| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄTSKA vät3ska2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Forsius Phys. 219 (1611) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. vätske, Berchelt PestBeg. A 7 a (1588)); förr äv. VÄTSKE, m.; pl. -ar (Chesnecopherus RegIter E 3 b (1613)) l. -er (se ovan).
om lättrörligt o. ej fast (se FAST, adj.1 1 a) l. gasformigt ämne vars form (se d. o. I 1) bestäms av omgivande begränsande ytor l. behållare o. dyl. l. som droppar l. rinner o. d., ämne i flytande tillstånd (se FLYTA, v.1 II 7 slutet); särsk. dels om (slag av) sådant ämne avsett l. använt för visst ändamål, dels om (ngt som huvudsakligen består av) vatten; särsk. (i fackspr., i sht kem.) i sådana uttr. som flyktig vätska (jfr FLYKTIG, adj.2 4), tung vätska (jfr TUNG 3 a); äv. övergående i bet.: fukt l. väta (se särsk. b–d); jfr FLUIDUM. En klar, grumlig, frätande vätska. Skall man taga grönt Boketrä, och läggia thett uthi elden och tagha then wätskan som dryper af ändarna .. och när tu omtränger så dröp ther utaf uthi öronen der skadhan ähr. OMartini Läk. 29 (c. 1600). (Kristus) lärer nogsampt, att Döpelsen icke må förrättas medh någon annan wätska, wijn, miöd .. utan bara watnet allena. KOF II. 2: 30 (c. 1655). Omsider wäl siudas, in til thes all wätzska är borto. Roberg Beynon 58 (1727). Järnet löses nästan uti alla slags wätskor, fast uti några mera trögt och ofullkomligt. Rinman JärnH 739 (1782). I vattenfritt tillstånd bildar .. (alkohol) en färglös, tunnflytande, flyktig vätska af stark spirituös lukt, brännande smak och giftiga egenskaper. NerAlleh. 5/3 1884, s. 3. En .. separationsmetod grundar sig på mineralkornens olika egentliga vikt, varvid man med användande av tunga vätskor .. uppdelar den pulveriserade bergartsmassan i fraktioner efter deras tyngd. Gertz o. Grönwall Min. 62 (1923). Emilia smular jästen, häller i vätska. Jörgensdotter BergDöttrar 364 (2009). — jfr ANFUKTNINGS-, AVFALLS-, BELYSNINGS-, BLEK-, BORDÅ-, ETS-, FIXERINGS-, FRAMKALLNINGS-, FÄRG-, FÖRSILVRINGS-, HÄRDNINGS-, IMMERSIONS-, INDIKATOR-, KARBONISERINGS-, KISEL-, KONSERVERINGS-, KVASSIA-, KYLAR-, LAKNINGS-, LÖSNINGS-, MÄRKES-, ODLINGS-, OMSLAGS-, PLATINERINGS-, POLER-, REAGENS-, SANERINGS-, SKUM-, SKÄR-, SKÖLJ-, SLIP-, SLÄCKNINGS-, SPILL-, SPOL-, SPREJ-, SPÅR-, SPÄRR-, STERILISERINGS-, SUPER-, TITRERINGS-, TONINGS-, TRYCK-, TVÄTT-, TÄND-VÄTSKA m. fl. — särsk.
