| Publicerad 1986 | Lämna synpunkter |
STAPEL sta3pel2, r. l. m. (OPetri Kr. 35 (c. 1540) osv.) ((†) n. BtÅboH I. 6: 70 (1633: staplet, sg. best.)); best. -eln (AOxenstierna 5: 140 (1630) osv.) ((†) -elen OPetri Kr. 134 (c. 1540), SKN 1842, s. 296; -len KyrkohÅ 1902, MoA. s. 65 (1580: klockastaplen), Osbeck Lah. 287 (1796)) (ss. n. -let); pl. -lar (LPetri Kyrkiost. 69 a (1566: stapplar) osv.) ((†) -eler RP 7: 601 (1639); -ler HammarkDomb. 26/1 1615 (: Brädestapler); -uler Stiernman Com. 3: 404 (1666)).
Anm. Den hos Verelius 242 (1681) förekommande bet.: brant klippa torde bero på etymologisk anslutning till fvn. stapi, högt o. brant kägelformat berg.
1) (†) om hög ställning som tjänar ss. underlag l. stöd för ngt (jfr 11) l. vari ngt hänger (jfr 2). Stapel, är en reesning af timmer, theruti något kan hängas, eller hwaruppå något kan stödias. Spegel 480 (1712). Hos the gamle brukades tu slags (krigs-)Machiner, en som hängde uti en stapel, och en som rullades uppå en hop sammanfogade rul-hiul. Richardson Krigsv. 1: 38 (1738). Stapel .. (dvs.) ställning hwarpå något står. Lindfors (1824). — jfr ÄTT-STAPEL.
2) [eg. specialanv. av 1] om klockstapel (se d. o. 1); äv. om liknande ställning för välling- l. skeppsklocka o. d. (jfr KLOCK-STAPEL 2). G1R 18: 781 (1547). (Prosten skall vid visitation) see på sielfwa Kyrckiobyggnaden, samt Stapel och Klåckor. Kyrkol. 24: 19 (1686). Likmätigt .. Brand-ordningen .. skola natt och dag, hela året om, Tornwäcktare upwackta i fölljande Torn och Staplar, neml. i St. Nicolai kyrkia, på Brunkeberg, i St. Claræ (m. fl.). PH 2: 948 (1732). Idag är söndag. Klockorna i fjerran / Från sina staplar än hit öfver klinga. CVAStrandberg 1: 68 (1845). Hofrén Herrg. 488 (1937; för vällingklocka). Fatab. 1945, s. 198. — jfr KLOCK-, KORS-, NÖD-, RESVIRKES-STAPEL.
3) (förr) om vaxljus bestående av en kring en veke uppbyggd vaxcylinder som i mjukt tillstånd virats kring en järnten så att en kanal bildats i mitten, o. som vid användning vilade i en ljusstake, vaxstapel. Om tu widh Liws studera wil, så är Waxtamp (Stapel) bättre än Talghliuus. Schroderus Comenius 743 (1641). Hwita Waxljus och såkallade Staplar försäljas. LdVBl. 1830, nr 40, s. 4. — jfr VAX-STAPEL.
4) på handskriven bokstav: vertikalt gående streck; i sht om sådant långt streck på de bokstäver som går över resp. under den l. de (tänkta) linje(r) som markerar skriftraden (t. ex. på bokstäverna b, d, k, g, p); äv. om sådant streck i runtecken l. i tryck l. notskrift o. d. Dhe hafwa behållit ordet heelt och hållit medh alla sijna stawar och .. sammanbundit twå stawar uti enom stapul och widh enom bohl som ju altijdh står upreest som en stodh .. och kallas samma stawar bundna runor. Bureus Runaräfst 198 (1602). (Vid skrivundervisning kan man börja med) låg stapel, låg underböjd stapel, öfverböjd stapel, dubbelböjd stapel, i, u, n, m, r. Swartz Utdr. 2: 5 (1883). Den vanliga skriftens .. a och d skiljas .. blott genom den sista stapelns längd. Verd. 1890, s. 141. Hasselquist Boktr. 7 (1905; i fråga om tryck). Söderström Högkv. 143 (1968). — jfr RUN-STAPEL.
5) (i sht i fackspr.) i diagram (se d. o. 1 c): vertikalt riktad rektangulär figur med uppgift att grafiskt visa en storhet i förhållande till (en annan l.) andra jämförlig(a) storhet(er). När en stapel skall representera delar av ett helt, t. ex. vinimportens fördelning på olika huvudslag av vin, betecknas dessa delar med olika färger eller med olika markering. 3NF 8: 910 (1928). För utlandets vidkommande illustreras artikeln med staplar, tabeller och diagram över budgeter, antal fartyg under byggnad olika år, m. m. SvFl. 1939, s. 25. Översiktlig framställning är ett krav som på handelssidan (i en tidning) med fördel kan tillgodoses genom diagram, kurvor och staplar. Poppius o. Jansson Journ. 26 (1959).
