I 1. HSH 7: 59 (1593). En Wal-Konung .. nyttjar Riket sig til ro under sin lifs-tid; men en Arf-Konung, åtrår at lemna Riket florerande uti Arfwingens hand. Celsius G1 2: 180 (1753). —
-KVOT. (numera bl. tillf.) kvot som erhålls då antalet avgivna röster divideras med det antal mandat som skall besättas; jfr kvot 2. 2NF 22: 387 (1915). jfr riks-valkvot. —
-LAG. jfr lag, sbst.1 1, o. -ordning. DA 22/11 1771, s. 2. I sammanhang med 1909 års rösträttsreform tillkommo vallagen och stadgan om val till riksdagens utskott. SvRiksd. 14: 35 (1934). —
-LISTA. lista upptagande namn på valkandidater; förr äv. dels om handling upptagande den l. de kandidat(er) som valts till ämbete o. d., dels om förteckning över röstberättigade, röstlängd; jfr lista, sbst.2 d. SynodA 1: 451 (1764; om röstlängd). Den som blifwit wald till Ledamot af Utskott, äge rätt att i samma Plenum, Wal-listan blifwit öppnad .. denna befattning sig afsäga. SFS 1830, s. 199. Varje ledamot av nämnden upptecknar å en sluten vallista de män, dem han anser förtroendet värdiga. SFS 1949, s. 200. —
-LOKAL. lokal (se lokal, sbst.1 3 a) där röstning äger rum. Vid senaste valen ha funnits tio vallokaler, de fleste i skolhus eller på kyrkosalar, men äfven i rådhuset och på andra ställen. Lundin NSthm 182 (1888). —
-LOKOMOTIV. särsk. bildl., om (framstående) politiker som (ihärdigt l. engagerat) bedriver opinionsbildning o. d. för sitt parti i samband med val; jfr -agitator, -boss, -makare. SvD 18/11 1972, s. 3. Att vara vallokomotiv betyder inte bara att hålla många möten utan att ta täten och gå i spetsen för partiets valrörelse. SvD 7/8 1991, s. 8. —
-LÄNGD. röstlängd; jfr längd 8 a. En Wal-Längd, uti hwilken, jemte Quarteren och Numrerne på hwart Hus, utsättas bör, huru många Röster derföre få lemnas, samt i hwad mon alla de, som deruti bo, äga Wal-rättighet. PH 8: 7039 (1765). De vallängder, som för riksdagsmannaval senast blifvit upprättade och justerade. NDA 1863, nr 221, s. 2. —
-LÖFTE. jfr -fläsk. Gång på gång ha väljarna gifvit ledarna anstånd med vallöftenas infriande. AB 1899, nr 284 A, s. 3. —
-MAKARE. (numera i sht om utländska förh.) vallokomotiv. SvD(B) 7/5 1916, s. 10. Han är en skicklig valmakare, som förstår hur man skall vinna röster åt sitt parti. SvD(A) 1935, nr 350, s. 4. —
-MAN.
1) (†) valförrättare. VDAkt. 1779, nr 377. Äntel(ige)n tilsporde Prosten Församl. om något Laga jäf kunde förefin(n)as emot honom såsom walman. VDAkt. 1798, nr 278.
2) (utom i ssgr numera bl. tillf.) väljare l. elektor; jfr -herre. Weste (1807). Riksdagsmannavalen i Göteborg (1853) väckte .. betydligt uppseende, i anseende till valmännens exempellösa likgiltighet: endast 100 personer deltogo uti dem. Hellberg Samtida 7: 30 (1872). Riksdagens Justitieombudsman .. väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän. SFS 1891, nr 14, s. 26.
Ssgr (till -man 2): valmans-förening. (numera bl. om förh. i Finl.) jfr förening 7 c. LdVBl. 1887, nr 9, s. 4. Minst fem röstberättigade delägare kan grunda en valmansförening och ställa upp en valbar delägare som kandidat i valet. Hufvudstadsbl. 14/9 1997, s. 7.