a) om vätska (som produceras) i kroppen; särsk. i fråga om de enl. temperamentsläran o. humoralpatologin grundläggande fyra vätskorna (blod, slem, gul resp. svart galla) som troddes avgöra natur l. beskaffenhet l. grundläggande egenskaper hos levande varelse. Wätzkan aff såret .. besmittar klädhet. LPetri 2Post. 284 a (1555). Om .. (pesten) aff Cholerisk, Phlegmatisk, eller Melancholisk wätzske förorsakedt warder, här vthi komme icke the Lärde öffuer eens. Berchelt PestOrs. A 7 a (1589). (Är) til märkiande, at alle Nordmän äre eenfaldige och intet ilfundige, (therföre at the inwertes meere wetzska och blodh hafwa, än the, som mere södhert boende äro). Bureus Påw. A 2 b (1604). Hafwer Gud igenom Naturens Krafft underliga giordt Ögonen, hwilka utaff 3 Materier sam(m)anfattade äro, som är Hinnan, Fuchtigheten eller Wätskan, och then synnerliga tilförordnade Andan. IErici Colerus 2: 246 (c. 1645). At mjälten skulle genom blodådran från lefren draga til sig en atrabilaire, melancholisk vätska. Murray PVetA 1794, s. 50. Att sinnesrörelser, förorsakade af inbillningar eller föreställningar, hafva inflytande på afsöndringen af flera af kroppens vätskor är obestridligt. Kruhs UndrV 77 (1884). Negativa symptom är att man binder vätska i kroppen, som regel i ansiktet, händerna, benen, fötterna och tårna. Davidsson Hälsokokb. 25 (2009). — jfr BEFRUKTNINGS-, BLOD-, CELL-, CEREBROSPINAL-, DIGESTIONS-, GALL-, GLAS-, HJÄRN-, INNER-, KAMMAR-, KRISTALL-, KROPPS-, KRÄFT-, LABYRINT-, LED-, MAG-, MATSMÄLTNINGS-, MUSKEL-, NERV-, NUTRITIONS-, PLEURA-, RYGGMÄRGS-, SIBET-, SILKES-, SJUKDOMS-, SKUNK-, SKÖRBJUGGS-, SMÖRJNINGS-, SPINAL-, STINK-, SUBDURAL-, SÅR-, SÄDES-, TÅR-, VATTEN-VÄTSKA m. fl. — särsk. i sådana (från humoralpatologin utgående) uttr. som vara vid sunda (se SUND, adj. 5 c), goda, ibland äv. dåliga vätskor, må bra resp. dåligt l. vara i god resp. dålig (mental) balans l. på gott resp. dåligt humör; förr äv. om vätska i kroppen betraktad ss. skadlig l. fördärvlig, i sådana uttr. som ond l. rutten vätska (jfr RUTTEN 1 d γ). (Pesten) förorsakar sigh offta .. aff onda Humores, vthaff rutin wäsko ock blod som in vthi lekamen förderffuas och rotnar. Lemnius Pest. 26 (1572). Han kan icke fördraga öffuer flödigheet vthan .. at han warder fuller medh onda wätska ther aff kommer watusott .. rinnande öghon. PErici Musæus 2: 276 a (1582). Jag tror att herrn är vid dåliga vätskor! Blanche En tr. upp 48 (1843). ”Expeditionen” skulle blifvit en graf för lefvande i samma stund han upphörde att .. gå omkring och hålla personalen vid goda vätskor. Sturzen-Becker 2: 155 (1861). (Att penninglådan var öppen) var .. ett tydligt bevis på att fadern ej varit vid vanliga vätskor, när han lämnat rummet. Cavallin Stevenson Nichols. 33 (1897).
b) i fråga om (önskvärd l. nödvändig) vätska l. väta i frukt l. växt o. d. Då skall han tage någre wallnnötthe kärner .. och sedann genom ett rent linklede wthryste then weske eller most ther wdj är. HFinlH 4: 122 (1556). Örterne bleekna, trään mista theras krafft och wätska. PJGothus UndLära B 2 a (1592). Det är mycket vätska i ett äpple. ÖstersundP 31/10 2007, Bil. s. 4.
c) (numera bl. tillf.) i fråga om fukt l. väta i jord l. mark o. d.; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: fuktig mark. (När utsädet) vpgick, förtörkadhes thet, för ty thz hadhe ingen wädzskan. Luk. 8: 6 (NT 1526). Icke kan säffuet wexa, vthan thet ståår j wätsko, eller grääs wexa vthan watn. Job 8: 11 (Bib. 1541). Jord som sin wätska mist, blier Stofft ok Sohlegrann. Lucidor (SVS) 378 (1674; uppl. 1997). 2 liter rapsfrö sås med vanlig klöfversåningmaskin, hvarpå endast vältas, om jorden har god vätska. MosskT 1892, s. 113. — jfr JORD-, MARK-VÄTSKA.
