| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VARA va3ra2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (G1R 1:124 (1523: dyreuaror, enl. senare avskrift) osv.) ((†) -er G1R 1: 287 (1524), Bolinus Dagb. 50 (1670)).
1) om för tillverkning l. beredning l. nyttjande l. konsumtion avsedd l. avsett ting l. föremål l. (avgränsad mängd av) (natur)produkt l. ämne; särsk. med särskild tanke på att sådant ting osv. utgör föremål för dels anskaffning l. transport, dels förtullning l. beskattning, dels handel l. försäljning (se särsk. c); vanl. i pl. (särsk. sammanfattande, om sådana ting osv. av visst slag l. ingående i visst sammanhang o. d.) l. i sg. med koll. bet. l. ss. ämnesnamn, ofta mer l. mindre liktydigt med: gods (se d. o. 2). Prima, sekunda, förstklassig, äkta vara. Explosiva varor. Hyvlade, sågade varor. Varor att förtulla. Varorna transporteras med järnväg. Symbolen betyder att varan kan kemtvättas. Böndernas Seglatz breff på Ööland Om hwad warur the må Segla medt. G1R 1: 225 (1524). Skatten skall vpbäras i alla handa warur som tilförenne skedt är. OPetri Kr. 204 (c. 1540). Så skal och alt landskap aff Ridderskapet och Adelen förbudit wara, at drijfwas medh Salt, Sill och andre wahrur. Schmedeman Just. 178 (1617). Om hos en obehörig Tobaks-tilwärkare endast anträffas werktyg och Tobaksblader .. skal han böta 10 Daler S:mt, samt mista Waran och Wärktygen. PH 5: 3176 (1751). Det är icke nog att .. bereda varor, man måste äfven vara betänkt på utvägarne till det tillverkades afsättning. Oscar I Straff 128 (1840). Det är .. lätt att förstå, att man hjälpte varandra .. icke blott med arbete utan också med varor .. t.ex. timmerstockar och mjölk. Nilsson FestdVard. 66 (1925). Servisen var enkel svensk vara i blått och vitt. Spong Sjövinkel 16 (1949). — jfr APOTEKS-, BOMULLS-, CHARKUTERI-, DUSSIN-, EXPORT-, FÄRDIG-, GULD-, HANTVERKS-, INDUSTRI-, KOLONIAL-, KONDITORI-, KONSUMTIONS-, KVARN-, LAGER-, LYX-, MANUFAKTUR-, MAT-, PRYDNADS-, REPSLAGERI-, RYSS-, RÅ-, SKINN-, SKRÄP-, SMUGGEL-, SPECERI-, STAPEL-, TRÄ-VARA o. FISK-VAROR m. fl. — särsk.
a) i vissa förb. o. uttr.; jfr b, c. särsk.
α) i förb. med (o. ställt i motsats till) pengar (se PENNING I 5). HH 33: 226 (1562). Penninger giöra ett landh rikt och icke vahrur. Man seer det på Hollandh. RP 14: 73 (1650). Offenteligt erkännande af brottet och ett visst till den förolämpade i penningar och varor erlagdt värde. Nordström Samh. 2: 230 (1840).
β) (†) i sådana (med varandra ofta samordnade) uttr. som dels födande (se FÖDA, v. I 1 e slutet) l. tärande (se TÄRA, v. 1 c) l. ätande (se ÄTA) varor, dels nötande (se NÖTA, v.2 1 b) l. slitande (se SLITA 7 d) varor.
b) eufemistiskt l. skämts. för: spritdryck(er), särsk. (o. numera i sht, ngt vard.) i uttr. starka varor (se STARK 10 a α α’); jfr a. Ödman VårD 1: 54 (1887). Ingen av gubbarna spottade i glaset .. Jonas ådrog sig många försmädligheter genom sitt sippa läppjande på varorna. Siwertz JoDr. 57 (1928). — jfr DRYCKES-VARA o. STARK-VAROR.
c) i speciellare anv., om sådant ting osv. som utgör l. är avsett att utgöra föremål för en affärstransaktion mellan säljare o. köpare på en marknad (se d. o. 2) (o. som är producerat i detta syfte); särsk. dels (i fackspr., särsk. nat.-ekon.) i abstraktare anv., med huvudsaklig tanke på att sådant ting osv. utgör led i ekonomiskt kretslopp, särsk. i uttr. varor och tjänster (se TJÄNST 5 f), dels om sådant ting osv. som saluförs i butik l. affär l. på marknad (se d. o. 1) o. d., särsk. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. korta varor (se KORT, adj. 1 h); jfr a. Få ut en vara på marknaden. Varor med lockpriser. Varorna ligger framme vid disken. Reklamera en vara. Ath han ekke giorde kiøp m(edh) en tyssk om warwr ffør th(et) klæde han ffik aff ho(nom). ArbogaTb. 3: 339 (1523). Kiöphandelen består aff tree wesentelige deelar, som äro Warorne, Penningarne och Wäxelen. Risingh KiöpH 30 (1669). God vara säljer sig sjelf. Granlund Ordspr. (c. 1880). Under .. storfamiljhushållningens period saknas .. förvärfsföretag och förvärfskapital i modern mening, varor, pris, inkomstfördelning (osv.). 2UB 10: 388 (1907). Från detaljhandeln och den direkta beblandelsen med varornas mångfald hade företaget för länge sedan lyft sig till svalare höjder. Siwertz Tråd. 18 (1957). — jfr BILLIGHETS-, BOD-, BYTES-, HANDELS-, HÖKAR-, KÖP-, MARKNADS-, METER-, REALISATIONS-, SALU-, SKYLT-, SÄSONGS-, TAXFREE-, TORG-VARA o. KORT-, KRAM-VAROR m. fl.
2) i utvidgad l. oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 (c), särsk. om dels person, dels ngt mer l. mindre abstrakt (särsk. handling(ssätt) l. egenskap l. (uttryck för) känsla l. (tros)uppfattning o. d.). Bostaden har blivit en vara på marknaden. Såå selia the (dvs. munkarna) falska warur. OPetri 1: 502 (1528). Christliga tro, den dyrbara wahra. Runius (SVS) 2: 13 (1699, 1724). Vår Heder är min sann en mycket bräcklig wahra. Knöppel Mannsschol. 11 (1741). Verkan (av daglönarsystemet) .. är att arbetet nedsättes och förnedras till en vara, som får ett handelspris, som stiger och faller efter verldsmarknaden. Agardh BlSkr. 2: 212 (1846). Arbetaren har blivit ett tillbehör åt maskinen, en vara på arbetsmarknaden han också. Grimberg SvH 557 (1909). Rektorn .. satte en ära i att inte leverera sekunda vara till moderläroverket. Swensson Willén 17 (1937). Allt fler delar av samhället, naturen och det mänskliga livet förvandlas till varor som kan säljas och köpas. SäljSkiten 147 (2009). — jfr GOTTKÖPS-, NÖDVÄNDIGHETS-, ORIGINAL-, SLUMP-VARA m. fl. — särsk. i vissa uttr. särsk.