-kår. väljarkår; jfr kår, sbst.3 2. NordRevy 1895, s. 103. Det finns en allmän tendens till ökad rörlighet i valmanskåren. Expressen 6/12 1990, s. 7. —
-MASKIN. valapparat (jfr maskin 2 a o. -maskineri); förr äv. om maskin (se d. o. 1) använd ss. hjälpmedel vid val. De penningar, genom hvilka .. (partierna) kunna hålla den erforderliga valmaskinen i gång. Lidforss SocJourn. 118 (1907). En ”valmaskin”, där medelst hålslagning vissa markeringar utfördes, patenterades (1896) af International ballot company, Amerika. 2NF 24: 53 (1916). Med tal, glada tillrop och god mat skulle .. (partiombudsmännen) muntras upp och förmås sätta fart på den berömda valmaskinen. DN 10/2 1991, s. A15. —
-MASKINERI. valapparat; jfr maskineri 2 a o. -maskin. Det invecklade valmaskineri, med hjelp af hvilket den preussiska landtdagen förnyas, sattes i gång i går. AB 28/10 1898, s. 3. —
-METOD. jfr -system. Herr Plomgren .. förblifwer wid den wahlmethode, som är conform med regeringzformen och riksdagsordningen och finner icke, at 24 personer kunna nämnas til electorer. 2BorgP 7: 52 (1740). —
(1) -MÖJLIGHET~002, äv. ~200. om möjlighet l. tillfälle att välja; äv. konkretare (i sht i pl.), dels: alternativ, dels: utbud. Dessa voro de valmöjligheter, mellan hvilka, i århundraden .. (Sv:s) styresmän och ledare sväfvat. Atterbom Minnest. 1: 313 (1844). Vi uppsöker en familj som bor på långt avstånd från de stora städerna och som därför saknar de valmöjligheter som där bjuds. Form 1950, s. 109. Det intressanta är .. att det här innehåller en valmöjlighet. De aktieägare som vill, kan vara med också i fortsättningen. DN 16/5 1995, s. C2. —
-MÖTE. (offentligt) möte (se d. o. 6) inför (politiskt) val. BtRiksdP 1862–63, 1: nr 61, s. 42. Valmötena äro ganska lifliga inom de kretsar, der omval kommer att ske. AB 1869, nr 127, s. 2. Vid ett valmöte .. i går gick han till hård attack mot regeringen. DN 7/9 1997, s. A10. jfr riks-valmöte. —
-NEDERLAG~002, äv. ~200. jfr nederlag 2. Det valnederlag, som nyligen drabbade det engelska liberala partiet, kan betecknas som betydelsefullt för stämningen i landet. NPress. 1894, nr 340, s. 3. —
-NOTARIE, förr äv. -NOTARIUS. (numera mindre br.) om tjänsteman med uppgift att föra protokoll o. d. vid val (i sht prästval); jfr notarie, sbst.1 1. VDAkt. 1797, nr 368. Valförrättaren skall utse valnotarie att å frågodag eller valdag föra protokoll. SFS 1958, s. 468. —
-NÄMND. nämnd (se d. o. 2 b) med uppgift att förrätta val; särsk. (om medeltida förh.) liktydigt med: riksvalnämnd. Nordström Samh. 1: 17 (1839). I varje kommun skall det finnas en valnämnd, som är lokal valmyndighet med ansvar i kommunen för frågor om val. SFS 2005, nr 837, s. 5. —
-OBSERVATÖR. jfr observatör 4. P C Jersild hör till den svenska Helsingforskommittén som tillsammans med andra länders kommittéer sänt 34 valobservatörer till Rumänien. Expressen 20/5 1990, s. 17. —
-ORDNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr ordning 3 b o. -lag. De Svenske Kyrkofäder hade med flit inrättat en sådan wahl-ordning til Thronen, at de med den ene Arf-Prinsen kunde tukta den andre. Dalin Hist. 2: 135 (1750). Först vid Frihetstidens sista riksdag fattade .. bönderna beslut om enhetlig valordning. SvFolket 6: 22 (1938). —
-PERIOD. period under vilken ett val har giltighet, period mellan två (ordinarie) val; jfr mandat-period. SvT 1852, nr 229, s. 2. Avgår styrelseledamot före valperiodens slut, utses, så snart ske kan, ny ledamot för den återstående tiden. SFS 1921, s. 1312. —
-PLAKAT. jfr plakat, sbst. 3, o. -affisch. Lundin NSthm 244 (1888). På valplakat runtom i Danmark lovar S-ledaren satsningar på det offentliga. SvD 13/9 2011, s. 13. —
-PLATTFORM~02. valprogram (se d. o. 2); jfr plattform 2 b. Motionen föranledde stora försvarsdebatter i riksdagen och blef (det socialdemokratiska) partiets valplattform vid 1911 års allmänna val. 2NF 26: 180 (1917). —
-PRINCIP. jfr princip 3 c. Herr Stedt upläste den delen af 2:dra §., som angår Wal-principen för Bonde-Ståndet. AdP 1800, s. 1129. —
-PROGNOS. SAOL (1950). I dessa (val)kretsar har, som framgår av den valprognos som Svenska Dagbladet publicerar .. oppositionen två vinstchanser från socialdemokrater och kommunister. SvD(B) 8/5 1958, s. 3. —
-PROGRAM.
