| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVNING ø3vniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (Messenius Disa A 2 a (1611) osv.) ((†) -er Annerstedt UUH Bih. 1: 32 (i handl. fr. 1595), Annerstedt UUH Bih. 1: 212 (i handl. fr. 1624)).
1) motsv. ÖVA, v. 1, om förhållandet att utöva l. ägna sig åt ngt, utövande; praktiserande l. tillämpning; bruk (se d. o. 1) l. användning; äv. närmande sig l. övergående i bet. dels: praktik, dels: sedvana l. bruk (se d. o. 5, 6) l. praxis; äv. konkretare, särsk. (o. numera bl., ofta med mer l. mindre framträdande anslutning till 2) ungefär liktydigt med: verksamhet l. aktivitet l. syssla l. göromål (i sht förr särsk. i fråga om arbete o. d.); ofta i förb. med attributiv bestämning angivande vad som utövas osv. (särsk. (om ä. förh.) i uttr. ridderlig övning (se RIDDERLIG 2 slutet)); jfr 2. Wän tich icke til ena songirsko, at hon icke griper tich med sinne öffning. Syr. 9: 4 (öv. 1536; Bib. 1999: du kan fångas av hennes konster). Sine Wapens rätta brwk och öffning. Schmedeman Just. 192 (1621). Thet husedt till justiciens öffning i Dorpt effterlåtes att må köpas för ett skäligt värde. RP 3: 272 (1633). Elvius vördade öfningen så högt som sjelfva Vetenskapen. Dalin ÅmVetA 1750, s. 8. Det (åligger) föräldrarna .. att hålla .. (barnen) till sådana öfningar och handteringar, hvaraf de framdeles kunna hafva sitt underhåll. Schrevelius CivR 3: 154 (1858). Torkning och syrning av frukt och grönsaker är gamla konserveringsmetoder som tas upp på nytt. Även om inte alla har tid, lust, ork eller möjlighet för sådana jordnära övningar, så finns det inte många hushåll idag, där man aldrig bakar sitt eget matbröd. Fatab. 1985, s. 60. Duon hade blivit en trio till nattens övning. Jonasson Hundraår. 97 (2009). — jfr DYGDE-, KONST-, KRIGS-, SPRÅK-, SÖNDAGS-ÖVNING m. fl. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som vara l. bli i övning(en), vara resp. komma i bruk (se BRUK 5 c); (komma att) utövas l. praktiseras; äv. i anv. som motsvarar b. (Tron) fråghar .. icke om godha gerningar skola göras, vthan förr än man fråghar, haffuer hon giordt them, och är alt jemt j öffningenne. FörsprRom. P 6 b (Bib. 1541; NT 1526: brwkningen). Then Romerske Religionen skulle vtöfwer heele Franckrijke frijtt och obehindrat blifwa i Öffning. Schroderus Os. III. 2: 166 (1635). Aldrig har predikogåfvan varit så i öfning som i dessa dagar. Fröding Eftersk. 2: 61 (1890, 1910).
b) motsv. ÖVA, v. 1 a, i fråga om utövande av tro(shandling); särsk. i uttr. andlig, förr äv. gudlig, övning; jfr a, c. (Johan III) lät Drottningene hafwa sijn Påweske Gudztienst och öfning frij. Bureus Påw. A 3 b (1604). Att hon Ey heller kom offta blandh godt selskap, helst thär gudeliga öffningar skulle wanka. VDAkt. 1671, nr 91. Långt för nya kyrkordningen, effter då warande öfning och maner. VDAkt. 1695, nr 358. Den högstbepriseliga nit, som det högwyrdiga Prästeståndet wisat om Gudz nams ähra och den rena religionens rätta öfning. 2BorgP 5: 16 (1734). En del äro till ock med komna ifrån den utwärtes bönens öfning, och åkalla icke Herran. Schartau UtkPred. 359 (1801). Loyolas andliga övningar äro ett europeiskt sidostycke till hinduers och buddhisters yogaövningar. Grimberg VärldH 8: 520 (1938). — jfr ANDAKTS-, BOT-, FROMHETS-, GUDAKTIGHETS-, GUDSTJÄNSTS-, KRISTENDOMS-, RELIGIONS-, STRAFF-, TROS-ÖVNING m. fl.
c) (†) i uttr. föra till övnings, utöva l. tillämpa; äv. i anv. som motsvarar b. Runius (SVS) 3: 87 (1709). Alt thetta hwad jag las, och lärde af then Heliga Skrifft, och andra gudeliga böker .. , ther beflitade jag mig om at föra til öfnings. Swedberg Lefw. 37 (1729).
2) motsv. ÖVA, v. 2, om förhållandet l. verksamheten att ngn l. ngt övas l. att ngn övar; ofta mer l. mindre liktydigt med: träning (se TRÄNA, v. c); särsk. i fråga om dels kunskapsinhämtande, dels (o. numera i sht) (upp)övande av praktisk färdighet; äv. med huvudsaklig tanke på resultatet, närmande sig bet.: erfarenhet; äv. dels konkretare, om enskilt tillfälle av l. enskild uppgift o. d. ägnad åt övande, dels konkret, om trycksak med övningsexempel l. övningsstycke o. d.; i vissa språkprov svårt l. omöjligt att skilja från 1. Övning av olika färdigheter. Övningar i uthållighet, krishantering. Med lite övning är det lätt att skilja arterna åt. Hon lånade ut övningarna till mig. Hwilken genom öffninge(n) har bekräfftat .. kunskapen, han är förfaren. Schroderus Comenius 355 (1639). (Hästen) hade stundom ängen och den goda hafre-blandningen i hufwudet, när han gick under öfning. Dalin Vitt. II. 6: 113 (1740). (Celsius) hade nögdt sinne genom öfning i verlden och dess besvär. Bäck ÅmVetA 1758, s. 29. Hwarmedelst Lotsarne mer och mer sakna tilfälle til öfning för sig och sina drängar, så at största fara är på många ställen, det för framtiden blifwa inga dugeliga Lotsar at tilgå. PH 8: 5840 (1764). All öfning går ut på att öfverföra medvetna akter till klassen af relativt omedvetna. Larsson Psyk. 48 (1896). Kunde det inte .. vara en nyttig övning för karaktären att någon gång bli besviken på livet. Thorén Herre 142 (1942). Här några av bokens övningar som får den vänstra analytiska hjärnhalvan att släppa sitt övertag. SvD 9/10 1983, s. 24. — jfr BARNA-, BRAND-, FÖRE-, FÖRNUFTS-, FÖRSTÅNDS-, O-, RÖST-, SAM-, SCOUT-, SINNES-, SJUKVÅRDS-, SJÄLS-, SMIDES-, SNILLE-, SPECIAL-, SPRÄNG-, START-, STICKNINGS-, SÖNDAGS-, TANKE-, VÅR-ÖVNING m. fl. — särsk.
a) i ordspråk l. ordspråksliknande talesätt. Öffning giör konst. Grubb 907 (1665). Öfningen är bäste Läremästaren. Törning 117 (1677). Här (för en servitris) om någonsin kan det gamla ordspråket ”övning ger färdighet” tillämpas. StKokb. 652 (1940).
b) i fråga om övande av militär trupp l. soldat o. d. Öfning i Wapn, och Skaft bemödar Ryggen och armar. Stiernhielm Herc. (1648, 1668). En stor massa, ryckt ifrån sina yrken .. , som hade ingen krigisk öfning. SP 18/12 1828, s. 3. Öfningarna under fred borde i ingenting annat än i uteblifven blods-utgjutelse skilja sig från det verkliga kriget. Hazelius Förel. 187 (1839). (Jag tror) att vi .. (hade) fått stryk, i synnerhet som vår armé .. så väl i anseende till utrustning som öfning befann sig i ett mycket underhaltigt skick. De Geer Minn. 1: 257 (1892). Arméchefen åligger särskilt .. att leda större övningar inom armén. SFS 1942, s. 2099. — jfr ARTILLERI-, BEVÄRINGS-, FREDS-, FÄLT-, KOMPANI-, KRIGS-, LUFTVÄRNS-, MILITÄR-, MIN-, NATT-, OFFICERS-, REKRYT-, REP-, SLUT-, SPANINGS-, STABS-, STRIDS-, TERRÄNG-, TORPED-, TRUPP-, VAPEN-, VÄRNPLIKTS-ÖVNING m. fl.