β) (ngt vard.) i sådana uttr. som ha l. få nog l. många l. ingenting av den varan, ss. uttr. för att ngt (l. ngn) förekommer l. föreligger i (mer än) tillräcklig resp. i stor utsträckning resp. inte alls. ”Skrikande barnungar”. ”Nåh, huru många af den varan har er förträffliga Aurora?” Wetterbergh SamhKärna 2: 226 (1857). När Karl Anton talade om motion förklarade hon, att hon fick gudi nog af den varan, när hon städade rummen. Geijerstam LycklMänn. 128 (1899). Om vi skall hålla oss till den vanliga ordningen .. skulle vi alltså ta det tekniska först. Nu har vi dock ingenting av den varan än så länge. Nesser FallG 156 (2003).
B (†): VARE-HUS, -SKRIVARE, -VÄRDE, -VÄXLING, se D.
C (†): VARO-BOK, -BYTE, -HUS, -MÄNGD, -PERSEDEL, -PRIS, -RÖRELSE, -SKRIVARE, -UTBYTE, -VÄRDE, se D.
D: VARU-ACCEPT. (numera mindre br.) jfr accept 2 o. -växel. Till hvilka ändamål betjänar man sig af växlar? .. För att därmed ställa säkerhet för erhållen kredit. Ex. varuaccepter, ackomodationsväxlar. Fliesberg Handel. 16 (1891). SAOL (1973). —
-ANMÄLAN~020. tullv. särsk. konkret(are); jfr anmälan 1 o. tull-anmälan. SFS 1927, s. 885. Vid angivningsavdelningen får ni er inkommande varuanmälan stämplad och avbockad i rullan. Lo–Johansson Stockh. 86 (1954). —
-ARTIKEL. vara (i bet. 1 c) (jfr -persedel); äv.: varuslag; jfr artikel III 3. De ännu i Landet befintelige främmande waru-artiklars förminskande. PT 1791, nr 10, s. 2. Uppgifter om vilka varuartiklar, som äro belagda med tull. 2SvUppslB 29: 1155 (1954). —
-AUTOMAT. jfr automat 1 a. LD 10/7 1958, s. 1. På hemvägen blev han hungrig och stannade vid en varuautomat. Han köpte två plastförpackade smörgåsar. Wahlöö Mord 48 (1964). —
-AVGIFT~02 l. ~20. särsk. (i fackspr.) om avgift för lossning l. lastning av varor i hamn (jfr hamn-avgift); förr äv. mer l. mindre liktydigt med: varuskatt (se d. o. 2). Frågas nu .. Om denna Waru-Afgift .. icke alltid blifwit continuerad, och som wärre är, i flere repriser förhöjd? AdP 1789, s. 842. Drygt hälften av rederiets skuld till staden består av varuavgifter som Botnia Link för hamnens del har samlat in, men aldrig betalat vidare till staden. Hufvudstadsbl. 27/2 2002, s. 9. —
-AVNÄMARE. (†) jfr avnämare 1 o. -mottagare. En rik man är sannolikt en bättre varu-afnämare för arbetande menniskor i sitt grannskap, än en fattig. LBÄ 25–26: 106 (1799). LAHT 1897, s. 71. —
-AVSÄTTNING~020. i fackspr., särsk. nat.-ekon. jfr avsättning 3. LBÄ 25–26: 81 (1799). En inländsk överproduktion med åtföljande stockning i varuavsättningen. Tiden 1919, s. 63. —
-BAL. (numera bl. ngn gg) jfr bal, sbst.2 1, o. -packe. ÖoL (1852). Han såg på de säckbärande arbetarna i magasinet som han såg på smugglarna, som bar varubalar i andra akten av Carmen. Beijer BritaGrossh. 240 (1940). —
-BALANS. nat.-ekon. o. handel. jfr balans I 6 o. handels-balans, tjänste-balans. (Skillnaden) mellan varubalansen och betalningsbalansen har .. blifvit allt större. EkonS 2: 485 (1899). —
-BEHOV. behov (se d. o. 2 c γ) av varor; jfr -hunger. Om varubehofvet tiltager, men idogheten ej, så måste Idkarena förökas. Kellgren (SVS) 4: 398 (1784). —
-BEHÅLLNING. (i fackspr., särsk. handel.) jfr behållning II 3 a β o. -tillgång. Backman Dickens Pickw. 2: 440 (1871). På Varukonto insättes varubehållningen enligt inventering. HandInd. 752 (1927). —
-BELÅNING. (i sht i fackspr.) om upptagande l. utlämnande av penninglån mot vara l. (lager av) varor ss. pant l. hypotek; jfr -kredit. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 9, s. 19. I Sverige har varubelåningen i bankerna hittills företrädesvis omfattat ”järn och vågförda effekter”. EkonS 1: 306 (1893). Varubelåning på nätet. DN 9/5 2010, s. C9.
-BESTÅND. i sht handel. varusortiment; jfr bestånd, sbst.1 11 c. Form 1943, s. 145. Skiftningarna i lanthandelns varubestånd genom tiderna. Rig 1949, s. 87. —
-BETECKNING. om beteckning (se d. o. 1 b) l. (beskrivande) text l. märkning på vara l. varuslag (angivande dess innehåll l. ursprung l. egenskaper o. d.); särsk. i sådana uttr. som vilseledande l. falsk varubeteckning, äv. utvidgat l. bildl., om vilseledande l. lögnaktigt påstående l. uttryck(ssätt); jfr -deklaration, -märke. Förbud .. mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen. SFS 1917, s. 969. Varubeteckningarna ger bland annat .. besked om sätten för fiskens beredning. Hasslöf SvVästkustf. 348 (1949). Många arbetslösa betraktar arbetsförmedlingen som falsk varubeteckning. Sydsv. 22/9 2006, s. A4.