1) om radio- l. tv-program som sänds i anslutning till (allmänna) val; jfr program 2. Valprogrammen i radio inleds .. med en diskussion om Partierna och demokratien. Upsala 10/8 1956, s. 3.
2) program (se d. o. 4) för politiskt parti inför val; jfr -manifest, -plattform. Enskildt sammanträde .. der grunder för ett frihandelsvänligt valprogram antogos. Johansson Dagb. 2: 219 (1887). De tre styrande partierna gick ut med ett gemensamt budgetförslag som väljarna kunnat läsa som ett valprogram. GT 27/9 2002, s. 2. —
-PROPAGANDA. jfr propaganda 3. SAOL (1950). Tyngdpunkten i Labours valpropaganda låg utan tvivel på det välfärdspolitiska planet. SvD(A) 11/10 1959, s. 4. —
-PROTOKOLL. jfr protokoll 2 o. -handling 2 o. röst-protokoll. 2BorgP 5: 421 (1734). Det, öfwer Kyrckioherde bestälningens besättjande uti Wrigstad håldne .. wahlprotocoll. VDAkt. 1736, nr 465. Valprotokoll, röstlängd och omslag, som avses i .. lagen om val till riksdagen, hade inkommit från samtliga valdistrikt i valkretsen. SFS 1956, s. 164. —
-REFORM. reform av valsystem. AB 22/2 1848, s. 1. Man vill ha en samlingsregering som kan få igenom fortsatta valreformer. DN 24/12 1994, s. A10. —
-RESULTAT. resultat erhållet gm val; jfr -utgång, -utslag. WoJ (1891). Allteftersom valresultaten strömmade in blev det .. tydligt att man bevittnade en fruktansvärd tillbakagång för liberalerna. Hellström Kärlek 196 (1942). —
-RIKE. rike (se d. o. 2) där monarken tillsätts gm val; motsatt: arvrike (se d. o. 1 a); jfr -kungadöme, -kungarike, -monarki o. kor-rike. Then Artikell uthi Konungzbalcken, som förmäler att Swerige är Wahl- och icke Arf-Rijke. Stiernman Riksd. 270 (1566). Sedan Polen efter den jagellonska ättens utslocknande blivit ett valrike .. hade monarkens makt .. överflyttats på väljarna. Almquist VärldH 6: 529 (1929). —
-RIKSDAG~02, äv. ~20. (förr) riksdag med huvudsakligt syfte att förrätta val (i sht av tronföljare). (Det) stadgades .. at Lagmannen wid Wal-Riksdagen skulle hafwa tolf Män med sig ifrån sin Lagsaga. Lagerbring 1Hist. 3: 550 (1776). En Svensk beskickning hade uppträdt vid de Polska valriksdagarne. 2SAH 46: 79 (1870). —
-RÄTT. (val- c. 1710 osv. vals- 1612)
1) (numera bl. tillf.) till 1: rätt (se rätt, sbst.2 4) att välja (fritt); valfrihet (se d. o. 1); jfr -rättighet 1. Runius (SVS) 2: 264 (c. 1710). Egoismen, den wi inplanta hos barnen .. igenom för mycken frihet eller beständig wahlrätt til nöjen. Nordin Bet. XXXVII (1785). Bolaget .. ansåg .. handelsbruket innebära, att säljaren ägde valrätt mellan att leverera nya rör eller att återbetala köpeskillingen. 1NJA 1941, s. 339.