c) i fråga om (upp)övande av kroppslig l. fysisk färdighet; särsk. i fråga om dels gymnastik (se särsk. slutet), dels idrott (äv. övergående i bet.: tävling). Ööffua tigh sielffan mykit heller till gudhaktugheet, för ty then lecamligha öffning är fögho till nytto. 1Tim. 4: 8 (NT 1526). Altijd för Måltiden .. måste man (under brunnsdrickning) hafwa sina Rörelser och Öfningar. UHiärne Underr. 41 (1702). Öfningarne hafva egt rum nästan hvarje eftermiddag under september och början af oktober månader. Dessa afslutades med en täfling mellan de båda lagen. TIdr. 1886, s. 158. Svenska skidspelen – 25:e jubelomgången i Falun – kan sluta utan att blågult toppat en enda övning. DN 24/2 1973, s. 24. I detta kapitel skall vi tala om övningar på egen hand och jag vill då först göra en klar uppdelning mellan denna typ av träning och den uppvärmning man gör inför en tävlingsrond. Grafton Golfteknik 181 (1976). — jfr BALANS-, BARR-, FÄKT-, GYMNASTIK-, HAND-, HOPP-, IDROTTS-, KAMP-, KAPP-, KOORDINATIONS-, KROPPS-, ORIENTERINGS-, REDSKAPS-, RODD-, RÖRELSE-, SIM-, SKID-, SKRITT-, SLUT-, SMIDIGHETS-, SPORT-, START-, TERRÄNG-, TÄNJNINGS-, VOLTIGE-, YOGA-ÖVNING m. fl. — särsk. i uttr. gymnastisk övning; jfr GYMNASTISK, adj.2 SP 1779, s. 672. Att hoppa kråka är en ganska vanlig gymnastisk öfning, som på en gång bidrager att uppmjuka lederna och gifva balans i kroppen. AB 19/6 1833, s. 4. Metodiska kroppsövningar kunna drivas på två skilda huvudlinjer, som gymnastiska övningar eller som idrott. Haglund HållnRörOrg. 1: 86 (1924).
d) i fråga om (upp)övande av litterär l. konstnärlig l. musikalisk färdighet; äv. i anv. som motsvarar e. Jag skall då vist icke upskjuta at lemna min farbror et exemplar .. (av översättningen) efter jag tror det roar min söta Farbror at läsa mina små Öfningar. Lenngren (SVS) 2: 454 (1777). Alla öfningar sjungas på stafvelsen ”da”. Beyer Sång. 21 (1887). Sannt är, att åtskilliga bland dessa dikter af en tjugoårig författare göra intryck af blott versifikatoriska öfningar. 3SAH 7: 71 (1892). Genom ändamålsenliga öfningar lär man sig ganska snart känna, huru långt från sadeln (på fiol) de olika tonerna skola gripas. Hedlund Fiolsp. 65 (1899). Övningen av hand och öga, ett frigörande av elevens möjligheter att uppfatta rent konstnärliga kvaliteter. Form 1952, s. 110. — jfr FINGER-, GEHÖRS-, MUSIK-, OKTAV-, PERSPEKTIV-, RIM-, RIT-, SKAL-, SKISSERINGS-, SKOL-, SPEL-, STÄM-, SÅNG-ÖVNING m. fl.
e) i fråga om studier l. undervisning; särsk. (o. i sht) om övande av praktisk färdighet ss. inslag i l. del av studier osv.; i sht förr äv. mer l. mindre liktydigt med dels: studier, dels: undervisning; jfr d. Muntliga, skriftliga övningar. Uti collegio och scholerna må hållit varda med lexor och annor öfning. RA I. 3: 112 (1593). Vngdommen som här widh Gymnasium och scholan bookliga Konsters öfningh ijdka skulle. VDAkt. 1686, nr 258. Han hade lyckats .. erhålla anslag till öfning af två årsklasser i stället för en. De Geer Minn. 1: 230 (1892). Inom botaniken voro dock på Agardhs tid ännu inga egentliga öfningar införda. SDS 13/3 1901, s. 2. Vidare föreskrevs att undervisningen skulle ske genom föreläsningar, demonstrationer och övningar. Moberg JordbrMek. 264 (1989). — jfr AVSKRIVNINGS-, DIKTAMENS-, DISPOSITIONS-, ELEMENTAR-, HÖR-, KONJUGATIONS-, LABORATIONS-, LÄRDOMS-, LÄS-, RÄKNE-, RÄTTSTAVNINGS-, SEMINARIE-, SKOL-, SKRIV-, SLÖJD-, SPRÅK-, STIL-, TAL-, TILLÄMPNINGS-, UNDERVISNINGS-, UTTALS-, VÄLSKRIVNINGS-, ÖVERSÄTTNINGS-ÖVNING m. fl. — särsk. i uttr. tysta övningar, särsk. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) om i sådan skolform där en lärare ansvarade för flera klasser förekommande undervisningsform där eleverna i en klass (på egen hand o.) under tystnad övade viss färdighet samtidigt som läraren (i samma klassrum) muntligt undervisade en annan klass. De muntliga föredragen .. hållas af förste läraren för en klass i sender, medan den andra klassen under 2:dre lärarens tillsyn och ledning bedrifver tysta öfningar, såsom skrifning, ritning, exempelräkning, eller tyst öfverläsning i bok. GHT 4/4 1855, s. 2. De tysta övningarna böra anordnas så, att de giva barnen tillfälle .. att inöva vad som under den omedelbara undervisningen meddelats. SFS 1919, s. 2578.
-ANSLAG~02, äv. ~20. anslag (se d. o. 17) till övning(sverksamhet); särsk. till 2 b, i fråga om militär övning. SvT 12/12 1853, s. 2. Kostnaderna för flottans övningar bestridas av övningsanslaget. UFlottUnderbef. 1940, s. 73. —
-ANSTALT~02, äv. ~20. särsk. (numera mindre br.) till 2 e; äv. bildl.; jfr anstalt 5 o. -hus 2, -skola o. utbildnings-anstalt. Han har inrättat verlden så, att den skulle vara en öfningsanstalt .. för den vandrande menniskoanden. Wallin 2Pred. 1: 17 (1816). Sjömän, som sjelfva önska begagna undervisningsverk och öfningsanstalter till vinnande af högre grad eller klass. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 19, s. 32. GHT 1945, nr 292 B, s. 1. —
-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5) syftande till l. utgörande övning; äv. konkret, om resultat av sådant arbete (jfr arbete 11). Under de sednare åren ha så få av ledamöterna wid .. (den frivilliga brandkårens) sammanträden infunnit sig, att öfningsarbetet wid sprutorna och den öfriga brandredskapen icke kunnat försiggå med den utförlighet, raskhet och kraft som warit önsklig. Umebl. 14/6 1862, s. 2. Elevernas tillverkningar och öfningsarbeten i hvarje särskildt ämne. SlöjdkomBet. 1907–08, s. 140. —
-AVDELNING~020.
1) till 2 b, i fråga om truppavdelning; jfr avdelning 3 g. PT 14/4 1863, s. 3. Befälhafvare för detacherad öfningsafdelning ansvarar för å öfningsplatsen befintliga förråd. SFS 1910, Bih. nr 51, s. 15.
2) till 2 e, om avdelning (se d. o. 3 a) av skolbyggnad använd l. avsedd att användas för undervisning i övningsämne; i sht förr äv. om grupp av elever som undervisas i sådant ämne (jfr avdelning 3 e slutet). Grunderna för sammansättningen af de särskilda öfningsafdelningarna. PlanElLärovÅ 1874, s. 10. Musikskolan disponerar ett eget hus med 20-talet rum och övningsavdelning för eleverna. DN 8/12 1988, s. 58. —
-BACKE. särsk. till 2 c: för övning använd l. avsedd skidbacke. TIdr. 1892, s. 374. En ny skidbacke .. fullt lämplig såsom öfningsbacke och för mindre täflingar. GbgAB 30/1 1904, s. 2. —
-BANA, förr äv. -BAN. bana (se bana, sbst.1 3) använd l. avsedd att användas för övning, särsk. dels om sådan bana för övningskörning, dels till 2 c, om sådan bana för träning av idrott (jfr tränings-bana, öve-ban); äv. bildl. (jfr bana, sbst.1 1 g). Liljestråle Fid. 51 (1772). För att hon (dvs. den jämförande språkforskningen) skulle kunna .. utveckla sig, fordrades en lämpligare öfningsbana för hennes första ännu osäkra steg, än den de semitiska språken kunde erbjuda. Claëson 1: 229 (1858). Djurgårdens idrottsförening (tog) första steget att skaffa sig en egen täflings- och öfningsbana vid Tranebergsbro. DN(A) 12/6 1911, s. 8. Det (har) i kommunfullmäktige motionerats om att flera övningsbanor för bilister bör anläggas. SvD 8/3 1971, s. 22. —
-BEHANDLING. (numera bl. ngn gg) behandling (se d. o. 2 e) av sjukdom l. funktionshinder o. d. gm övning; jfr -terapi. AB 13/4 1913, s. 15. När patientens rörelseförmåga börjar förbättras, kan hans tillfrisknande i hög grad understödjas genom övningsbehandling eller genom ortopediska åtgärder. Bergmark Nervsj. 102 (1931). —
-BIL. bil använd l. avsedd att användas för övningskörning; jfr -fordon, -vagn. (Han) anförde .. att sedan chaufförsskolans startande i midsomras ingen mera betydande reparation af öfningsbilerna behöft vidtagas. AB 16/11 1910, s. 7. —
-BOK.