d) (†) med särskild tanke på våt väderlek l. nederbörd l. regn; äv. om oönskad l. menlig fukt l. väta orsakad av våt väderlek osv. (se slutet). En torr jordh, som wädzska och regn begärar. OPetri 1: 118 (1526). (Till solen:) Driff torkan osz bort / giff wätskan som än / Mong Bondes hierta hugswalar. Wivallius Dikt. 105 (c. 1642). Denne gårdzeenss åkrar, dhe dher hwarken heeta eller wädska fördraga kunna. VDAkt. 1647, nr 239. Så wäl wid Wätska som Torcka, och klar Himmel. Triewald Förel. 2: g 2 b (1736). Et dageligit register på alla förefallande omskiften i luften til des tyngd, värme, köld, vätska, blåst, och regn med mera. Höpken ÅmVetA 1745, s. 28. — särsk. om oönskad l. menlig fukt orsakad av våt väderlek osv.; äv. om av nederbörd uppkommen ansamling av vatten; äv. i anv. motsv. c. At alt korn j thetta åår är medt stora wedzko til hopa kommet. G1R 7: 207 (1530). Att then tiidh wåre Fougtter lothe komme then Spannemåle tiitt nidh till Lödöse war mykin Wätzske på Marckenne. G1R 19: 123 (1548). (Man skall) hängia .. (skinkorna) omsijder på itt Låfft vthi een Kam(m)ar som ingen wätska vthi är. Salé 52 (1664). Skepparen .. skall bruka all warsamhet, att miöhlet .. intet af wätska eller på annat sätt någon skada tager. HovförtärSthm 1717 A, s. 828.
B (†): VÄTSKA-FULL, se C.
C: VÄTSKE-ANSAMLING~020. ansamling av vätska; särsk. (o. i sht) konkret. Hufvudstadsbl. 5/2 1893, s. 5. Aldactone .. (används till) olika former av sjuklig vätskeansamling (ödem) och högt blodtryck. PatFass 1990–91, s. 111. —
-BAD. TT 1893, Allm. nr 38, s. 3. Vi fick följa hur pappret (vid tillverkning av våtservetter) går i sin bana, viks fiffigt och sen går genom vätskebad. Ljusnan 4/3 2011, s. 3. —
(a) -BALANS. om (av njurarna reglerad) balans i (människo)kroppens innehåll av vätska o. salter. GbgAB 3/9 1910, s. 17. Behandling av rubbningar i kroppens vätskebalans hör .. numera till vardagsrutinen vid alla sjukhus. SvD 14/10 1971, s. 4. —
-BLANDNING. jfr blandning 1 b. PT 1879, nr 40 A, s. 1. Mät upp mjölet luftigt och blanda det med bakpulvret. Rör ner det i vätskeblandningen. ICAKurir. 1989, nr 21, s. 30. —
(a) -BRIST. jfr brist, sbst.1 II 1. DN(A) 13/10 1929, s. 19. Man måste dricka ordentligt för att undvika kramp och vätskebrist. EskilstKurir. 25/7 2017, s. 20. —
(a) -DRIVANDE, p. adj. om ämne: som ger ökad produktion av urin; jfr driva, v.2 10. Expressen 5/9 1960, s. 17. Mediciner som används i blodtryckssänkande och vätskedrivande syfte. VLäkarb. 54 (1982). —
-DROPP. i sht med. om tillförsel av vätska (i droppform) i blodkärl l. under huden, dropp. Expressen 12/3 1952, s. 12. Spydde upp all dryck som jag duktigt hävde i mig i går kväll .. Tarmarna stod förmodligen helt stilla. Fick ett vätskedropp i stället. Wahlberg Cancerland 13 (2016). —
-DROPPE. droppe av vätska. Vid starkare förstoring (av graniters yta) synas i vätskedropparne små luftblåsor. Svenonius Stenr. 153 (1887). —
(a) -ERSÄTTNING~020. ersättning av förlorad vätska (i kroppen); särsk. (o. i sht) konkret, om för sådant ändamål avsedd salt- o. sockerlösning. Törsten efter en häftig blödning är mycket betecknande för kroppens behov av vätskeersättning. Nyström Kir. 1: 114 (1926). Han har fått en lugnande spruta och han får dropp med vätskeersättning. ICAKurir. 1984, nr 43, s. 36. —
-FAS. fys. o. kem. flytande fas (se fas, sbst.3 3); ngn gg äv. konkret, om ämne i sådan fas. En vätskefas .. häftar .. vid den fasta kroppens yta. KemT 1907, s. 179. Fast fas, vätskefas och gasfas är de tänkbara aggregationstillstånd som ett ämne kan ha. BokNat. Mater. 106 (1953). —
-FJÄDRING. (i sht i fackspr.) särsk. i bil: hydraulisk fjädring (se d. o. 2). Issigonis. Nu mest känd som mannen som satte motorn på tvären och konstruerade vätskefjädringen. DN(A) 3/8 1964, s. 5. —
-FORM. vätskas form l. konsistens; jfr form I 2. PT 28/4 1847, s. 3. Svavelångan kondenseras .. direkt från gas till fast form utan att först övergå i vätskeform. Bolin KemPraktL 9 (1921). —
-FULL. (vätsk- 1642. vätska- 1608. vätske- 1578 osv.)