-BIL. (skåp)bil avsedd för l. använd till transport av varor (till butik l. enskild kund); jfr -buss. SvD(A) 10/12 1915, s. 1. Gatunämnden (vägrade) tillåta att varubilarna skulle få en lastzon intill butikspaviljongen. Expressen 4/7 1990, s. 12. Jag .. plockade fram lite bröd, tomater, ost. Varubilen hade varit uppe samma dag. Anderson Brev. 547 (2004). —
-BISTÅND~02 l. ~20. bistånd (till utvecklingsland) i form av varor; äv. om penningbistånd avsett att användas för köp av varor i givarlandet. SvD 26/5 1971, s. 6. Diskussionen för och emot bundet importstöd, d.v.s. varubistånd. SvD 23/12 1976, s. 3. Röda korsets varubistånd. DN 6/6 1998, s. B6. —
-BOD. (var- 1636–1695. varu- 1817 osv.) (i sht i skildring av ä. förh.) varumagasin (jfr bod, sbst.1 2, o. -hus 1); ngn gg äv. om (mindre o. tillfälligt inrättad) handelsbod (jfr bod, sbst.1 3). Opbörden aff inkommen hampa till Skiepsholmens wahrbodh. HSH 33: 272 (1636). Skada, att man tillåtit en mängd säljare af åtskilliga slag här .. uppslå sina lumpna varubodar. Atterbom Minn. 200 (1817). —
-BOK. (varo- 1685. varu- 1852 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) bok (se bok, sbst.2 1 b) för bokföring av varor; särsk. liktydigt med dels: lagerbok, dels: materialbok. BoupptSthm 1685, s. 349 b, Bil. Material- eller varubok användes vid jordbruksbokhålleri för dagliga anteckningar om inkomna och utlemnade poster af spanmål, viktualier (osv.). Juhlin-Dannfelt 263 (1886). En exakt varubokföring med varubok eller lagerbok. HandHantv. Hand. 3: 32 (1934). —
-BORD. (på offentlig plats uppställt) bord med varor till försäljning; jfr -disk o. salu-bord. Rydberg KultFörel. 5: 285 (1887). Salustånd och varubord voro uppställda på trottoarerna. Lagergren Minn. 5: 322 (1926). —
-BRIST. jfr brist, sbst.1 II 1, o. -knapphet. Varubristen (är) över hela världen alldeles exceptionell. Tiden 1917, s. 150. —
-BUD. jfr bud 7 slutet. Han gick bort till fönstret som vette mot ingången för varubud. Bergvall Sayers LordPGrip. 37 (1949). —
-BUSS. buss för transport av varor (jfr -bil); särsk. om buss inredd till l. använd som ambulerande butik. LD 28/11 1958, s. 9. Han hade hyrt varubussen för att köra möbler till Italien. NorrkpgT 1/10 2009, s. 17. —
-BYTE. (varo- 1790–1873. varu- 1782 osv.) byte (se d. o. 3) av vara l. varor; särsk. om sådant byte i affär l. butik o. d.; förr äv. mer l. mindre liktydigt med dels: varuutbyte, dels: byteshandel. PH 12: 317 (1782). Ett .. allt för inskränkt rörelsekapital, som .. håller omsättningen, helst på landsbygden, så nära som möjligt den punkt som kallas varubyte. Tegnér (WB) 4: 322 (1833). Sedan sista fjärdedelen af 1800-talet har .. , i fråga om det internationella varubytet, en återgång till skyddstullssystemet gjort sig gällande. 2NF 14: 776 (1910). Det blir nog mest varubyten under mellandagarna. GT 25/12 2001, s. 24. —
-BÖRS. (i sht i fackspr.) jfr börs, sbst.2 1, 2. Lang FinlSjör. 1: 414 (1890). Man skiljer vanligen mellan varubörs och fondbörs, allt efter som affärerna göras i varor eller värdepapper. Sommarin EkonL 1: 179 (1915). —
-CIRKULATION. (i fackspr., särsk. nat.-ekon.) varuomsättning; jfr cirkulation 4 b β. Medelst inköpsföreningar föreställer man sig kunna i allt större omfattning aflägsna det fördyrande ingripandet vid varucirkulationen af köpmännen. LAHT 1897, s. 32. —
-DEKLARATION. (enligt mer l. mindre bestämda regler utformad) deklaration (se d. o. 4) i vilken varas innehåll l. sammansättning l. egenskaper o. d. redovisas; i sht konkret(are); äv. utvidgat l. bildl.; jfr -beteckning, -fakta, -information o. vdn-deklaration. Falsk varudeklaration. Form 1947, s. 133. När det gäller bilar är det viktigt att få med varudeklarationen, eftersom man då får ett skriftligt bevis på i vilket skick bilen befinner sig vid köptillfället. RådRön 1997, nr 9, s. 39. Ett löfte om att inte rösta för skattehöjningar är en politisk varudeklaration som gör det lättare för väljarna. SvD 24/11 2011, s. B28.
Ssg: varudeklarations-nämnd(en). (förr) om under åren 1951–1973 verksam (o. av stat o. varuproducenter gemensamt finansierad) nämnd med uppgift att utarbeta o. fastställa normer för varudeklaration; jfr vdn-. Expressen 5/9 1951, s. 6. Enligt varudeklarationsnämndens beslut .. skall följande nomenklatur för yllevävnader användas. LD 1958, nr 144, s. 8. —
-DEKLARERA. förse (vara) med varudeklaration; äv. utvidgat l. bildl.; i sht i p. pf. Vi kommer att varudeklarera vår textilprovserie med uppgifter om material i varp och väft, färgens ljusäkthet .. samt uppgift om bredd och pris. Form 1951, s. 186. Webbjournalistikens framtida trovärdighet kommer att kräva varudeklarerad information, det vill säga att ägande, ekonomiska förbindelser och källor tydligt framgår. DN 10/6 1998, s. B2. —
-DEPÅ, förr äv. -DEPOT. varulager; jfr depå 1 a α, 2 (c). AB 6/11 1865, s. 3. En ny varudepå i Örebro garanterar att alla ska ha tillgång till även exklusiva nyheter inom 24 timmar. DN 9/1 2003, s. A5. —
-DISK. disk (se disk, sbst.1 II 2 f) varpå varor exponeras för försäljning; jfr -bord. Palmblad Fornk. 2: 270 (1844). GMO-maten hamnar förstås i varudiskarna i alla länder. Expressen 30/7 2010, s. 32. —
-DISTRIBUTION. jfr -försörjning, -transport. SvSlöjdFT 1924, s. 141. Varudistributionen i högindustriella länder skulle helt enkelt inte fungera utan förpackningar. Kulturen 1987, s. 115. —
-DYRHET. (†) om högt pris på vara l. varor; jfr dyrhet 1. LBÄ 14–15: 183 (1798). Vi (ser) i många länder en produktion, som är mindre än den normala och som åtföljes av täta strejker, vilka förvärra i stället för att mildra den nuvarande bristen och varudyrheten. BtRiksdP 1921, I. 1: nr 1, Inkomsterna, Bil. Litt. A, s. 18. —
-ENHET~02 l. ~20. i sht ekon. o. handel. om var särskild av ett flertal varor av samma slag. Vid ett flertal försäljningar till olika pris anses medelbeloppet deraf per varuenhet vara säkraste uttrycket för varans marknadsvärde. LAHT 1898, s. 191. —