1) (†) till 1 b, om bok avsedd att ge vägledning i trosliv. Så bära och någre lärde Män .. ther om Twifwelsmål, om then Tractaten om Öffning, som vthgången är vnder Basilij Nampn, skal honom medh rätta tilskrifwas .. Ther och Nazianzenus .. vpräknar Registret på alla Basilij Böker, förmälar han om förbemälte Öffnings Book alzintet. Schroderus Os. 1: 477 (1635).
2) till 2, om (läro)bok avsedd för övning l. innehållande övningar; särsk. till 2 e, i fråga om undervisning; jfr -skrift. SP 25/9 1798, s. 3. Tvenne öfningsböcker .. för öfversättning från Svenska till Grekiska. TLär. 1846–47, s. 172. —
-BRIGG. (förr) brigg använd l. avsedd för övning; särsk. (o. i sht) till 2 b, om sådan brigg inom flottan; jfr -fartyg. Ryska öfningsbriggen för handelsskeppsfartsskolan i Petersburg ankom d. 16 till Danzig. SkånP 5/8 1835, s. 2. Flottans gamla övningsbrigg Falken. SvD 29/6 1981, s. 16. —
-BÅT. om båt använd l. avsedd att användas för övning; särsk. dels till 2 b, om sådant fartyg inom flottan, dels till 2 c, i fråga om kapprodd; jfr -fartyg. DN 12/5 1879, s. 2. En finare kapproddbåt är alltid kravelbyggd, hvaremot öfningsbåtarne merendels äro klinkbyggda. TIdr. 1881, s. 19. (Minröjaren) M 20 och hennes systerfartyg sadlades efter krigspension om till att vara marinens övningsbåtar. NorrkpgT 4/8 2021, s. 14. —
-DAG. dag avsedd för övning l. under vilken övning genomförs; särsk. (o. i sht) till 2 b, i fråga om militär övning; ngn gg äv. bildl.; jfr tränings-dag. Hon undra nu ej mer uppå de många lif, / Som gå omogna ut från tidens öfnings dagar, / Och som til hälften tycks åtlyda dygdens lagar, / Och hälften offra sig til fåfängt tidsfördrif. Nordenflycht QT 1745, s. 2. Äro öfningsdagarna endast 2–4 i veckan och deltagandet oregelbundet .. måste ett mera fast, men rikhaltigt schema, uppgöras. Balck Idr. 3: 260 (1888). Försvarsmakten har 20 övningsdagar per år men vill nu öka till 50 dagar. JönkP 16/8 2018, 2: 19. —
(2 b) -ESKADER. (numera bl. ngn gg) jfr eskader 2. Öfningseskadern från Karlskrona .. ankrade i går utanför stora sjötullen vid Blockhusudden .. Den består af 7 fartyg. AB 18/6 1834, s. 1. —
-EXEMPEL. exempel på övning (jfr -prov); äv. (o. i sht, särsk. till 2 e) ungefär liktydigt med: övningsuppgift (jfr exempel 1 b o. -stycke 3). Swedenborg Reg. 22 (1718). För lärjungarne måste .. öfningsexemplen beständigt varieras. FörslSkolordn. 1817, s. 110. Ämnet har .. blifvit så ”decoqueradt”, att .. dikten hufvudsakligen måste betraktas såsom ett litterärt öfningsexempel. Söderhjelm Runebg 1: 360 (1904). —
-EXPEDITION. ss. övning anordnad l. föranstaltad (sjö)expedition (se expedition 5); särsk. (o. i sht) till 2 b, om militär sådan expedition; jfr -färd, -tåg. Den 2 Augusti afgick .. den Eskader af 2:ne kanonslupar och 30 kanonjollar, med tillhörande 2 Chefsfartyg, med hwilka en längre tid (6 weckor) öfningsexpedition kommer att anställas. TStKopparbg 21/8 1829, s. 1. —
-FARTYG~02 l. ~20. fartyg använt l. avsett att användas för övning; särsk. (o. i sht) till 2 b, om sådant fartyg inom flottan; jfr -brigg, -båt, -skepp o. skol-fartyg. AB 5/6 1837, s. 5. Öfnings- och skolfartyg utgöras af korvetter, öfningsskepp, öfningsbriggar, kanonbåtar m. fl. VFl. 1908, s. 31. —
-FLYGA, -ning. i övningssyfte framföra flygplan l. annan luftfarkost (jfr flyga 2); äv. om fågel: öva sig i att flyga (se d. o. 1); äv. dels med saksubj., om flygplan osv., dels tr., med avs. på flygplan osv.; särsk. ss. vbalsbst. -ning (se slutet). Övningsflygande jetplan. TrelleborgsT 16/4 1919, s. 2. Vid ½ 2-tiden på torsdagen startade de med ett tvåsitsigt arméplan från Kastrup för att övningsflyga över Öresund. AB 12/3 1937, s. 8. Där fanns också afrikanska piloter som fick övningsflyga planen tillsammans med de svenska flygare som anlänt. GbgP 28/6 1969, s. 24. Det är vårens första starkullar som övningsflyger och jagar föda. DN 13/7 2014, Kultur s. 36. särsk. ss. vbalsbst. -ning; ofta konkretare, om enskild flygtur; jfr -flykt. Arméns båda flygmaskiner, .. med hvilka under de senaste dagarna några öfningsflygningar företagits. SvD(A) 1/10 1912, s. 8. Å övningsfält må företagas övnings- eller provflygning med flygplan, som eljest ej må brukas. SFS 1919, s. 453. —
-FLYGPLAN~02 l. ~20. flygplan använt l. avsett att användas för övning; särsk. till 2 b; jfr -maskin, -plan 2. Land- och sjöflygplan av följande typer: jakt-, eskort-, spanings-, bomb- och torped- samt övningsflygplan. Arbetet 2/2 1924, s. 6. —
-FLYKT. särsk. (†): övningsflygning; jfr flykt, sbst.2 5. En man .. som en efter en släpper ut sina dufvor ur dufslaget och manar dem till öfningsflykt. LD 21/4 1904, s. 2. (Piloten) hade de senaste dagarna begagnat sig af det lugna vädret för att företaga öfningsflykter med passagerare. DN(A) 4/11 1910, s. 1. DN(A) 8/12 1940, s. 32. —
-FORDON~20 l. ~02. särsk.: övningsbil. DN(A) 22/8 1933, s. 22. Ett av myndigheten godkänt övningsfordon, försett med dubbelkommando. BilskolLb. 189 (1959). —
-FÄLT. fält (se d. o. 1 d) använt l. avsett att användas för övning; särsk. till 2 b, i fråga om militär övning (jfr fält 10 o. exercis-fält); äv. bildl. (jfr fält 8); jfr -plan 1. Hela detta krig hade varit ett öfningsfält för Svenska tålamodet. 1SAH 3: 72 (1789, 1802). Kasernofficer öfvervakar underhållet af regementets samtliga byggnader, öfningsfält och skjutbanor. SFS 1907, nr 103, s. 4. På övningsfältet tränar man att slå golfslag och att bygga upp goda svingvanor. Grafton Golfteknik 175 (1976). —
-FÄRD. särsk.: övningsexpedition (särsk. till 2 b). Upsala 29/8 1847, s. 2. Den turkiska personalen (vid flottan) utbildades, övningsfärder och skjutövningar anordnades, så att fartyg och torpedbåtar efter några månader voro marschfärdiga. VFl. 1919, s. 61. —
(2 b) -FÖRBAND. jfr förband 3 a, b o. -kompani. DN(A) 31/7 1912, s. 5. De svenska fartygen ingår som övningsförband i kustflottans andra eskader. DN(A) 15/7 1960, s. 13. —
-FÖRSÖK. (numera bl. mera tillf.) försök (se d. o. 2) att utföra övning; äv. om försök (se d. o. 1) utfört ss. övning. Då Blyglanser skola försökas på deras hallt af Bly .. föreskrifves .. at nyttja Borax .. Det är onekeligen både lätt och säkert at vidtaga denna utväg vid vanliga öfnings-försök uti Proberkonsten. VetAH 1787, s. 128. Vid första övningsförsöket (i dykning från hopptorn) tog näsan första smällen mot vattenytan. DN 26/4 1994, s. A11. —
(2 b) -GRANAT. mil. med övningsladdning försedd granat (se granat, sbst.3) använd l. avsedd att användas vid övning; jfr -handgranat. Fyris 4/6 1884, s. 3. Övningsgranater äro laddade med en mindre röksats för att ett synligt krevad(brisad-)moln skall erhållas. SkjutlArm. 1946, s. 70. —
-GREN. om slag av övning; särsk. dels till 2 b, i fråga om militär övning, dels till 2 e, i fråga om undervisning (förr särsk. liktydigt med: övningsämne); jfr gren, sbst.1 5. En oljemålning, hwilken .. befunnits tjenlig att .. (ställas ut) såsom ett wackert prof på den ståndpunkt, hwartill denna öfningsgren hunnit wid wåra elementarlärowerk. JönkBl. 25/5 1871, s. 2. Uti den praktiska gymnastikundervisningen förekomma taktogymnastiska och taktiska rörelser såsom särskilda öfningsgrenar. Santesson Nat. 146 (1880). Vad gäller tävlingarna så handlar det om militära övningsgrenar som skytte, avståndsbedömning, lagorientering och handgranatskastning. KarlskogaT 30/6 2014, s. 16. —
-GRUPP. grupp (se grupp, sbst.1 2) som övar l. övas l. är avsedd att öva(s). (Det) gäller .. att noga afväga den tid, som i olika skeden af utbildningen åt de särskilda öfningsgrupperna bör anslås. KrigVAH 1883, s. 79. —
(2 b) -HANDGRANAT~102, äv. ~200. mil. jfr -granat. SvD(A) 14/4 1919, s. 3. Övningshandgranater liknar spränghandgranater men saknar sprängladdning. SoldIMtrl 1969, s. 128. —
-HINDER. särsk. till 2 c, särsk. i fråga om ridsport, om i övningssyfte särskilt placerat l. uppfört hinder (se d. o. 3 b). Löjtnanten friherre B. Cederström red som ledare och förde ”fältet” ej blott öfver de vanliga öfningshindren utan äfven öfver heden omgifvande stenmurar af aktningsvärd höjd. TIdr. 1889, s. 168. —
-HUS.