6) i fråga om ull l. bomull l. tyg framställt därav.
a) lant. o. textil. i fråga om ull (på l. från får): konisk l. cylindrisk tott l. lock av mindre strängar av i topparna sammanklibbade ullhår; äv. i uttr. lång till l. i stapel, om ull, betecknande att ullhåren i tottarna är långa då de sträcks ut; äv. närmande sig bet.: stapelbildning. Der flere Får wid en Gård hållas, och Ullen är lång til Stapel eller enskärig, som det kallas, det är (osv.). Salander Gårdsf. 152 (1758). (Vid schäferier där man inte producerar ull av prima kvalitet bör) dock .. alltid en god stapel med sluten pels eftersträfvas. Tätheten vid huden och en hög stapel äro här hufvudsaken. QLm. 1: 89 (1833). Lamm finnas, som födas utan tecken till stapel. Därs. 4: 55. Med det sätt på vilket ullen växer ut på fåret kommer den att smala sig i strängar och dessa åter i ”staplar”, d.v.s. större knippen. HantvB I. 8. 1: 90 (1939). Enklippsullen är betydligt längre i stapel och lämpligare för kamgarn än tvåklippsullen. Fröberg Skrädd. 11 (1941). — jfr ULL-STAPEL.
b) (†) lugg (se LUGG, sbst.1 b); jfr LO, sbst.2 1. Ull, som ärnas til kläden: Des dygd består uti at spinnas löst, oc få en lurvighet, som i klädet kallas lof eller stapel. Nyrén KlädFabr. 68 (1783); jfr Kjellberg Ull 362 (1943). En fin vara, som skall lemna tät stapel i ruggningen, får ej gå så våt (att den flockar) men måste däremot insåpas med fetare såpa. TT 1890, s. 158.
c) textil. i fråga om bomull (l., i utvidgad anv., konstfibrer o. d. som påminner om bomull), om fiberlängden (uppfattad ss. ett kvalitetsmärke); äv. med inbegrepp av andra egenskaper (t. ex. mjukhet, styrka l. jämnhet). Jungberg (1873). Stapeln hos en bomullssort är i första hand ett mått på fiberlängden, men inkluderar även sådana egenskaper som fiberns mjukhet, styrka och jämnhet. Form 1934, s. 127. Varulex. Beklädn. 12 (1945).
7) [med tanke på hakens uppstående vändtapp] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om gångjärnshake (se HAKE, sbst.2 1 b). VDAkt. 1790, nr 524. Smidt 2ne par gångjern med staplar. VGR 1801, Verif. s. 314. Stål Byggn. 2: 23 (1834).
8) [sv. dial. (Gotl.) stapel] (på Gotl.) om rad av höga gråstenar lagda ss. spång över sank vägsträcka. LoF 1873, s. 41.
9) hög (se HÖG, sbst.1 2) l. hop (se HOP, sbst.3 I 1) l. trave o. dyl. (i sht om en i en viss ordning upplagd hög osv. av föremål, företrädesvis om vertikalt ordnad hög av mer l. mindre horisontellt ovanpå varandra lagda föremål). På bordet låg staplar av böcker. Rätta hela staplar av skrivböcker. Lägga mynten i en stapel. Man lyffter Krutet neder, den ena Tunnan effter den andra försichteligen af desz stapel (i krutkammaren). Grundell AnlArtill. 1: 31 (c. 1695). Långsamt undsluppo vi lukten och åsynen af de stinkande reservoirer, och de vidlyftiga staplar af orenlighet, som årligen föröka sig och tilväxa hela strandvägen ifrån Kornhamn. Fischerström Mäl. 4 (1785). Man uppställer (för midsommarelden) kring .. (en hög fura) torra trän och kådiga, brännbara ämnen, ju högre dess bättre, och vid midnatten antändes stapeln. Runeberg 5: 399 (1832). En ofantlig soppterrin, som frambars på bordet och placerades för värdinnan, tillika med en stapel djupa tallrikar. JONauckhoff (c. 1845) hos Ahnfelt HofvLif 2: 91. Hon satt på en stapel persiska mattor. Lagergren Minn. 5: 345 (1926). GrafUppslB (1951). — jfr BOK-, HÅL-, KORS-, KUL-, MOTSTÅNDS-, NÖD-, SEGMENT-, STEN-, TALLRIKS-, TEGEL-STAPEL. — särsk.