2) (numera bl. tillf.) till 2: rösträtt, särsk. om rätt att gm val utse ngn till ämbete o. d. (jfr -frihet 2, -rättighet 2); äv. i fråga om kungaval: rätt att väljas l. ha företräde vid val; jfr kor, sbst.3 1. At om Konungens Son, Broder eller Frände, medh samma dygder (som en medtävlare) fans begåffuat, skulle han icke effter Arffzrätt, vtan waals rätt för alle andre vthi Konunga Waalet framsatt bliffua. Tempeus Messenius 60 (1612). Riksens Ständer hade kunnat blifwa beröfwade äfwen sin otwifwelaktiga wal-rätt. Lagerbring 1Hist. 2: 319 (1773). (Det) anses .. såsom en gifven sak att de, som äro förlustiga medborgerligt förtroende .. eller äro satta i omyndighets- eller konkurstillstånd, icke äga valrätt. BtRiksdP 1904, I. 3: nr 51, s. 12. —
-RÄTTIGHET. (†)
1) (†) till 1: rätt (se rätt, sbst.2 4) att välja; valfrihet (se d. o. 1); äv.: beslutanderätt; jfr -rätt 1. HC11H 5: 173 (1687; om beslutanderätt). Visade lärjunge, som begagnade sig af valfriheten, lätja och försumlighet .. skulle han .. ånyo genomgå samma årsklass med eller utan valrättighet. Verd. 1885, s. 77. Auerbach (1916).
2) (†) till 2: rösträtt; jfr rättighet 1 o. -rätt 2. Torde det wara betänckeligt at sådane simpla förswars- och arbetskarlar skola niuta någon .. wahlrättighet såsom andre borgare. 2BorgP 5: 457 (1734). Valet af en representant är i sig sjelft, såsom politisk verksamhet, en obetydlighet, desto större, ju mer valrättigheten utsträckes. Snellman Stat. 381 (1842). Auerbach (1916). —
-RÖRELSE. jfr rörelse 8 o. -apparat. Schulthess (1885). Tvänne rådsherrar .. begåfvo sig till Polen för att leda valrörelsen, och den (ene) .. lyckades genomdrifva Sigismunds val. Schybergson FinlH 1: 334 (1887). Kärnkraftsfrågan kan få stor betydelse i valrörelsen nästa år. Expressen 6/9 1990, s. 6. —
-RÖST. (val- 1626–1916. vale- 1651) (†) röst (se röst, sbst.3 3). Directorerne skole vthwällias vthaf Participanterne effter mäste Wahlrösterne. Stiernman Com. 1: 935 (1626). (Sv.) valröst, (t.) Wahlstimme. Auerbach (1916). —
-RÖSTA, -ning; -are (se avledn.). (†) rösta (se rösta, v.5 2). Gaf ock tilkänna .. att ägaren (till säteriet), Fröken Catharine Marie Gyllenpamp, hade rätt att först walrösta. VDAkt. 1751, nr 428. Heinrich (1814).
-SAMRÖRE~020. (tillf.) jfr samröre 2 o. -samverkan. Socialdemokraternas valsamröre med kommunisterna försvaras av Social-Demokraten. SvD(A) 23/2 1927, s. 5. —
-SAMVERKAN~020. samverkan mellan två l. flera politiska partier i syfte att vinna val; jfr -allians, -kartell, -samröre. Teknisk borgerlig valsamverkan i Upsala län. UNT 1/8 1932, s. 3. —
-SEDEL. sedel (se d. o. 1 c) med uppgift om parti l. kandidat(er) använd vid (allmänna) val; jfr röst-sedel. Möller (1790). Hvarje valsedel skall innehålla namnen på så många valberättigade, som valkretsen eger att utse. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 191 (1882). Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst. SFS 1920, s. 2350.
Ssg: valsedels-försändelse. särsk. (numera bl. tillf.) försändelse innehållande valsedel från röstberättigad som inte personligen avlämnar sin röst; jfr röstsedels-försändelse. SFS 1920, s. 934. —
-SIFFRA. röstsiffra. Fullständiga valsiffror meddelade i extra nr af Nora tidning. Johansson Dagb. 4: 148 (1899). —
(1) -SITUATION. jfr situation 2. Alving HemBäst 192 (1948). Alltid är det fråga om en valsituation mellan begär och försakelse, uttryckt i valsituationen mellan vara och pris. Lindqvist Reklam 30 (1957). —
-SKOLKA, -ning; -are (se avledn.). jfr skolka 1. Tiden 1912, s. 231. Oppositionen valskolkar i Portugal. DN(A) 1957, nr 299, s. 13.