1) till 2 (b, c): hus (se d. o. 1) använt l. avsett att användas för övning; jfr -lokal. År 1804 förskaffade han garnisonen ett öfningshus, som tillika inrymde en undervisningsanstalt för underofficerare. AB 17/9 1850, s. 2. Luleå gymnastik- och atletförening har .. inköpt den tomt, å hwilken föreningens öfningshus är beläget. NorrbP 15/2 1897, s. 3. (Brandmännen) tränade .. på bland annat rökdykning i räddningstjänstens övningshus. Barometern 11/5 2018, s. 20.
2) (†) till 2 e, om inrättning för undervisning: skola l. undervisningsanstalt; särsk. i uttr. nedre l. övre övningshus, om gymnasieförberedande skola resp. gymnasium; jfr hus 7 o. -anstalt, -rum 2 o. läro-hus. (Lat.) Ludus .. (sv.) Schole, öfningz huus, läreschole. Linc. Vv 4 a (1640). Sedan jag nu snart tillbragt trettijo ett år, wid allmänna öfningshus, nemligen sex och ett halft år i nedre Scholan, sex på Gymnasium här i Wexio, fjorton wid Academien i Upsala, tre wid utländska Universiteter. VDAkt. 1760, nr 375. Så i nedre som öfre Öfningshuset i Wexiö. VDAkt. 1798, nr 41. Schulthess (1885). —
(2 c) -HÄFTE. häfte (se häfte, sbst.3) innehållande övningar. AB 23/5 1878, s. 3. Hos skolrådet begäres utarbetandet, genom någon eller några af lärarepersonalen, af ett par öfningshäften, ett för 1:sta och 2:a klass innehållande allmänna öfningar .. och ett för 3:dje och 4:de klass med mera systematiskt ordnade öfningar. SDS 15/12 1904, s. 3. —
(2 b) -KOMPANI. mil. kompani (se d. o. 4) avsett för l. som genomför övning; jfr -förband. Under den tid wi som riktiga soldater gingo och solade osz i Köpenhamn .. hade åter bildats ett nytt öfningskompani af friwilliga. HalmstBl. 26/5 1864, s. 2. —
(2 b) -KRIG. i övningssyfte simulerat krig: jfr simulaker 1. KrigsmSH 1798, 1: 31. At undervisningen sker efter en bestämd ordning, ända från Soldatens enskilta öfning til inlärandet af fältställningar och öfningskrig. KrigVAH 1833, s. 227. —
-KURS. kurs (se d. o. 7) syftande till att ge (praktisk) övning; jfr tränings-kurs. KrigVAT 1840, s. 4. Varje lästermin (håller teologiska fakulteten) en praktisk övningskurs .. innefattande kateketiska, liturgiska, homiletiska och kyrkorättsliga övningar. SFS 1935, s. 201. —
-KÖRA, -ning. i övningssyfte köra (se köra, v. 13) bil l. annat (motor)fordon; äv. tr., med avs. på bil osv. (äv. med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av med (jfr köra, v. 8 a)); särsk. ss. vbalsbst. -ning (se slutet). En person, som .. var ute för att övningsköra i och för förvärvande av certifikat. TrelleborgsT 28/9 1926, s. 2. En ovan bilförare utan körkort, som på söndagseftermiddagen övningskörde en Katrineholmsbil på Agnegatan, blev nervös och glömde bromsa då en spårvagn nalkades på Hantverkargatan. DN(A) 23/9 1946, s. 13. Pojken hade innan han fyllt 15 övningskört med moped. SvD(A) 10/12 1965, s. 6. särsk. ss. vbalsbst. -ning; äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådan körning; jfr tränings-körning. Goda tillfällen att utan olägenhet vänja hästarna vid .. (spårvagnarna), gifves f. n. vid öfningskörningarna å Carl Johansgatan. GHT 7/8 1902, s. 3. Den, som har uppsikt över övningskörning, anses som förare vid sådan körning. SFS 1951, s. 1519. —
(2 e) -LABORATORIUM. i utbildningssyfte upprättat l. använt laboratorium. Göthen 3/8 1839, s. 3. Laboratoriet vid Göttingens landtbruksinstitut .. är endast afsedt till öfningslaboratorium för de vid institutet studerande. LAHT 1900, s. 296. —
(2 b) -LADDNING. om laddning (se ladda, v. 2 a) med reducerad l. obefintlig sprängverkan avsedd för l. använd vid övning. SD 22/9 1891, s. 4. Övningshandgranater .. dvs handgranater, som ha övningsladdning i stället för sprängladdning och övningssprängpatron i stället för sprängpatron. BeskrHandgran. 5 (1952). —
-LARM. larm (se d. o. 1) utlöst ss. övning. I det slapphet ovillkorligen måste inträda hos den (brand)kår, som oupphörligen bedrages genom öfningslarm. Kalmar 9/7 1906, s. 3. —
-LEDARE. ledare för övning. GbgP 24/10 1873, s. 1. Som ledare för kursen (på skolfartyget) fick sällskapet en duglig och erfaren sjöman, kapten Vikman, med styrmannen O. Traung som biträde och öfningsledare. VFl. 1911, s. 121. —
(2 e) -LEKTION. särsk. om lektion (se d. o. 4) hållen i övningssyfte o. utgörande del av lärarutbildning; särsk. om sådan lektion i övningsskola (se d. o. slutet). Elevernas pedagogiska utbildning (vid lärarinneseminariet) lemnade mycket att önska. Inga öfningslektioner gåfvos, utan fingo de äldre flickorna då något sjukdomsfall inträffade, .. undervisa de mindre. THemmet 1873, s. 187. Om stadgans fordringar på övningsskolan såsom mönster för en god skola skall kunna uppfyllas, får inte antalet övningslektioner i en klass överstiga i medeltal 2 per dag. TSvLärov. 1952, s. 631. —
(1 b) -LEVERNE. (†) om tillvaro l. livsföring präglad av mönstergillt trosliv; jfr leverne 2, 5. The Qwinnor, som vthwälja sigh itt ÖffningsLefwerne, och äre förordnade i Closter, the skole ingalunda gåå ther vth. Schroderus Os. 2: 371 (1635). —
-LOKAL. lokal (se lokal, sbst.1 3 a) använd l. avsedd att användas för övning; jfr -hus 1, -rum 1, -sal o. tränings-lokal. NorrkpgT 23/12 1840, s. 3. Tillgången på lämpliga öfningslokaler (för gymnastiken i folkskolan). PedT 1898, s. 48. —
-LÄGER. läger (se d. o. 7) upprättat för att utföra övning; särsk. (o. i sht) till 2 b, i fråga om militär övning; jfr tränings-läger. Järta 1: 48 (1809). Stora öfningsläger anstäldes, för att inplanta mera fältvana och sammanhållning i stort. 2SAH 32: 240 (1859). —
(2 e) -LÄRARE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) lärare i övningsämne (jfr -lärarinna, -mästare); äv. dels (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) liktydigt med: övningsskollärare, dels allmännare, om person som handleder vid övning (särsk. övningskörning). AB 25/11 1858, s. 2. Vid hvarje allmänt läroverk skola .. för undervisningen i teckning, musik och gymnastik samt vid samskola i kvinnligt handarbete .. vara anställda öfningslärare. SFS 1905, nr 6, s. 34. Lärarna i de s. k. övningsämnena vill inte längre kallas övningslärare .. Skolöverstyrelsen använder numera termen facklärare. SvD(A) 18/7 1948, s. 4. Övningslärare vid folkskoleseminariet i Uppsala. DN 15/12 1979, s. 36. Nu är jag övningslärare åt min fru så att hon ska kunna ta körkort. NorrkpgT 2/12 2011, s. A2.