a) om hög av (vanl. på visst sätt ordnade) vedträn l. bräder l. timmerstockar o. d.; i sht: stabbe (se d. o. 5 a). Stapel af bräder, är en samling af bräder upstaplade på hwarandra. Dalman (1765). Vid större utsyningar och der tiden blir för kort att mäta hvarje stamm, kunna lass eller staplar (av timmer) mätas till höjd, bredd och längd, och derefter kuberas. Ström Skogsh. 126 (1830). I forsarna stannade .. (timmerstockarna) framför stenarna och byggde upp sig till höga, vacklande staplar. Lagerlöf Holg. 2: 292 (1907). Sandström NatArb. 2: 3 (1910; i pl., om stabbar). Väster om gården (Ålhult i Vimmerby) ligger (enl. en karta från 1660) .. en tegellada samt norr om ladugården ”Weekasten”, där veden upplagts i en hög, regelbunden konformig stapel. Hofrén Herrg. 61 (1937). Nysågade bräder läggs upp till tork i mer än manshöga staplar, varvtals, med luft emellan, strimmigt genomskinliga. Lundkvist Vindingev. 39 (1956). Lindgren OrmVäg 99 (1982). — jfr BRÄD-, PLANK-, SLIPER-, TIMMER-, VED-, VIRKES-STAPEL.
b) (förr) fys. grupp (batteri) av galvaniska element (se d. o. 5 a) bestående av ett antal växelvis ovanpå varandra lagda skivor av två olika metaller, t. ex. zink o. silver, i en syra l. saltlösning; företrädesvis dels i sådana uttr. som galvanisk l. elektrisk stapel, dels i sådana uttr. som Bunsens l. Groves stapel, innehållande sådana element av viss sammansättning tidigast använt av viss vetenskapsman; vanl. i uttr. Voltas stapel, i sht förr äv. [jfr t. voltaische säule, eng. voltaic pile] i uttr. voltaisk l. voltask stapel, om sådant batteri av galvaniska element bestående av växelvis lagda koppar- o. zinkskivor l. dyl. med mellanlägg av tyglappar fuktade i utspädd svavelsyra, som tidigast 1799 användes av den italienske fysikern A. Volta († 1827); äv. om batteri av termoelement (särsk. i uttr. termoelektrisk stapel); äv. bildl. (jfr d). FKM 2: 21 (1807: Electriska stapeln). Weber, som jemte Gauss .. anställde försök öfver telegraphering medelst Voltas stapel. JJNervander 1: 138 (1833). Westee (1842: Voltaiska stapeln). Att få rörelse i en drucken åkardräng skulle icke en gång lyckas med galvanisk stapel. Blanche Band. 443 (1848). Fock 1Fys. 425 (1854; om termoelektrisk stapel). Vanligast brukas numera Bunsens stapel, men med utspädd svafvelsyra i st. f. salpetersyra. Därs. 624 (1855). Därs. 635 (: termoelektrisk). Den lyftning, som hade sin kraftigaste galvaniska stapel i den preussiska konungens handlingskraftiga själ. Cygnæus 3: 246 (1861). UB 2: 154 (1873: den voltaska stapeln). Stundom begagnas benämningen stapel i samma betydelse som batteri. NF 5: 841 (1882). Schulthess (1885: Groves stapel). Bergholm Fys. 3: 18 (1955). — jfr PELAR-, PLÅT-, TERMO-, VOLTA-STAPEL. — särsk. i uttr. konstant stapel, om stapel i vilken den elektriska strömmen håller sig konstant en längre tid; torr stapel, om stapel i vilken vätskan (syran) ersatts av fast kropp. Fock 1Fys. 586 (1855: Konstanta Staplar). Batteriet består af Hellesens torra staplar hvilka uppgifvas vara mycket konstanta. KrigVAH 1892, s. 250.
c) [sannol. med tanke på att plattorna skulle lagras i staplar] (†) i uttr. utsmida (bleck) i stapel, utsmida (bleck) till stora runda plattor (för användning ss. råmaterial). Eneberg Karmarsch 2: 685 (1862).
d) mer l. mindre bildl. (jfr b). (A. A. Afzelius) romans ”Helvin” och flera af de andra poemen äro själlösa staplar af nya ord och fraser. LFRääf (1813) hos Ahnfelt Rääf 257. Sedan kom ett skrik — hopsamlat, fullmoget, en uttömning av uppdämda ljud som lossnar, en stapel av upptravade ljud som (osv.). Johnson DrömRosEld 306 (1949).