1) (numera bl. tillf.) till a: vätskefylld; förr äv. i fråga om ”komplexion”: våt (se d. o. 2 c). BOlavi 152 a (1578). The Phlegmatiske äga en kall och wätskefull temperatur, och finna sig aldeles odugeliga til stora och höga ting. Orrelius Diurr. 82: 3 (1750). Har mest besvär på vänster hand mellan fingrarna, kommer små vätskefulla blåsor hela tiden. AB 8/3 2017, s. 22.
2) (†) till b, c: fuktig l. saftig. Thetta Kryddet wäxer gärna vthi wätskafulla och doch wälbrwkada Jord. PJGothus Martini 119 (1608). (Bär) äro en wätskefull frukt. Fischerström 4: 158 (1792). —
-FYLLD, p. adj. fylld med l. full av vätska; i sht till a, om blåsa l. blemma o. d.; jfr -full 1. FinlAllmT 20/4 1892, s. 3. På ena kinden fanns ett par blanka, vätskefyllda bulor. Andersson Snöljus 273 (1979). —
(a) -FÖRLUST. jfr förlust, sbst.1 2. En menniska kan på en timme afsöndra inemot 2 kilo svett, hvilken vätskeförlust måste genom drycken ersättas. AB 31/7 1891, s. 4. —
-INTAG~02 l. ~20. särsk.: intag (se intaga 5) av vätska. När vi svettas mycket får vi öka vätskeintaget. SvD 5/8 1969, s. 9. —
-KOMPASS. kompass vars kompassros flyter i vätska; jfr sprit-kompass. Svårigheten att erhålla en tillräckligt lugn kompass för smärre fartyg och båtar föranledde införandet af vätske- eller spritkompasser. Hägg PraktNav. 20 (1900). —
-KONTROLL. i fråga om idrottstävling, om ställe som passeras under (tävlings)lopp o. där dryck tillhandahålls; jfr -station. Alf Björkman, Lidingö, ledde en smula överdådigt vid första vätskekontrollen efter 8 km. DN(A) 11/10 1965, s. 35. —
-LAGER. vätskeskikt; jfr lager, sbst.3 1. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 1843–44, s. 27. Inuti en vätska råder ett tryck på grund av de ovanför liggande vätskelagrens tyngd. Bergholm Fys. 1: 44 (1953). —
-LÅS. jfr lås 2 o. vatten-lås. SvD(A) 31/10 1906, s. 10. Ångpanna, vars ångrum .. står i förbindelse med fria luften genom ett icke avstängbart, medelst frostfritt vätskelås avspärrat stigrör. SFS 1947, s. 249. —
-MASSA. jfr massa, sbst.2 2. Fock 1Fys. 114 (1853). En i en vätska nedsänkt kropp förlorar skenbart lika mycket i tyngd som den undanträngda vätskemassans tyngd. Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 322 (1949). —
-MÄTARE. jfr mätare 3. Åt vetenskapen har .. (J. Ericsson) skänkt .. en roterande vätskemätare. UB 2: 601 (1873). —
-NIVÅ. vätskas nivå (se d. o. 2); äv. mer l. mindre bildl., i fråga om vätskebalans i kroppen (jfr nivå 3). PriskatalSonesson 1895, s. 145. Se till att vätskenivån står lika högt i de två bägarna. KemiGymn. 2: 425 (1967). Det gäller att hålla vätskenivån så krafterna håller en hel dag. SundsvT 26/11 2008, s. 24. —
-PELARE. jfr pelare 2 h. Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 11. För säker, bekväm och möjligast tydlig avläsning av vattennivåerna i pannorna finnas .. nivåvisare, som ange nivån med en röd, lysande, på långt håll synlig vätskepelare. TT 1940, Allm. s. 135. —
-PROVARE. jfr provare I 3. KemT 1902, s. 165. En vätskeprofvare .. egentligen afsedd för öl och brännvin. 2UB 7: 325 (1903). —
-PÅDRAG~02 l. ~20. (numera mindre br.) jfr pådrag 3. För trefasmotorer användas stundom s. k. vätskepådrag, där tre kontakter och en med sodalösning fylld behållare äro anordnade rörliga i förhållande till varandra. Traneus Elektr. 46 (1922). DI 4/10 1979, s. 20. —
-RAKET. om raket (se raket, sbst.2 1) vars motor drivs med flytande drivmedel. Drivkraften är en vätskeraket, d. v. s. en raket, som förbränner flytande bränsle. AB 18/4 1931, s. 8. —