Ssgr (numera bl. ngn gg, nästan bl. i skildring av ä. förh.): övningslärar- l. övningslärare-befattning. befattning (se d. o. 2 d) ss. lärare i övningsämne; jfr -lärar-tjänst. GHT 24/11 1858, s. 3.
-tjänst. jfr tjänst 1 d o. -lärar-befattning. AB 2/4 1861, s. 2. Härmed ledigförklaras följande ordinarie övningslärartjänster vid grundskolan i Stockholm: 1 tjänst i teckning 1 tjänst i trä- och metallslöjd 2 tjänster i hemkunskap. Skolvärld. 1965, s. 1628. —
(2 e) -LÄRARINNA. (numera föga br.) om kvinnlig lärare i övningsämne; jfr -lärare. Såsom öfningslärarinnor t. ex i teckning, hafva redan förut qvinnor varit anställda vid ett och annat elementarläroverk. CarlscrVBl. 25/11 1868, s. 3. Östergren (1971). —
-MANÖVER. särsk. till 2 b (jfr manöver 3). MariestWeckobl. 29/7 1826, s. 1. (Understödstruppernas) afstånd från (tiraljör)kedjan bör vara 100 à 150 alnar; vid öfningsmanövrer begagnas den förra. KrigVAH 1833, s. 95. —
-MARSCH. särsk. till 2 b; jfr marsch, sbst.1 1 a. KrigVAH 1833, s. 2. Särskilda öfningsmarscher .. i ändamål att fortsätta de .. pågående försöken med infanteriets remtygs och utredningspersedlar. SFS 1891, Bih. nr 6, s. 7. —
-MASKIN. maskin använd l. avsedd att användas för övning; särsk. om övningsflygplan (jfr maskin 1 e). TIdr. 1886, s. 86. Planen är av typ S. F. 260, en kombinerad spanings- och övningsmaskin. DN 13/5 1978, s. 6. —
(2 c) -MATCH. match spelad i övningssyfte; ofta mer l. mindre liktydigt med: träningsmatch. SvD(A) 22/3 1903, s. 9. Innan landslaget skickas i en landskamp har det inte endast en längre tids hård träning bakom sig utan också en lång rad tränings- och övningsmatcher. IdrBl. 3/7 1935, s. 3. —
-MATERIAL. material (se material, sbst. 1 (c, d), 2) använt l. avsett att användas för övning; jfr -materiel. Undervisnings- och öfningsmaterial i det nybygda gymnastikhuset. BlekP 11/1 1884, s. 2. Teckningslärareafdelningen .. har två- eller treårig kurs, och såsom öfningsmaterial åt densamma äro två barnklasser anordnade. Sthm 1: 395 (1897). Samlingarna av prov ge också värdefullt övningsmaterial. TSvLärov. 1952, s. 645. —
-MATERIEL, förr äv. -MATERIELL. materiel använd l. avsedd att användas vid övning; särsk. (o. numera i sht) till 2 b, i fråga om krigsmateriel (jfr materiel 1 a); jfr -material. Författaren har afsett att fylla en lucka i vår undervisningslitteratur; ty det finnes väl ett ganska godt och rikhaltigt öfningsmateriel, men deremot högst ofullständiga anvisningar om huru det skall begagnas. AB 21/12 1861, s. 3. Att kalla in fler till värnplikten än det finns vapen, övningsmateriel och instruktörer till ökar inte vare sig försvarsförmågan eller tilltron till försvaret. EskilstKurir. 28/1 2017, s. 24. —
-MEDEL. (numera bl. tillf.) medel (se medel, sbst. 13) som ger l. syftar till att ge övning, särsk. till 2 e, i fråga om undervisning (jfr -objekt); äv. om penningmedel anslagna till övning (jfr medel, sbst. 14). ÅbSvUndH 83–84: 320 (1784). Det timliga .. är menniskorna gifvet som ett öfningsmedel för det icke-timliga. Melin JesuL 3: 191 (1849). Filmen (skulle) kunna utnyttjas såsom åskådnings- och övningsmedel. DN(A) 28/5 1931, s. 6. En tidigare hemvärnsofficer som .. använt statliga övningsmedel för att täcka utgifter vid tre års hemvärnsfester. GHT 18/3 1964, s. 7. —
-METOD. jfr metod 1 (c). PT 28/12 1854, s. 2. Skalor, treklanger, oktavövningar, etyder samt andra, till den klassiska skolan hörande övningsmetoder. Orkesterjourn. 1934, nr 12, s. 11. —
-MOMENT. moment (se d. o. 1) i l. utgörande övning. SvSkytteT 1899, s. 44. Läraren kommenderar fram varje övningsmoment, eleverna lyder och gör framsteg. PedT 1958, s. 91. —
(2 e) -MÄSTARE. (†) om lärare i övningsämne; jfr mästare 3 o. -lärare. Linc. Ll 2 a (1640). Lärarepersonalen (vid Lunds universitet) utgöres af 27 professorer, 8 e. o. d:o, 10 adjunkter, 30 docenter och 3 öfningsmästare. FolkT 1880, nr 83 A, s. 1. —
-MÖTE. möte (se d. o. 5) hållet i syfte att öva ngt; i sht förr särsk. till 2 b, i fråga om militär övning (jfr möte 7). Regementet .. (har) endast haft 14 dagars öfningsmöte. SamlFörfArméen 5: 339 (1820). Inför årsmötet hölls ett digitalt övningsmöte för att alla skulle klara tekniken och känna sig bekväm med den. VetlandaP 17/3 2021, s. 8. —
-OBJEKT. objekt (se d. o. 3) använt l. avsett (o. lämpat) för övning; jfr -medel. SthmVBl. 12/11 1886, s. 2. Som övningsobjekt för fågelhundar och som centralfigur i de stora fågelhundproven är rapphönan ovärderlig. Jakten 119 (1951). —
-OMRÅDE~020. område (se d. o. 2) använt l. avsett att användas för övning, särsk. till 2 b, i fråga om militär övning (jfr -plats); äv. i fråga om ngt mer l. mindre abstrakt (jfr område 3). Ledaren af öfningarna eger beordra en officer att företaga förberedande rekognosceringar och ordna inqvarteringar inom öfningsområdet. PT 11/6 1880, s. 2. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt grunderna inom varje enskilt övningsområde. BilskolLb. 172 (1959). —
-ORT. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 2 b; jfr ort, sbst.1 II 1, o. -plats slutet. I granskapet af fästningarne och artilleriets öfriga öfnings-orter torde det ej möta svårighet att finna bevärings-ynglingar, som .. frivilligt anmäla sig till tjenstgöring vid detta vapen. KrigVAT 1843, s. 82. —
-PASS. jfr pass, sbst.1 I 9 b, o. tränings-pass. SvD(A) 20/11 1902, s. 1. Ett centralt problem i all skolundervisning och speciellt i ansträngande färdighetsämnen – främmande språk – är övningspassens längd. PedT 1961, s. 147. —
-PATRON. jfr patron, sbst.2 4, o. -ammunition o. exercis-patron. SDS 1882, nr 405, s. 2. När polisen stoppade en bil i Uppsala .. hittades en pistol med magasin och ett 30-tal övningspatroner samt en skarp patron. UNT 19/2 2015, s. A6. —
-PERIOD. jfr period 3 o. -tid. SP 12/9 1812, s. 3. När detta stadium (av nervsystemets tillväxt) har nåtts är en ganska kort övningsperiod tillräcklig för att barnet skall lära sig gå. Lundgren Hebb Psyk. 130 (1964). —
-PJÄS.