-EXPONERING. jfr exponera 3. All varuexponering utåt bör göras så konkret och levande som möjligt. HandInd. 974 (1927). —
-EXPORT. export av (vara l.) varor; jfr -utförsel. Sweriges och Norriges waru-export och import. SFS 1830, s. 151. —
-FAKTA. särsk. konkret, om redovisning av fakta (se faktum 2) om vara (i varudeklaration); jfr -information. Vara med VDN varufakta. SDS 20/1 1964, s. 11. —
-FLÖDE. (i sht i fackspr.) flöde (se flöde 2) av varor (jfr -ström, -trafik); särsk. (handel.) speciellare, om sådant flöde gm butik l. butikskedja. Varuflödet mot öster. Kjellgren Smar. 241 (1939). EAN-märkningen gör det .. lättare för butikschefen att följa varuflödet genom butiken. GbgP 19/4 1983, s. 18. —
-FORSLING. (numera bl. tillf.) varutransport. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 32, s. 31. Utländska fartygs deltagande i .. varuforsling mellan svenska hamnar. SFS 1912, s. 1014. —
-FRAKT. varutransport. Han hade en mängd .. (pråmar) för varufrakter uppåt vattendragen. TurÅ 1911, s. 79. Passagerar- och varufrakt. DN 16/3 1999, s. A12. —
-FÖRBRUKARE. (numera mindre br.) konsument (av varor); jfr för-bruka b. Consumtionen är det enda ändamålet för all production; och Varu-Tillverkarens fördelar böra gynnas endast i den mon detta är nödigt, för att befrämja Varu-Förbrukarens. LBÄ 23–24: 121 (1799). 2SvUppslB 16: 746 (1950). —
-FÖRBRUKNING. varukonsumtion. LBÄ 18: 69 (1798). Från barndomen tatueras vårt undermedvetna med föreställningen att varuförbrukning är livets värde och mening. Lindqvist Reklam. 41 (1957). —
-FÖRDYRING. (i sht i fackspr.) jfr -pris-stegring. UB 7: 48 (1874). Även om man med detta förfaringssätt .. på kort sikt kan förhindra en alltför stark varufördyring, torde (osv.). EkonT 1939, s. 331. —
-FÖRLAG. (i fackspr., särsk. ekon.) varulager; jfr förlag, sbst.2 5 b. AdP 1800, s. 610. Varje veckas reduktion (av liggtid) betyder på hela Aseas varuförlag en kapitalfrigörelse på mellan 10 och 15 mkr. Industria 1966, nr 1, s. 84. —
-FÖRMEDLARE. (i sht i fackspr.) om person l. organisation som förmedlar varor; äv. om land l. ort o. d.; jfr -förmedling. Tiden 1911, s. 29. Hela (Öland har) .. stort sett numer .. Kalmar som varuförmedlare. SvGeogrÅb. 1930, s. 91. —
-FÖRMEDLING. (i sht i fackspr.) jfr -förmedlare. Att .. (industriarbetarna) böra realisera sin strävan att i möjligaste mån undvika kapitalets utsugningsarbete genom att skapa mönstergilla konsumentkooperativa anstalter för varuförmedling och produktion. Tiden 1912, s. 310. —
-FÖRPACKNING. jfr förpacka slutet o. -emballage. Lämnar tillverkaren å varuförpackningen mot bättre vetande oriktig uppgift .. straffes med dagsböter. SFS 1940, s. 1545. —
-FÖRSEL. (numera bl. tillf.) varutransport; äv. mer l. mindre liktydigt med: varutrafik. Skeppsredarne hafva .. klagat, att sjöfarten .. icke mer vore indrägtig, emedan varuförseln icke tilltagit i den mån som skeppens antal. Palmblad Norige 183 (1846). Vanligen voro .. (handelsfördragens) afgifter beroende af det slags fartyg, på hvilka varuförseln skedde. NF 6: 670 (1882). —
-FÖRSÄKRING. försäkring (se d. o. 2) för förlust l. skada o. d. av vara l. varor. Varuförsäkring mot brandskada. Lille Försäkr. 50 (1882). Varuförsäkring. Erbjuds ofta för vitvaror och hemelektronik, men kan vara onödigt. DN 7/12 1999, s. A22. —
-FÖRSÖRJNING. försörjning med l. tillhandahållande l. levererande av varor (jfr -distribution); i sht förr äv. mer l. mindre liktydigt med: varutillgång. Att förmedelst en femårsplan snabbt bygga ut den ryska industrin och därigenom öka varuförsörjningen. Tiden 1931, s. 431. All varuförsörjning till butikerna sker inifrån utan att lastbilar behöver passera över den breda gångbanan. SvD 24/11 1957, s. 7. —
-FÖRTECKNING. i sht handel. o. tullv. förteckning över varor. Wikforss 2: 937 (1804). En varuförteckning, som angiver vilka detaljer, som lagerföras, var dessa förvaras, när de inköpts och levererats (osv.). HandInd. 642 (1927). Tulltaxa med statistisk varuförteckning. SFS 1939, s. 1539. —
-FÖRÄDLING. (i fackspr.) förädling (se förädla d) av (rå)vara (för att därigm öka dennas marknadsvärde); jfr -produktion. Hartmansdorff PVetA 1850, s. 2. Ännu (1870) försiggick .. varuförädlingen i övervägande hantverksmässiga former. Gårdlund IndSamh. 265 (1942). —
-GRUPP. i sht handel. grupp (se grupp, sbst.1 2) av (likartade l. samhöriga) varor; jfr -kategori, -sortiment. Fahlbeck HandPol. 8 (1892). Den varuvisa uppdelningen i detaljhandeln omfattar 20 olika varugrupper. Hand90Tal. 18 (1989). —
-HALL. (numera bl. tillf.) hall (se hall, sbst.2 7) för (förvaring o.) försäljning av varor (i sht livsmedel). EkonS 1: 162 (1891). Ett stort butikscentrum med bl.a. varuhall, restaurang, motell och bilserviceanläggningar. SvD(A) 5/3 1964, s. 13. —
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) med varor (betraktad ss. en särskild näringsgren l. art av yrkesmässig verksamhet); jfr -omsättning. PH 10: 64 (1772). Jämfört med industri och hantverk var andelen sysselsatta inom varuhandeln tämligen blygsam. Ymer 1953, s. 237. Under besöket diskuteras den traditionella varuhandeln, men också andra möjligheter till samarbete. Hufvudstadsbl. 23/9 1988, s. 6. —
-HAVARE. (i fackspr., särsk. tullv.) jfr -ägare. I denna stadga förstås med .. varuhavare: den som på grund av äganderätt eller eljest är berättigad att förfoga över vara. SFS 1927, s. 866. —
-HUNGER. hunger (se d. o. 2) efter varor; jfr -behov. Hade förut härskat varuhunger och konkurrens om tillgängliga förnödenheter, så uppstod nu en lika avgjord konkurrens om avsättningstillfällena. NordT 1925, s. 184. —
-HUS. (var- 1561 (: varhwssman)–1671. vare- 1558–1596. varo- 1585 (: waro huss skriffuare)–1790. varu- 1558 osv.)