-SKIKT. skikt av l. i vätska; jfr -lager. 2NF 26: 627 (1917). Extraktionen sker oftast i en skiljetratt .. ur vilken det undre vätskeskiktet lätt kan tappas ut. Smith OrgKemi 6 (1938). —
-STATION. vätskekontroll; jfr station II 19. Sista halvan gick Ulf ifrån göteborgaren, men blev pålitligt upphunnen vid vätskestationerna. DN 11/8 1969, s. 17. —
-STREJK. vägran att inta (föda o.) vätska (i syfte att påverka ngn); jfr strejk c. Matvägrande interner har inlett vätskestrejk. DN 6/6 1970, s. 22. —
-STREJKA. bedriva vätskestrejk; jfr strejka 2 a. Om de rumänska myndigheterna inte har gett något positivt svar om min son innan .. (nyårsdagen) börjar jag vätskestrejka, sade Olteanu. SvD 29/12 1970, s. 14. —
-STRÅLE. jfr stråle 5. AB 1/6 1892, s. 3. Det är viktigt att sprayflaskan hålls rättvänd .. annars kan innehållet tömmas som vätskestråle och dosen blir då för kraftig. PatFass 1990–91, s. 20. —
-STRÖMNING. strömning av vätska; särsk. konkretare, särsk. (bot.) om sådan strömning genom växt vid dess transpiration (se d. o. 2). Denna mörka färgton betingas af ett egendomligt violett färgämne .. hvilket rikligen är förhanden öfverallt där vätskeströmningar försiggå i växterna. Borgåbl. 28/9 1909, s. 3. I nyare litteratur .. hänföres den eventuella effekten av massage på fettväven helt till den ökade vätskeströmningen. SvLäkT 1935, s. 1713. —
-TERAPI. med. terapi med hjälp av vätska (syftande till att reglera vätskebalansen). Behandlingen (vid sömnmedelsförgiftning) gick ut på .. ”adekvat vätsketerapi och shockprofylax, samt .. infektionsprofylax”. Bergstrand SvLäkS 433 (cit. fr. 1954). —
-TERMOMETER. om termometer där en vätskepelares höjd på en graderad skala anger temperaturen. KemT 1904, s. 62. Storhertigen Ferdinand II av Toskana konstruerade den kanske första vätsketermometern, där temperaturen mättes genom utvidgningen hos alkohol. Ångström o. Lundmark 1: 150 (1927). —
-TILLFÖRSEL~020. tillförsel av vätska. 2NF 6: 371 (1906). Övrig terapi inriktar sig på värmetillförsel .. försiktig matning och vätsketillförsel. SvLäkT 1935, s. 464. —
-TRYCK. om det tryck (se d. o. 1 a) som en vätskas tyngd orsakar, hydrostatiskt tryck. DN 29/4 1871, s. 2. Använd behållare skall vara märkt med .. uppgift om år, månad och dag, då undersökning av behållarens motstånd mot vätsketryck ägt rum. SFS 1914, nr 36, s. 113. —
(a) -UTGJUTNING~020. om onormal ansamling av kroppsvätska i vävnad l. hålighet i människokroppen; jfr ut-gjuta 1 c. AB 29/9 1887, s. 3. I en del av dessa fall tillkommer vätskeutgjutning i mellanörat .. som ytterligare nedsätter hörseln. Holmgren ÖronSj. 43 (1925). —
(a) -UTSÖNDRING~020. utsöndring av (kropps)vätska; jfr ut-söndra 3. En inflammatorisk vätskeutsöndring .. inom ledkapseln. 2NF 23: 11 (1915). —
-YTA. yta på vätska, det översta skiktet på vätska. Fock 1Fys. 130 (1853). Vid färgningen bör plagget hela tiden hållas under vätskeytan, eljest blir färgen ojämn. Varulex. Beklädn. 315 (1945).
Avledn.: vätskaktighet, r. l. f. om förhållandet l. tillståndet att vara vätskeaktig; äv. konkret, om ngt vätskeaktigt l. vått. När Magan är förkyld, och full med Wäskachtigheeter, at han ingen Lust til Maat förspöria låther. Kempe Graanen 41 (1675). Sedan måste man intet .. (låta åkern) ligga länge, förr än man lägger honom uti små fåror, i synerhet om han är benägen til wätskachtighet. Serenius EngÅkerm. 86 (1727).
Spalt V 2415 band 38, 2019