1) mil. till 2 b: artilleripjäs använd l. avsedd att användas vid militär övning; jfr pjäs 4 o. -ammunition. GHT 13/6 1931, s. 12. En 53 centimeters övningspjäs utan stridsladdning. SvD(A) 5/2 1955, s. 18.
2) till 2 d: teaterpjäs skriven l. spelad i övningssyfte; jfr pjäs 9 o. -stycke 2. Denna Öfversättning, ansedd som en ÖfningsPiece för Acteurernes talanger. Kellgren (SVS) 5: 408 (1791). —
-PLAN.
1) plan (se plan, sbst.1 I 1) använd l. avsedd att användas för övning; jfr -fält, -plats. En lika enkel, som treflig tillställning ägde rum nästlidne Lördag å artilleriets härvarande öfningsplan. PT 7/6 1850, s. 1. Arrendeavtalet för kennelklubbens övningsplan. BoråsTidn. 9/7 2016, s. 11.
2) övningsflygplan; jfr plan, sbst.1 I 6. AB 13/3 1914, s. 8. Den belgiska .. (flyg)skolan .. förfogade över ett flygfält om 100 har med 13 flygskjul och 7 övningsplan. Jungstedt Flygv. 169 (1925).
3) plan (se plan, sbst.1 II 2) för (hållande av) övning; i sht till 2 b, i fråga om militär övning; jfr -program. AB 9/4 1862, s. 3. Förslag till öfningsplan för flottan år 1896. SFS 1897, Bih. nr 9, s. 13. Revisorerna konstaterar att ingen av de granskade skolorna har någon utbildnings- eller övningsplan för kriser och hot. YstadAlleh. 7/3 2022, s. 13. —
-PLATS. plats (se plats, sbst.1 1 c, 2) använd l. avsedd att användas för övning, särsk. till dels 2 b (se slutet), dels 2 c, i fråga om gymnastik l. idrott o. d. (jfr -område, -plan 1); äv. (numera bl. tillf.) i fråga om ämbete l. syssla o. d. (jfr plats, sbst.1 7 b); förr äv. med mer l. mindre tydlig anslutning till 1, om plats för utövande av verksamhet. Räddningstjänstens övningsplats. Wollimhaus Ind. (1652). Oloflige dans- och lekestugor, som äro ej annorlunda at anse, än såsom Satans öfnings Platser. KulturbVg. 2: 102 (1765). Canzli-Junkare, en nu mera afskaffad befattning, som Riks-Canzleren Oxenstjerna hade inrättat och egentligen bestämt till en öfningsplats för ynglingar af adeln. 2VittAH 15: 348 (1819, 1839). Nödvändigheten af en öfningsplats för den idrottsälskande ungdomen. IdrFinl. 1: 109 (1904). (Tidningen Lundagård) skall bli en övningsplats för studentskribenter, en mötes- och brytningsplats för åsikter. Lundagård 1920, nr 1, s. 3. särsk. till 2 b, i fråga om militär övning; jfr -ort o. exercis-plats, mötes-plats 3. MariestWeckobl. 11/7 1818, s. 2. Svea ingeniörbataljon har haft broslagningsöfningar vid sin öfningsplats Laxön i Dalelfven. SFS 1895, Bih. nr 6, s. 13. —
-PREDIKNING. (numera bl. tillf.) jfr predikning 2 b; äv. konkret. Skulle någon (som vill bli präst), wid föregångne öfningz Predikningar befinnas, på Minne och Uttahl hafwa något .. Feel, .. så skola Biskoparna en sådan .. ingalunda ordinera. Kyrkol. 19: 2 (1686). Jag blev Seminaristernas orakel och skref för mången bland dem öfningspredikningarne i terminen. Korrespondenten 18/10 1851, s. 3. —
-PROGRAM. program (se d. o. 3) för (genomförande av) övning; jfr -plan 3, -schema o. tränings-program. Skarpskyttecorpsens öfningsprogram för innewarande sommar. NCarlshP 1/5 1869, s. 2. —
(2 b) -PROJEKTIL. mil. jfr -ammunition, -torped. Öfningsprojektiler, det vill säga projektiler, som utan olägenhet kunde användas vid öfningar, men som ej på långt när egde den förstörelseverkan, att de kunde ifrågasättas att komma till användning i fält. BtRiksdP 1892, 4Hufvudtit. s. 29. —
-PROV. om prov (se d. o. 2 d, 3 b) som visar resultat av övning (jfr -exempel); äv. (o. numera nästan bl., särsk. till 2 e) om i övningssyfte framställt l. utfört (kunskaps- l. färdighets)prov (jfr prov 1 b o. -skriva). At .. Gymnasister måtte få ur Predikostolen i Visingsö kyrka aflägga sina öfningsprof i predikande. VDAkt. 1781, nr 588. Öfningsprofver i bildande konst. PT 20/7 1847, s. 2. Det finns övningsprov man kan göra för att känna sig mer säker när det är provdags. VästerbK 5/12 2013, s. 14. —
-RUM.
1) rum (se rum, sbst.3 9) använt l. avsett att användas för övning; jfr -lokal, -sal. SP 1/3 1792, s. 2. Den utaf landshöfdingen Grefwe Hamilton till samlings- och öfningsrum för corpsen upplåtna gamla Taffelsalen å Upsala slott. Umebl. 5/2 1864, s. 3. I och med att den magnetiska ljudregistreringstekniken utvecklades .. skapades i U.S.A. övningsrum, där talövningsförloppet studerades och övades, och som därför kallades språklaboratorier. PedT 1963, s. 1.
2) (†) till 2 e, om skola l. undervisningsanstalt; jfr rum, sbst.3 (4,) 12, o. -hus 2. Academierna samt andra öfnings-rum. 2PrästP 1: 249 (1720). Thet iag mine förste Läro-år wid Wisingsö öfningsrum tilbragt. VDAkt. 1750, nr 195. VDAkt. 1751, nr 211. —
(2 e) -RÄKNING. (numera bl. tillf.) jfr räkning 6. Om öfningsräkning under undervisningstimme bestämmer vederbörande lärare. SFS 1911, nr 59, s. 9. —
-SAL. sal (se sal, sbst.2 2) använd l. avsedd att användas för övning; särsk. till 2 e, om sådan sal i skola l. undervisningsanstalt (jfr sal, sbst.2 2 d); jfr -lokal, -rum 1. SP 4/12 1787, s. 2. Scenhuset (vid operan i Sthm) inrymmer själfva scenen .. kulissmagasin, kostymmagasin, öfningssalar för baletten och kören m. m. TT 1898, Byggn. s. 68. Dessa specialrum och övningssalar ges olika storlek, inredning och apparatur efter ämnets art. TSvLärov. 1944, s. 90. —
-SCHEMA. jfr schema 2 f o. -program o. tränings-schema. AB 3/6 1862, s. 3. Äldste divisionschefen å stationen uppgör i samråd med öfriga divisionschefer förslag till öfningsschema. TSjöv. 1904, s. 26. —
-SERIE. serie av övningar; särsk. dels till 2 b, i fråga om militära övningar, dels till 2 e, i fråga om skolundervisning. Jag .. (har) ingalunda velat säga, att de af mig uppstälda öfningsserierna kunna göra anspråk på att vara i allo fullständigt mönstergilla eller utan vidare med ens användbara. KrigVAH 1883, s. 81. Det är nödvändigt, att .. (körläsningen) får intaga andra rummet i öfningsserien. PedT 1904, s. 271. —
-SKEPP. (förr) jfr skepp, sbst.1 1, o. -fartyg; särsk. till 2 b. Skeppet Manligheten, som under fyra månader .. legat på redden såsom öfningsskepp för Artilleri-exercis, har nu inlagt och afmönstrat. SvBiet 9/10 1841, s. 2. —
(2 c) -SKIDA. (numera bl. mera tillf.) skida (huvudsakligen) använd l. avsedd att användas vid övning; i sht i pl. De af Kristianias skidlöpare mest använda skidorna äro telemarkskidorna. Hur förträffliga än dessa äro som öfningsskidor och hoppskidor samt vid löpning i skog, äro de dock alldeles underlägsna i längdlöpning. TIdr. 1892, s. 444. —
-SKJUTA, -ning. särsk. till 2 b, c: skjuta (se skjuta, v.1 I 2) i övningssyfte; äv. tr. (jfr skjuta, v.1 I 2 b); i sht ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådan skjutning. Övningsskjuta granater. PT 12/3 1838, s. 3. Vid öfnings- och täflingsskjutning kunna tvänne rader skottaflor ställas på det bestämda afståndet midt emot hvarandra. Balck Idr. 1: 422 (1886). Vid tiden för världskrigets utbrott hade övningsskjutningar till sjöss utförts på avstånd, vida överstigande de, på vilka rysk-japanska striderna utkämpades. VFl. 1922, s. 14. Alla jägare måste ha någonstans att övningsskjuta och skjuta in sina vapen. SkånD 10/3 2022, s. A13. —
-SKOG. särsk. till 2 e, om skog använd l. avsedd att användas vid skoglig utbildning. BtRiksdP 1894, I. 2: nr 21, s. 2. Inrättandet af Bjurfors skogsskola och anordnandet af öfningsskogar i dess närhet för skogsinstitutets elever. SkogsvT 1907, s. 282. —
(2 e) -SKOLA, förr äv. -SKOLE. (utom i slutet numera bl. mera tillf.) skola (huvudsakligen) ämnad att (upp)öva viss (praktisk) färdighet; äv. oeg. l. bildl. (jfr skola, sbst.2 2 h); jfr -anstalt. PædHdl. 1: 52 (1813). Fängelserna (blev) mera öfningsskolor för brotten, än varningsanstalter. SvBiet 8/1 1840, s. 3. Inrättande av övningsskolor i lanthushållning för småbrukare. Arbetet 6/4 1907, s. 2. Det är i livshandlingens övningsskola, som vi på allvar lär känna oss själva och Gud. ÅbKristHum. 1964, s. 202. särsk. (fullt br.) om till institution för lärarutbildning knuten skola där blivande lärare får öva att undervisa. AB 11/3 1864, s. 2. För främjande av den praktiska utbildningen för lärarkallet skall med (folkskole)seminariet vara förenad en övningsskola. SFS 1937, s. 1001. Åkersskolans höga andel legitimerade och behöriga lärare på lågstadiet kopplas samman med att skolan är en av de övningsskolor som är knutna till lärarutbildningen. VetlandaP 6/3 2019, s. 8. jfr seminarie-övningsskola.