1) (förr) om kronan tillhörigt magasin l. förrådshus för förvaring l. lagring av (o. handel med) (ss. skatt l. tull o. d. uppburna) varor. Att Bengt vtanby haffu(er) leff(uere)ret in vdi Kong(lig)e Mattz varehus i Stocholm af th(e)n tullen som opbars a(n)no 57 Smör siw t(un)nor tolff lb hu(m)bla fyre lb. TullbSthm 28/1 1558. Enskilde köpmän, som (på 1500-talet) lågo i kommers med det kungliga varuhuset. SvLitTidskr. 1868, s. 396.
2) [jfr t. warenhaus] om större (i särskild byggnad inrättad) affär l. försäljningslokal i vilken många (o. vitt) skilda varuslag saluförs; jfr -magasin. I våra dagar eröfra de stora varuhusen i Berlin allt större terräng på specialaffärernas och småaffärernas bekostnad .. Orsaken härtill är .. till stor del den, att varuhusen hafva alla slags varor samlade på ett ställe och att deras priser i regeln äro lägre. Henriksson Tyskl. 331 (1901). Priserna i katalogen gäller när du handlar och själv hämtar dina varor på våra varuhus. Ikea 1992, s. 324. jfr stor-varuhus.
-detektiv. till -hus 2, om på varuhus verksam (o. där anställd) detektiv med uppgift att avslöja snatterier. SvD(A) 18/1 1967, s. 6.
-kedja. till -hus 2, om ett flertal varuhus av likartat slag o. med samma namn (o. ägare); jfr kedja, sbst. 3 b. Den lille privathandlaren får vika för stora varuhuskedjor. SvD(A) 18/8 1959, s. 14.
-räkenskap. särsk. (förr) till -hus 1; jfr räkenskap 1 b, c. Såsom varuhus Reckenskapenn Förmäl(e)r. TullbSthm 1571.
-skrivare. särsk. (förr) till -hus 1: varuskrivare. KlädkamRSthm 1583 C, s. 25 b. Börell Börelssonn warhuss skrifuare wedh Nykopingz Slåt. HovförtärSthm 1621, s. 195. —
-IMPORT. import av varor; jfr -införsel. Varu-importen består af tvenne delar, den lofliga, som uppgifves i tullen, och den olofliga, som insmugglas. Agardh o. Ljungberg II. 1: 153 (1854). —
-INFÖRSEL~020. varuimport; jfr införsel 2; särsk. (i sht jur.) i sådana uttr. som olovlig varuinförsel, (varu)smuggling. Skepparen böte såsom för oloflig varuinförsel. SFS 1891, nr 53, s. 2. Tullsatsen för varuinförsel från Europa. Sydsv. 12/10 2009, s. B9. —
-INKÖP~02 l. ~20. särsk. (handel. o. ekon.) om affärs l. butiks o. d. inköp av varor från grossist(företag); äv. konkretare. Lundell (1893). Större samordnade varuinköp kan pressa priset för det sammanslagna bolaget. DN 10/5 2006, s. D2. —
-KAPITAL. (i fackspr., särsk. nat.-ekon.) jfr kapital, sbst.1 3. Det rörliga kapitalet uti ett civiliseradt land består .. af två hufvudbeståndsdelar: varukapital och penningkapital. Nordström Cred. 13 (1853). —
-KATEGORI. varugrupp; äv.: varuslag; jfr kategori 3. SvDÅb. 1: 56 (1924). Några av de populäraste varukategorierna är märkeskläder, följt av smycken och accessoarer. GT 11/2 2011, s. 22. —
-KONTO. handel. JernkA 1835, s. 193. Varukonto, (dvs.) ett i huvudboken för ett handelsföretag förekommande konto, som redovisar förändringarna i varulagret. SvAffärslex. (1948). —
-KORG. korg för l. med varor; särsk. om sådan korg som tillhandahålls i affär l. butik o. d. för iplockande av varor (jfr -vagn). Jungberg (1873). I deras varukorg ligger bland annat grönsaker, bröd och köttfärs, varor som de ofta handlar här eftersom priserna är förmånliga. UNT 14/11 2011, s. 14. —
-KREDIT. (i fackspr.) kredit (se kredit, sbst.1 2 e) för anskaffande av vara l. varor; äv.: kredit (se kredit, sbst.1 2 f) mot säkerhet i vara l. (lager av) varor (jfr -belåning). Jungberg (1873). Den egentliga varukrediten (är) den som .. lämnas af säljaren åt köparen i form af anstånd med betalningen. EkonS 2: 431 (1899). (Kapitalet) kan erhållas antingen i form av lån eller varukrediter. Västhagen Affärsbokf. 7 (1945). —
-KUNSKAP~02 l. ~20. kunskap (se d. o. 1, 3) om vara l. varor; jfr -kännedom. Pharmaceutisk Varukunskap .. (dvs.) läran om alla de i pharmacien brukliga råa eller tillredda läkemedlens namn, härkomst och rätta beskaffenhet. Nyblæus Pharm. 3 (1846). Åtskilliga undersökningar visar att våra kunder uppskattar just vår varukunskap väldigt mycket. Expressen 18/1 2001, s. 28. —
-KVALITET. kvalitet (se d. o. 1) l. beskaffenhet hos vara l. varor; i sht förr äv.: varuslag (jfr kvalitet 1 c). Produktionen af en stor del varor och varukvaliteter skulle vara ekonomiskt omöjlig, om (osv.). EkonS 1: 461 (1894). En drivfjäder för bättre varukvalitet. Expressen 30/5 1991, s. 4. —
-KVANTITET. (i sht i fackspr.) jfr kvantitet 5, 6 o. -mängd. SP 1792, nr 1, s. 4. En betalning i varor har den motsatta verkan att stegra varukvantiteten vid oförändrad mängd af betalningsmedel. Cassel Dyrtid 178 (1917). —
-KÄNNEDOM~102, äv. ~200. varukunskap; särsk. (i sht om ä. förh.) om sådan kunskap ss. läroämne. Lärare för Handelskunskaperna (handelshistorie, varukännedom, bokhålleri). JernkA 1823, s. 360. Affärsmannen och hans biträden bör besitta god varukännedom. StKokb. 331 (1940). —
-LAGER. lager (se lager, sbst.3 2) av l. för varor; jfr -depå, -förlag, -förråd, -magasin, -nederlag, -upplag. Sahlstedt (1773). För transport inom fabrikslokaler, i magasiner, varulager, affärslokaler etc. äro dessa kärror synnerligen lämpliga. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 68. Så kan det hända att man före bokslutet avsätter vinstmedel till prisfallsreserven på varulagret. Pokorny Aktier 58 (1957). —
-LEVERANS. jfr leverans 2 o. -sändning. 2UB 10: 428 (1907). Bönderna voro i regel .. skattepliktiga till godsen, skatten lämnades i form av varuleveranser. Granfelt Samh. 16 (1937). —