Avledn.: valskolkare. jfr röst-skolkare. SvD(A) 25/9 1922, s. 5. Stundom äro de s. k. valskolkarna alltjämt lika många eller flera än det största partiets valmanskår. RöstRadio 1933, s. 122. —
(1) -SPRÅK. [jfr t. wahlspruch] sentens vald l. antagen av enskild person l. krets av personer l. institution o. dyl. ss. rättesnöre l. uttryck för handlande l. ideal o. d., motto l. devis (se devis, sbst.1 3); särsk. (herald.) om sentens osv. anbragt på l. hörande till vapen(sköld) (jfr devis, sbst.1 3 a); jfr språk 3. Svenska Akademiens valspråk är Snille och smak. Serenius Nn 1 b (1734). Må wapnet prydas med Riddarens walspråk, samt derunder teknas Hans Namn. PH 4: 2625 (1748). Hufvudingången .. bar konungens valspråk i kolossala illuminerade bokstäfver. ActaOel. 3: 13 (1864). Rådman Malmqvist .. hade under sin långa vistelse i vår stad blivit typen för en levnadsglad helsingborgare, vars valspråk .. var ”låtom oss äta, dricka och vara glada!” FrSkånStäd. 230 (1932). Som valspråk antog Carl XVI Gustaf ”För Sverige – i tiden”. NE 3: 581 (1990). särsk. (†) om sentens o. d. som ersätter namnsedel (vid anonym tävling); jfr devis, sbst.1 2 b. (Tävlings)Skrifterne, på vanligt sätt utmärkte med Valspråk och namnsedlar, insändas inom nästkommande December månads slut. Kellgren (SVS) 4: 265 (1782). KrigVAH 1895, s. 238. —
-STUGA. [möjl. elliptiskt för -byrå-stuga] om mindre lokal placerad på allmän plats o. använd ss. valbyrå; jfr stuga 3 o. -byrå-stuga. Socialdemokratisk valstuga nedbränd. SvD 16/9 1973, s. 40. —
-SÄTT. jfr sätt, sbst.4 4. 2BorgP 6: 13 (1738). Det proportionella valsättet .. afser att .. på ett varaktigt sätt få .. fram den återspegling af meningsskiftningarna inom valmanskåren, som (osv.). BtRiksdP 1904, I. 3: nr 51, s. 25. —
-TAKTIK. taktik använd under valkampanj. Jag begriper icke deras valtaktik, ty de vilja ju hava bort alla moderata och frisinnade och inser icke, att de arbeta de reaktionära i händerna. Johansson Dagb. 4: 27 (1896). —
-TAKTISK. [jfr -taktik] jfr taktisk, adj.2 2. Då det republikanska partiet 1860 skulle utse presidentkandidat, fick .. (W. H. Seward) af valtaktiska skäl stå tillbaka för den vida mindre kände Lincoln. 2NF 25: 222 (1916). —
-TEKNISK. som hör samman med l. har avseende på (visst) valsystem; särsk. i uttr. valteknisk samverkan, samverkan mellan två l. flera partier i syfte att få bättre utdelning av mandat. SvLärT 1895, s. 532. Det (har) förebragts goda skäl för, att uttrycket taga konung egentligen är en valteknisk term, som betecknar ett första moment i valhandlingen. Fornv. 1937, s. 20. Socialistiska partiet försvarade sina 6 mandat, vunna i valteknisk samverkan med de ganska framgångsrika kommunisterna. Carlsson o. Rosén SvH 2: 689 (1961). —
-TENT. (i Finl.) utfrågning (i sht i radio l. tv) av kandidater i samband med val; jfr -debatt. Omutlig utfrågare vid otaliga valtenter i TV. Hufvudstadsbl. 18/1 1983, s. 2. —
-TRYCK. (numera bl. tillf.)
1) jfr tryck 5 e. SAOL (1950). Vilken är – bortsett från allt vad ni säger i ert valtryck och i ert partiprogram – den huvudfråga som skiljer KDS från de andra partierna? Expressen 1964, nr 226, s. 9.