Ssg (till -skola slutet; numera bl. mera tillf.): övningsskol-, äv. övningsskole-lärare. om lärare l. handledare vid övningsskola; jfr seminarie-lärare 2, övnings-lärare. SD 3/7 1885, s. 3. Tjänstepensionsunderlaget för ordinarie övningsskollärare vid statens folkskoleseminarier .. är 2/3 av den fastställda avlöningen i högsta lönegraden. SFS 1919, s. 2553. —
-SKRIFT. (numera bl. tillf.) i övningssyfte tillkommen skrift (se skrift, sbst.1 8; jfr -stycke 2); förr äv. till 2 e, liktydigt med dels: övningsbok, dels: övningsskrivning. Under hans Præsidium utkomne Öfnings-skrifter. Odhelius ÅmVetA 1780, s. 20. Språk-bockar, som vanpryda en öfningsskrift i skolan. DA 16/3 1842, s. 3. Modersmålets behandling enligt dess grammatikaliska läroböcker och öfningsskrifter. SöderköpP 23/8 1894, s. 3. —
(2 e) -SKRIPTUM. (†) övningsskrivning. UpsP 10/11 1860, s. 1. Jag har sett några skolynglingars öfningsskripta – det var bedröfligt. SvD(A) 23/5 1898, s. 1. —
-SKRIVA, -ning. skriva (ngt) i övningssyfte; äv. utan obj.; i sht (särsk. till 2 e) ss. vbalsbst. -ning, äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådant skrivande (jfr skrivning 5 o. -prov, -skrift, -skriptum). Att något påbud om föregående öfningsskrivning enskildt inför docent ej kunde af fakulteten skribenten föreläggas. UpsP 8/11 1870, s. 2. Skrivningarnas huvuduppgift som tillämpnings- eller övningsskrivningar. TSvLärov. 1954, s. 154. Anställd såg chef övningsskriva falsk namnteckning. SvD(A) 30/7 1968, s. 3. (Diktanalysen) vågade jag mej inte på eftersom jag en gång missat i en sådan uppsats när vi övningsskrev. ÖNyland 21/3 1995, s. 24. —
-SKYLDIG. särsk. (numera bl. ngn gg) till 2 b: som har övningsskyldighet; särsk. substantiverat. Från de förberedande öfningarne förfallolöst uteblifven öfningsskyldig, skall vara pligtig underkasta sig så många dagars förlängd ordinarie öfning, .. som ungefärligen motsvaras af den tid, han försummat. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, UndMem. 1: 118. —
-SKYLDIGHET~102, äv. ~200. [jfr -skyldig] särsk. (numera bl. ngn gg) till 2 b: skyldighet att delta i militär övning (särsk. ss. värnpliktig). AB 29/10 1862, s. 3. Hvarigenom beväringsåldern skulle komma att utsträckas med två år och de värnpliktiges öfningsskyldighet ökas med sex dagar. BtRiksdP 1890, I. 1: Inkomstberäkn., Bil. s. 12. —
-SPEL. spel syftande till l. utgörande övning; särsk. dels till 2 c, i fråga om idrott l. kortspel o. d., särsk. (o. numera i sht) i fråga om bridge (jfr spel, sbst.1 7), dels till 2 d, i fråga om framförande av musik (jfr spel, sbst.1 9); förr äv. till 2 e, i uttr. tanke- och övningsspel (jfr tanke-spel 2). Tanke- och öfningsspel vare (för skolungdomen) ej för oloflige ansedde. FörslSkolordn. 1817, s. 27. Spela alltid på fullt allvar, antingen det gäller ett öfningsspel eller en täfling. Balck Idr. 1: 182 (1886). Af stor vikt, om man vill göra framsteg, är .. regelbundenhet och ihärdighet vid öfningsspelet. Hedlund Fiolsp. 110 (1906). Det har spelats ordinarie tävlingar (i bridge) fem dagar i veckan samt övningsspel måndagar för mindre rutinerade. JönkP 8/3 2018, 1: 3. —
-STYCKE.
1) (†) till 1 b, om stycke (se d. o. 4) i katekesen syftande l. använt till att ge vägledning i trosliv. Paulinus Gothus ThesCat. 423 (1631). Ibland andra christelige medel .. förmäler DD. Lutherus .. inga vara beqvemligare än catechismi läro- och öfnings stycker .. retzligen tracterade. OxBr. 12: 90 (1641).
2) till 2 d, om i övningssyfte tillkommet l. framfört konstnärligt alster l. arbete (jfr stycke 20 o. etyd 2); särsk. i fråga om dels musikstycke (jfr stycke 20 b o. etyd 2 b), dels teaterpjäs (jfr stycke 20 c o. -pjäs 2), dels litterärt arbete (jfr stycke 20 d o. -skrift). Smärre öfningsstycken för Fortepiano. UpsT 9/2 1814, s. 2. En af Wetterstedt författad uppsats .. hvilken .. egentligen är att betrakta som ett stilistiskt öfningsstycke. 3SAH 3: 66 (1888). De dramatiska arbeten, där man till allmänhetens undervisning begagnade sig af bibliska personer och händelser, och som vanligen uppfördes såsom öfningsstycken i skolorna. 3SAH 15: 142 (1900).