-LEXIKON. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.). Varulexikon, (dvs.) .. Ordbok, som upptager alla slags varor till namn, härkomst och beskaffenhet. Dalin (1855). —
-LOTTERI. lotteri vari vinsterna utgörs av varor; äv. konkretare. Julmarknad med varulotteri. Emedan Waru-Lotterier .. medföra skadeliga och förderfweliga werkningar, dels (osv.). PH 9: 876 (1772). —
-MAGASIN. magasin (se d. o. 1) använt ss. varulager (jfr -bod); förr äv. liktydigt med: varuhus (se d. o. 2). Möller 2: 1325 (1785). Mellan dockorna och längs de dem omgifvande kajerna äro stora varumagasin uppförda, hvilka således komma i fartygens omedelbara granskap och följaktligen medgifva beqväm lossning och lastning. UB 7: 538 (1875). Utanför Selfridges stora varumagasin vid Oxford Street voro stora människomassor samlade. Swing 1921, nr 27, s. 4. —
-MARKNAD. särsk. (i sht ekon. o. handel.) jfr marknad 2. SydsvD 29/4 1870, s. 3. Behovet av strukturella reformer på arbetsmarknaden och varumarknaden. DN 5/11 1999, s. A14. —
-MOTTAGARE, förr äv. -EMOTTAGARE. i sht handel. mottagare av varusändning(ar) (ss. yrkesmässig verksamhet); jfr -avnämare, -mottagning. Schulthess (1885). Konnässement (kan) ej undvaras, ens när redarne utskeppa egna varor i egna fartyg och någon bestämd varuemottagare ej finnes. Lang FinlSjör. 1: 396 (1890). Varumottagare tar emot varor vid ankomsten. SvYrkeslex. 2: 402 (1973). —
-MOTTAGNING~020. i sht handel. mottagning (se d. o. 2, 4) av varutransport(er); äv. konkret, om inrättning l. plats för sådan mottagning; jfr -mottagare. Varumottagningen .. omfattar uppackning, granskning av varan (osv.). HandInd. 971 (1927). De tre rånarna väntade vid varumottagningen. KvällsP 29/12 2010, s. 10. —
-MÄNGD. (varo- 1785. varu- 1761 osv.) mängd (se mängd, sbst.2 1 (d)) av varor; jfr -kvantitet. Fennia XVI. 3: 28 (1761). —
-MÄRKE. om på (förpackning till) vara anbragt märke (se märke, sbst.1 2 b) l. namn med mer l. mindre karakteristisk o. unik form l. gestalt; särsk. (i sht i fackspr., särsk. jur.) om gm registrering hos myndighet lagligen skyddat sådant märke, särsk. i uttr. (in)registrerat varumärke; äv. dels abstraktare, om namn på l. symbol för viss vara l. varuproducent (äv. oeg., om sådan producent), dels utvidgat l. bildl. (se slutet); jfr -beteckning, -namn o. fabriks-märke, figur-märke, firma-märke, handels-märke, ord-märke, skydds-märke. Ikea är ett inarbetat, välkänt, starkt varumärke. Den, som vill låta registrera varumärke, skall till registreringsmyndigheten ingifva .. skriftlig ansökan. SFS 1884, nr 29, s. 1. På stjärnmetallprodukterna finns ett varumärke med orden Svensk Nyttoprodukt. Form 1950, s. 43. Inledningsvis hämmades försäljning av videobandspelare av att olika tekniska lösningar utnyttjades av olika varumärken. Hand90Tal. 222 (1989). Nyckelhålsmärket, symbol för nyttiga livsmedel, är ett registrerat varumärke. NorrkpgT 28/10 2008, s. 53. särsk. i utvidgad l. bildl. anv., särsk. dels om (namn på l. symbol för) tjänsteföretag l. förening l. institution o. d., dels liktydigt med: signum (se d. o. 2) l. kännetecken. Bygga sitt varumärke. Varumärket Malmö FF. Varumärkesbegreppet vidgas .. Härigenom blir bl. a. skorstensmärken på fartyg och rederiflaggor att anse som registrerbara varumärken. LD 5/3 1958, s. 15. Den lite vuxnare stilen, som varit hans varumärke sedan tidigt 60-tal. SDS 5/7 1992, s. B4.
Ssgr (i sht i fackspr., särsk. jur.): varumärkes-intrång. jfr intrång 2. Gävlefabrik får böta för varumärkesintrång. UNT 15/1 1931, s. 2.
-register. Varumärkesregistret föres för hela riket i Stockholm af en dertill förordnad myndighet. BtRiksdP 1884, I. 2: nr 21, s. 3.
-skydd. lagstadgat skydd (se d. o. 2 a ε) för varumärke mot obehörig användning; jfr -märkes-skydda. BtRiksdP 1897, I. 2: nr 17, s. 37. Partiet har fått varumärkesskydd för flera begrepp, bland annat ”verklighetens folk”. Sydsv. 23/7 2010, s. A9.
-skydda. jfr skydda, v.2 2 a ζ, o. -märkes-skydd; i sht i p. pf. De varumärkesskyddade läkemedlen. SvD(A) 16/12 1926, s. 14. Advokater som arbetar för prinsessan Dianas minnesfond har ansökt hos det brittiska patentverket om att få varumärkesskydda den döda prinsessan. Expressen 5/12 1997, s. 16. —
-MÄSSA. jfr mässa, sbst. 5. 2NF 31: 159 (1920). Varumässa med mat, hantverk och underhållning. Expressen 23/6 2007, s. 37. jfr riks-varumässa. —
-MÄTARE. (†) jfr mätare 4. (Handelsdifferensen) skapar ett behof af vexlar utöfver hvad tillgångarne utgöra, som stegrar coursen och försämrar varumätarn: Sedelmyntet. Björnstjerna Beskattn. 211 (1832). FinSvStorordb. 740 (1968). —
-NAMN. särsk. om namn (se d. o. 1) utgörande (del av) varumärke. HandInd. 265 (1926). Region Norrland innebär en maktkoncentration till ett fåtal politiker .. Norrbotten förlorar sin identitet, och vårt starka varunamn försvinner. NorrbK 7/9 2010, s. 24. —
-NEDERLAG~102, äv. ~200. (numera mindre br.) varulager; jfr nederlag 5. Wikforss 2: 937 (1804). Handelsmännen, som sände sina resande genom hela området och läto uppbygga skansar med varunederlag. UB 3: 495 (1873). SAOL (1950). —
-NOTERING. (numera bl. tillf.) jfr notering slutet; särsk. konkret(are). Leander TidnHand. 54 (1926). Handelsredaktionen (på en tidning meddelar) .. utländska varunoteringar och valutakurser. Poppius o. Jansson Journ. 25 (1959). —