2) om påtryckning utövad i samband med val; jfr tryck 6 d. (Han har) till nedre justitierevisionen inlemnat en skrift, hvari .. (han) vidhåller, att valtryck utöfvats af källarmästaren .. samt derför yrkar valets upphäfvande. SD(L) 1896, nr 506, s. 1. —
-URNA. urna (se d. o. 1 b) använd i samband med val; särsk. i uttr. gå o. d. till valurnorna, gå och rösta; jfr röst-urna. NDA 24/9 1863, s. 2. Röstsedlarnas uttagande ur valurnan och öppnande .. skola försiggå i vallokalen inför öppna dörrar. SFS 1889, Bih. nr 79, s. 7. Det är en medborgerlig skyldighet att rösta – därför ska vi gå till valurnorna den 19 september. DN 17/5 2010, s. 23. —
-UTSLAG~02. valresultat; jfr utslag 8 b. (Han) böjde huvudet under oket först sedan högern vägrat medverka i en koalitionsregering på valutslagets grund. Spångberg StMän 1: 26 (1917). —
-VAKA. vaka (se vaka, sbst.3 2) hållen under kväll l. natt efter val för att invänta valresultat; äv. om radio- l. tv-program som utgör sådan vaka. Till valvakan å Hôtel Continental, som anordnats af Liberala valmansföreningen, började intresserade medborgare att samlas redan vid 9-tiden i går afton. DN 1893, nr 8739 A, s. 2. TV:s valvaka i kväll blir den största satsningen hittills för Sveriges radio i detta sammanhang. SvD(A) 18/9 1966, s. 3. —
-VIND. om tendens gällande utgången av (politiskt) val; jfr opinions-vind. Upsala 26/11 1934, s. 2. Det är tydligt vart valvinden blåser, men om det blir ett stort eller litet valnederlag är det ännu för tidigt att yttra sig om. SvD 21/9 1970, s. 12. —
-ÅR. år då (politiskt) val äger rum. Kvinnorådet har särskildt under valår utgett ett flertal broschyrer och flygblad. 2NF 38: 1165 (1926).
1) till 1: som är möjlig att välja; äv.: valfri l. frivillig, särsk. om (skol)ämne l. kurs o. d. Lästes detta ”obskura” språk (dvs. hebreiskan) af alla? frågar läsaren undrande. Ja, visserligen, den tiden begrep man sig icke på valbara ämnen. Laurén Minn. 257 (1877). Regeringens utredare (föreslår) att estetisk verksamhet, som är ett kärnämne i dagens gymnasieskola, enbart ska vara en valbar kurs i framtidens gymnasieskola. DN 3/8 2009, s. 23. jfr o-valbar.
2) till 1, 2: som kan l. får väljas; särsk.: som är berättigad att väljas till visst ämbete; äv. oeg., särsk. i uttr. på valbar plats (jfr plats, sbst.1 4 c). Holmberg 1: 702 (1795). Slutet af festtåget utgjordes af walbara pigor och röstägande pojkar. UrKorrCronholm 292 (1865). Valbare till landstinget äro, utan någon censuskvalifikation, män, som uppnått 35 års ålder. Hedin Tal 1: 218 (1893). En förutsättning för att kvinnor ska få del av inflytande och makt är att det finns kvinnor på valbara platser på partiernas valsedlar. PiteåT 20/1 2010, s. 7. —
VALBARHET, r. l. f. [till valbar] motsv. valbar 2: förhållandet l. egenskapen att vara valbar; i sht i fråga om val till visst ämbete. Weste (1807). Villkoren för valbarhet till representanthuset (i USA) äro att hafva uppnått tjugufem års ålder .. och att vid valtillfället vara bosatt i den stat, inom hvilken valet sker. SvAlm. 1894, s. 47. Valbarhet, (dvs.) kvalifikationskrav för att bli vald till förtroendeuppdrag, bl.a. som ledamot av riksdagen. NE (1996). jfr o-valbarhet.
Ssgr: valbarhets-census. (om ä. l. utländska förh.) valcensus; jfr census 2 b. Hedin Tal 1: 33 (1867). Valbarhetscensus till 2:a kammaren var densamma som rösträttscensusen. Granfelt Samh. 166 (1937).
-ålder. Enligt .. (representationsförslagen) skulle riksdagen bestå af valda ombud för fem klasser, kallade ”stånd”, och dessa ombud .. fördelas i två kamrar med .. högre valbarhetsålder för den ena. 2NF 11: 28 (1909).
Spalt V 118 band 37, 2014