3) till 2 e, om stycke (se d. o. 4) i lärobok avsett för l. använt ss. övning; jfr -exempel. SP 30/6 1818, s. 2. Hvad som förvånar är, att de .. mycket viktiga .. oregelbundna verberna blifvit affärdade med endast fem sidors öfningsstycken i slutet af boken. Verd. 1891, s. 210. —
-SYFTE. särsk. i uttr. i övningssyfte, i syfte att öva; jfr -ändamål. Det var verkligen åter ”falskt allarm”, men denna gång gifvet .. i öfningssyfte. SundsvT 7/3 1892, s. 2. —
-TAL. särsk.: tal (se tal, sbst.2 5) hållet ss. övning; särsk. till 2 e, i fråga om undervisning. Uti Stadsspråkmästaren .. Larssons Skola härstädes höls .. 12 offenteliga Öfnings-Tal öfwer åtskillige Ämnen och på åtskillige Språk. PT 18/12 1758, s. 4. —
-TERAPI. (numera bl. ngn gg) om fysikalisk terapi bestående av metodiska muskelövningar (ss. behandlingsmetod vid vissa nervsjukdomar); förr särsk. i uttr. kompensatorisk övningsterapi; jfr -behandling o. rörelse-terapi. Den kompensatoriska öfningsterapien utgår från åsikten att oförmågan af reglerade rörelser beror på förlust af ”rörelsesinnet”, och vill genom öfningar och med andra sinnens bistånd .. åter reglera rörelserna. EksjöT 21/1 1898, s. 4. Behandlingen kan .. bli en kombination av massage och övningsterapi, kombinerad med muskelavslappnande medel, t ex stesolid. Arbetet(R) 28/1 1995, s. 16. —
-TERRÄNG. särsk. till 2 b, i fråga om militär övning; jfr terräng 1 slutet. SDS 25/9 1882, s. 2. Af största vikt är, att trupperna för sina öfningar disponera tillräcklig och lämplig öfningsterräng. BtRiksdP 1905, I. 4: nr 114, s. 22. —
-TEXT. särsk. till 2 e, i fråga om språkundervisning; jfr text 1 c. NDA 12/2 1881, s. 3. Det kompletta språklaboratoriet kräver .. (bl. a.) inspelningar, bildserier, filmer, tryckta eller stencilerade övningstexter. PedT 1963, s. 2. —
-TID. tid varunder övning pågår l. är avsedd att pågå; särsk. (o. i sht) till 2 b, särsk. i fråga om utbildning av värnpliktiga (jfr värnplikts-tid); jfr -period, -år o. tränings-tid, övo-tid. Polhem Test. 76 (c. 1745). At en någorlunda wälartad Lärlinge, effter ganska kort öfningstid, kan i den delen uträtta så godt stycke arbete, som sielfwa mästaren. Wollin Stilgjut. 162 (i handl. fr. 1775). I länder med allmän värneplikt och lång öfningstid har man ock funnit, att en stor del af de unga jordbruksarbetare, som fullgjort sin militärtjänst i någon större stad, icke mer återvänder till sitt landtliga yrke. EkonS 2: 139 (1895). Jag kör mycket med mamma men jag måste boka övningstider med körskolan också. AB 19/3 2022, Sport s. 68. —
-TILLFÄLLE~020. jfr tillfälle 4 o. tränings-tillfälle. AB 22/5 1834, s. 5. Katedralskolans kör har redan omkring 60 medlemmar efter några få övningstillfällen. Kyrkpress. 1979, nr 44, s. 7. —
-TIMME, äv. -TIMMA. timme (se d. o. 1, 4) använd l. avsedd att användas för övning(ar) (jfr tränings-timme); särsk. till 2 e, om undervisningstimme (jfr timme 6), särsk. (o. numera bl.) om sådan timme för övning av mer l. mindre praktisk färdighet. Kroppens öfningstimmar bör wara siälens rostunder. SthmVBl. 4/2 1765, Läkaren s. 3. De för veckan föreskrifne öfningstimmar utgöra 40, och således 4 timmar mer än den förra Skol-Ordningen påbudit. BerUppfostrCom. 1813, Bil. I, s. 32. Skolöverstyrelsen äger bestämma, huruvida arvode skall utgå såsom för föreläsningstimme eller övningstimme. TSvLärov. 1953, s. 161. Heltidsanställda brandmän övar 150 timmar per år och deltidsbrandmännen har 50 övningstimmar. BlekLT 15/11 2016, s. 12. —
-TJÄNSTGÖRING~020. (numera bl. ngn gg) Förposten 13/12 1873, s. 1. Elevtiden (för brevbärare) varar ett år. Under de tre första månaderna få eleverna fullgöra övningstjänstgöring vid postkontor och vid postkupé. SvPostv. 36 (1924). —
(2 b) -TORPED, förr äv. -TORPEDO. mil. torped använd l. avsedd att användas vid övning; jfr -projektil o. exercis-torped. (Fartyget) träffades .. af en öfningstorpedo, som – om den varit laddad – skulle hafva sprängt slagskeppet i luften. GHT 11/7 1901, s. 3. —
-TÅG. särsk. (numera bl. ngn gg) till 2 b: övningsexpedition; jfr tåg, sbst.4 1, o. sjö-tåg. Vid Spithead ligger en flotta af 7 linieskepp och 2 fregatter segelfärdig till ett stort evolutions- och öfningståg under Amiral Codringtons befäl. SP 15/6 1831, s. 3. —
(2 e) -UNDERVISNING. av lärarstudent ss. övning bedriven undervisning; förr äv. om undervisning i övningsämne. (Skolstadgan) öfverlemnar .. öfningsundervisningens ordnande åt ”rektor i samråd med vederbörande lärare”, utan att akta nödigt att ens uppgifva något timantal pr vecka för hvarje sådant ämne. GbgP 19/6 1863, s. 1. Man ville få seminarieövningar i anslutning till auskultationer och övningsundervisning. TSvLärov. 1953, s. 390. —
(2 e) -UPPGIFT~02 l. ~20. ss. övning ämnad l. förelagd uppgift (se d. o. 4 slutet); jfr -exempel. Latinsk Grammatik, med inflätade öfningsuppgifter. SkånP 1847, s. 400. —
-VAGN. vagn använd l. avsedd att användas för övning; förr särsk.: övningsbil (jfr vagn 1 c). Kusken begaf sig in i vagnboden och drog ut öfningsvagnen. GefleP 29/11 1892, s. 4. Kungsholms Chaufförskola .. Fullständiga utbildningskurser för såväl herrar som damer. Övningsvagnarna försedda med dubbelkommando. Nerén BilB 1: 338 (1928). —
(2 b, c) -VAPEN. vapen (huvudsakligen) använt l. avsett för övning. Floretten (har) såsom öfningsvapen ojemförligt företräde framför sabeln. PT 23/2 1861, s. 2. —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. särsk. till 2 b, i fråga om militär övning. SD 3/7 1900, s. 3. För att stärka den svenska krigsdugligheten kräver nu Försvarsmakten regeländringar för att bedriva övningsverksamhet i större skala. BlekLT 29/7 2022, s. 4. —
-VIS, sbst. o. adv.
I. (†) ss. sbst., i det adverbiella uttr. i övningsvis, ss. l. i form av övning (jfr II); jfr vis, sbst.1 b. Om han desse discurser, för hwilkas skuld han hafwer pådragit sig misstancka af påwisk wilfarelsse, hafwer fördt alfwarl. eller i öfningzwijs. UUKonsP 21: 230 (1696).
II. (numera bl. tillf.) ss. adv.: ss. l. i form av övning; jfr I o. -vis, adv. I 1. De i (tackel)skolan af eleverna öfningsvis förfärdigade och för (sjömanna)sällskapets räkning försålde sjömansarbeten. PT 16/3 1846, s. 3. —
-ÅR. år (se år, sbst.1 1 d) ägnat l. avsett att ägnas åt övning; särsk. dels (o. i sht) till 2 b, i fråga om militär övning, särsk.: värnpliktsår, dels till 2 e, i fråga om undervisning, förr särsk.: skolår l. studieår; jfr -tid. Och skal iag som en trogen Förmyndare och Swåger, uti des tilstundande öfningzåhr, intet försumma effter handen, at uti Herrans h: frucktan och anständige seder henne educera låta. VDAkt. 1737, nr 53. De 2 dagars årligen återkommande målskjutningsöfningar, hwilka de wärnepligtiga .. skulle wara skyldige att undergå, så länge de efter öfningsårens slut i linien qwarstode. LdVBl. 2/2 1871, s. 2. Alf Sjöberg gjorde Hamlet för tv så tidigt som under övningsåret 1955, innan den reguljära programläggningen kommit igång i Sverige. GbgP 1/6 1999, s. 44. —
-ÄMNE. särsk. (numera bl. i icke officiellt spr.) till 2 e, om skolämne vari (huvudsakligen) praktisk färdighet lärs ut o. övas (särsk. motsatt: läroämne (se d. o. 1)); jfr ämne 10 o. -gren. PT 10/5 1843, s. 1. Öfningsämnen i realskolan äro: välskrifning, teckning, musik och gymnastik. SFS 1905, nr 6, s. 2. Övningsämnen kallas till skillnad från läroämnen sådana ämnen som har en mera praktisk inriktning o. i vilka godkända vitsord ej erfordras för flyttning till högre klass el. för godkännande i avgångsprövning. PsykPedUppslB 2199 (1946). —
-ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. ändamål som avser övning; särsk. (o. i sht) till 2 b, i fråga om militär övning; särsk. i uttr. för övningsändamål; jfr -syfte. Torpedutrustning för öfningsändamål. NDA 26/6 1879, s. 4. Villan .. hade överlåtits till brandkåren i Sollentuna för övningsändamål. DN(A) 1/11 1960, s. 23.
Spalt Ö 806 band 39, 2023