-OMSÄTTNING~020. i sht handel. o. nat.-ekon. omsättning av varor; särsk. konkretare, om omfattningen av sådan omsättning (under viss tid) hos visst företag l. inom visst område o. d. (jfr -cirkulation, -rörelse, -utbyte); förr äv. (särsk. i pl.) liktydigt med: varuhandel. Varuomsättningarna der (på kontinenten) .. äro jemnare och skyndsammare än i Sverige. Järta 1: 147 (1816). Den mest renodlade formen av handel har man i varuomsättningen. HandInd. 9 (1926). Genom besök hos ett urval butiker mäts varuomsättningen i lager och på butikshyllor. DN 8/5 2006, s. A23. —
-PACKE, förr äv. -PACKA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) packe med varor; jfr -bal. Dalin 2: 663 (1855). Med varupackor på ryggen .. vandrade västgötaknallen land och rike kring. SvFolket 6: 175 (1938). —
-PAKET, förr äv. -PAKETT. paket med vara l. varor. Ahlman (1872). Det säkraste i dag är att betala först då varupaketet kommer, det normala förfaringssättet vid all postorderhandel. DN 29/4 1998, s. A28. —
-PARTI. i sht handel. parti (se d. o. 3 a) med varor; jfr -post. Callerholm Stowe 393 (1852). När ett varuparti inte når upp till importlandets standarder kan det stoppas vid gränsen. DN 3/9 2005, s. B6. —
-PENGAR, förr äv. -PENNINGAR, pl. nat.-ekon. om vara l. varuslag (ss. ädla metaller l. pärlor l. cigaretter o. d.) fungerande ss. betalningsmedel. 2VittAH 19: 345 (1850). —
-PERSEDEL. (varo- 1790. varu- 1792–1882) (†) persedel (se d. o. 1); särsk. om sådan persedel utgörande skatt l. arrende o. d. (jfr persedel 3); jfr -artikel. Hallenberg Hist. 2: 697 (1790). Colli .. (dvs.) hvar och en särskilt varupersedel, som afsändes med en skeppare eller forman. Dalin 1: 299 (1851). Skatteafgifter, bestående hufvudsakligast af allehanda varupersedlar. Johansson Noraskog 2: 189 (1882). —
-POST. särsk. (i fackspr.) varuparti; jfr post, sbst.4 4. Större waruposter, som böra paszera packhuset .. må icke .. qwarligga på (Skepps)bron öfwer fyra dagar. SFS 1848, nr 8, s. 9. —
-PRIS. (varo- 1764–1776. varu- 1761 osv.) pris på vara l. varor. I Drottning Christinas tid .. woro waruprisen mycket ringare. Fennia XVI. 3: 29 (1761). —
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 3 a, b α) av varor; jfr -förädling, -producent. Järta 2: 209 (1823). Kände man värdet af varuproduktionen före kriget, så skulle man (osv.). Cassel Dyrtid 234 (1917). —
-PROV. prov (se d. o. 5) på vara; förr särsk. om sådant prov ss. särskilt slag av postförsändelse. NDA 14/10 1867, s. 1. Waruprof och mönster äro underkastade enahanda porto som trycksaker. SFS 1873, nr 72, s. 4. Med i bilen har säljarna förutom varuprov diverse broschyrer och information om varan. DN 4/4 1995, s. C5. —
-REKVISITION. (numera bl. tillf.) jfr rekvisition 1 a; särsk. konkretare. Burskapssökande å Groszhandel böra .. kunna å Ryska, Tyska, Engelska och Franska språken, eller åtminstone å någotdera af dem, författa bref och waru-reqvisitioner af enklare innehåll. SPF 1850, s. 319. —
-RÖRELSE. (varo- 1771. varu- 1823 osv.) (i fackspr.) varuomsättning; numera i sht i pl.; jfr rörelse 4. En Stats Capital inbegriper både de penningar, som löpa i waro-rörelsen, så wäl som dem, hwilka komma allenast i penninge-rörelsen. Zettersten AnmMynt 13 (1771). Gemenskapens strävan efter harmonisering av nationella lagar i syfte att underlätta fria varurörelser inom EG. DN 5/2 1993, s. A4. —
-SKATT.
1) (numera bl. tillf.) jfr skatt 1. Vrak och spillror af hvitnade skepp, som förlist, hvarvid ofta rika varuskatter sköljas in på stranden. SvTidskr. 1873, s. 162.
2) skatt (se d. o. 3) på (omsättning av) varor; särsk. (förr) om under åren 1941–1992 i Sv. gällande punktskatt på sådana (ss. umbärliga betraktade) produkter som choklad o. kosmetika; jfr -avgift. SFS 1941, s. 449. Möjligheten att det nuvarande inkomstskattesystemet överges till förmån för en fast varuskatt. DN 9/4 1995, s. A10. —
-SKJUL. (förr) jfr skjul 3. NPress. 1894, nr 235, s. 3. De inom hamnområdet erforderliga byggnaderna .. indelas i varuskjul och magasin. De förstnämnda tjäna som tillfällig upplags- och sorteringsplats för ankommande och avgående gods. TT 1943, V. s. 125. —
-SKRIVARE. (var- 1585–1621. vare- 1551–1591. varo- 1790. varu- 1552 osv.) (förr) proviantskrivare vid varuhus (se d. o. 1); jfr skrivare 2 a o. -hus-skrivare. Att han leffvererer varescriffveren i Calmarne thet vrack godz ther är berget. G1R 22: 254 (1551). HT 1949, s. 268 (om ä. förh.). —
-SKULD. (i fackspr.) skuld för erhållen vara l. erhållna varor. Firman Hedelius & Malmeströms stat visar följande siffror: .. Skulder: .. Varuskulder enligt särskild förteckning. GHT 1895, nr 250 A, s. 2. —
-SLAG. i sht handel. slag (se slag, sbst.2 1) av vara l. varor; jfr -artikel, -kategori, -kvalitet, -sort, -typ. NDA 2: 244 (1877). (Diagrammet) visar lägena för exempelvis tre olika märken av samma varuslag eller tre olika varuslag inom samma varugrupp. Hand90Tal. 50 (1989). —
-SMUGGLING. i sht jur. SvD(A) 4/9 1959, s. 7. På grund av smugglingsförsökets omfattning kommer männen .. att åtalas för grov varusmuggling. DN(A) 3/10 1963, s. 15. —
-SORT. varuslag; jfr sort 3. Schulthess (1885). Några olika varusorter med kort datum till nedsatt pris. GbgP 20/10 2007, s. 79. —
-SORTIMENT. i sht handel. sortiment (se d. o. 2) av varor; i sht förr äv. liktydigt med: varugrupp; jfr -bestånd. Ett smalt, utökat, helt nytt varusortiment. Det varusortiment, som bör finnas i ett skyltfönster. HandInd. 974 (1927). Nu har flyget öppnat nya transportvägar, som lämpar sig förträffligt för dessa varusortiment. De Geer SvNatRiked. 2: 131 (1950). —
-SPEKULATION. jfr spekulation 6; äv. konkretare. Hvad är väl .. syftet vid all varuspekulation, om ej vinst i följd af en gynsam förändring af priset å varan. LAHT 1898, s. 164. Inlåta sig på varuspekulationer av olika slag. HT 1953, s. 125. —
-STEGRING. (†) varuprisstegring; jfr stegra, v.1 I 1. AdP 1786, s. 124. Den warustegring som alltid är den säkraste sporre på industrien. AdP 1800, s. 671. —
-STRÖM. jfr ström, sbst. 8, o. -flöde, -trafik; i sht i pl. Geografen .. vill lära känna varuströmmarnas mäktighet och riktning. Ymer 1930, s. 403. —
-SÄNDNING. särsk. (i sht handel.) konkret(are); jfr sändning 1 b o. -leverans. Jungberg (1873). Då en varusändning transporteras .. utsätts den för risken att bli skadad. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 61. —
-TECKEN. särsk. (†) om pengar (i sht mynt) ss. förmedlare av varuutbyte; jfr tecken 3 b ε. Eberhardt AllmH 2: 357 (1768). Handelen har .. från första början warit et ombyte wara mot wara .. men sedan Handelen mera utbredde sig, befants et sådant byte wara förknippat med många olägenheter, at ingen Stat kunnat begå sig i Handel och ombyte utan waruteken, hwarföre de hafwa måst warit omtänkte på mynt. Zettersten AnmMynt 34 (1771). Boëthius Sedol. 109 (1782). —
-TILLGÅNG~02 l. ~20. tillgång (se d. o. 4) på varor; äv. konkret(are) (jfr tillgång 5); jfr -behållning, -försörjning. KrigVAH 1825, s. 26. Varutillgång och varubehov voro ofta bestämmande för utrikespolitiska beslut. SkrHVSamfLd 36: 105 (1943). —
-TILLVERKARE. jfr -producent. Blix SvFinance 84 (1797). Om 5–7 år räknar OECD med att Kina går om USA som världens största varutillverkare. DN 27/7 2010, s. B2. —
-TRAFIK. (i sht i fackspr.) trafik (se d. o. 3) av l. med vara l. varor; jfr -flöde, -försel, -ström. Jernbanorne hafva två ändamål, person-trafiken och varu-trafiken. Agardh o. Ljungberg I. 2: 223 (1853). Statistiken över varutrafiken med fartyg mellan Sverige och utlandet. LD 1958, nr 41, s. 15. —
-TRANSAKTION. i sht ekon. o. handel. jfr transaktion 1, 2. Kredit för finansiering av en varutransaktion. EkonT 1939, s. 318. I det föregående har olika sätt att likvidera en varutransaktion omnämnts. Boman Exportör. 33 (1959). —
-TRANSPORT. transport av vara l. varor; äv. konkret(are); jfr -distribution, -forsling, -frakt, -försel. Den til waru-transportens befordran, wid detta werk .. inrättade Trä-bro. PH 11: 465 (1778). Rätt till fria resor och fria varutransporter å järnväg anses icke såsom avlöningsförmån. SFS 1939, s. 48. Trafiken var en annan än på lördagen, många fler långtradare och varutransporter på riksvägen. Trenter SkönJuv. 19 (1991). —
-UPPLAG~02 l. ~20. varulager; jfr upplag, sbst.1 1. TörngrenMål. 184 (1801). Gotland .. skulle med sina varuupplag blifva ett lockande byte för fienden. Odhner G3 1: 357 (1885). —
-UTBUD~02 l. ~20. i sht ekon. o. handel. jfr utbud. 2NF 22: 286 (1915). Det växande internationella varuutbudet har fått till följd att importfunktionens betydelse ökat. Hand90Tal. 55 (1989). —
-UTBYTE~020. (varo- 1872. varu- 1853 osv.) utbyte (se d. o. 1) av varor; äv. (i sht i fackspr.) liktydigt med: varuomsättning; jfr -byte, -växling. Varuutbytet med utlandet, inom EU. Regeringens bemödanden att till städernas förmån undertrycka landthandeln och på ett besynnerligt småaktigt vis reglementera varuutbytet. Topelius Fält. 1: 162 (1853). Det finns .. delar av vårt gemensamma liv som inte låter sig underordnas system vars enda idé är varuutbytets. DN 29/4 2009, s. A6. —
-VAGN. vagn för transport av varor; särsk. (o. numera i sht) liktydigt med: kund- l. shoppingvagn (jfr -korg). Öfwerenskommelse är träffad mellan Frankrike och Österrike, at Fragt- och Waruwagnar .. skola .. få obehindradt paszera bägge Rikena emellan. SP 1792, nr 137, s. 2. Tempo låter t. ex. kunderna dra varuvagnarna ända ut till p-platsen och ställa dem ifrån sig där efter urlastningen. ST 22/10 1960, s. 8. —
-VÄRDE. (vare- 1796. varo- 1790–1793. varu- 1798 osv.) (i sht i fackspr.) värde av vara l. varor (jfr marknads-värde, tull-värde); äv. dels: värde (omräknat) i varor, dels (i fråga om mynt): värde ss. vara. Etttusen daler .. som den tiden var en betydlig summa, nämligen i penningar efter nu varande mynt, sexhundra femtio Riksdaler, och i varo-värde, till exempel i spanmål .. omkring fyra gånger så mycket. Hallenberg Hist. 1: 632 (1790). Enär plåtmyntet stundom hade större varuvärde, än det derå präglade myntvärdet. 2VittAH 23: 124 (1857, 1863). Att hänsyn skulle tagas .. till fastighets- och varuvärden i den fria marknaden. Heckscher EoH 312 (1922). Handelsböcker, affärskorrespondens och övriga handlingar, som kunna tjäna till ledning för att bedöma varuvärdet. SFS 1953, s. 1416. —
-VÄXEL. (i fackspr., särsk. bankv.) jfr -accept. SundsvP 9/1 1886, s. 3. Varuväxel, (dvs.) finansieringsinstrument inom varuhandeln. Köparen accepterar en av leverantören utställd växel på varubeloppet, som den sistnämnde därefter kan diskontera hos sin bank. NE 19: 265 (1996). —
-VÄXLING. (vare- 1730. varu- 1791 osv.) (†) varuutbyte. Nordencrantz Arc. 45 (1730). Den fördelaktiga verkan på idoghet och däraf beroende välmåga, som en lättad rörelse och varuväxling borde medföra. Kalmar 27/8 1906, s. 3. —
-ÄGARE. (i sht i fackspr., särsk. handel.) jfr -havare. SPF 1835, s. 77. Förutom stöldvärdet (hos godset) har de vägt samman andra kostnader för speditörer, varuägare, försäkringsbolag, polis och åklagare. GbgP 13/6 2009, s. 9. —
-ÖVERFLÖD~102. överflöd l. överskott på varor. Blix SvFinance 205 (1797). Långsamt växte städer upp ur en by eller kring en borg, där varuöverflöd och alltså förutsättningar för handel förefunnos. Granfelt Samh. 18 (1937).
Spalt V 323 band 37, 2014