10) [jfr 9] (om ä. förh.) om sammanfattningen av de på en plats (i l. vid en hamn) lagrade handelsvaror varmed handel ägde rum l. avsågs äga rum, särsk. om sådana varor som var avsedda för in- l. utförsel till resp. från ett land l. ett område; vanl. o. numera i sht dels om plats (hamn l. ort l. stad) där sådant varulager låg (o. varmed handel ägde l. avsågs äga rum), handelsplats l. stapelort l. stapelstad o. d., dels om rätt (se RÄTT, sbst.2 4) l. privilegium (se d. o. 1) för stapelstad o. d. att ha sådant varulager för ett land l. ett område, stapelrätt; numera nästan bl. ss. förled i ssgr; jfr NEDERLAG 5 a. (Staden Vineta) .. hade hoffuudh köpstadhen warit, och såsom en stapul widh östrasiöön. OPetri Kr. 35 (c. 1540). Regeringens intention är denne, att een stapel må bliffva i rijket och dedan effter hemptas allehanda vahrur till alle landzändar. RP 6: 442 (1636). Som en tvist är upkommen stappeln angående emellan städerne Göteborg ock Uddevalla, lärer man frambättre skola förordna en Deputation om stapeln. 2RARP 2: 81 (1723). Så måste här (i Sthm) .. hafva varit en Stapel af in- och utländska Handels-varor. SthmHCal. 1762, s. 5. Köpmännen (i Vasa) förklarade sig hällre vilja afstå från stapelrätten än flytta stapeln till Kaskö. Odhner G3 1: 337 (1885). (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 424 (1962; om förh. på 1400-talet). — jfr SALT-STAPEL. — i uttr. ligga i l. vara på stapel, ligga i lager på stapelort l. i stapelstad. Herr kritikus (av Chydenius skrift ”Källan till rikets vanmagt”) frågar för det fjerde: Om det icke är en ogrundad supposition, att mycket jern legat för svensk räkning i stapel på utrikes orter? Chydenius 261 (1766). JernkA 1817, 1: 18 (: vara).
11) skeppsb. gjutet o. pålat underlag (bädd) för byggande av fartyg (väsentligen bestående av ett lutande plan bildat av underlag varpå balkar vilar, på vilka kölblocken är anbragta); stapelbädd; förr äv. om hela den plats där sådan(a) ställning(ar) finns; jfr BÄDD 5 a, LAND-, SJÖ-, SKEPPS-BÄDD. Äro .. (i Kalmar) twänne Wärf uppå twänne Holmar kallade större och mindre Knarren, uppå den ena twänne staplar, uppå den andra tre staplar, så at 5 Skepp tillika byggts. HC11H 11: 165 (1697). Nu löpa stora skepp af sina staplar smorda. JGHallman Vitt. 172 (1734). Stapel kallas den ort vid stora floder och i sjöhamnar, der nya skepp byggas och gamla repareras och kalfatras. ConvLex. 8: 53 (1838). Under byggnad på stapel voro (1903 på Lindholmens varv i Gbg) 1:sta klass pansarbåten Oscar II .. samt 1:sta klass torpedbåten Capella. TT 1904, Allm. s. 94. De nya staplarna på kronovarvet i Karlskrona. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 216 (1944). — jfr SKEPPS-STAPEL. — särsk.
a) i uttr. löpa l. gå (förr äv. avgå l. bringas) av (förr äv. gå från) stapeln, om fartyg: sjösättas; förr äv. i uttr. bringa (fartyg) av stapeln, sjösätta (fartyg). Jttem xxiij dagen Maij bleff Turcken smordh vtthan på, J alle wattugongen, ner hann Lop aff stapulen. SkeppsgR 1545. 2RA 3: 678 (1734: bringas). År 1745 äro 5 stycken nya Eke Fartyg af Stapelen afgångne. König LärdÖfn. 6: 8 (1747). Gyllenborg Skald. 17 (1798: från). Emanuelsson Polyb. 1: 41 (1833: bragte). Nu (dvs. omkr. 1830) byggdes en skärgårdsflotta och den första bombkanonslup, som gick af stapeln, fick .. (kanonkonstruktörens) namn. Hellberg Samtida 5: 146 (1871). På torsdagen löpte .. den nya flygplanskryssaren Gotland av stapeln vid Lindholmen i Göteborg. UNT 16/9 1933, s. 6. — särsk. bildl.; särsk.
α) i uttr. gå av stapeln, om (i sht mer l. mindre viktig l. högtidlig) händelse (t. ex. konferens l. fest l. bal l. tävling): äga rum; stundom mer l. mindre ironiskt l. skämts., i fråga om (i själva verket) oviktig tilldragelse; äv. om företag: börja sin verksamhet. Middagen (för prästeståndet) gick glad och treflig af stapeln. Hellberg Samtida 2: 41 (1870). Benedictsson FruM (1887; om bal). Icke mindre än tre förlofningar skola gå af stapeln. Jensen Mickiewicz Tad. 407 (1898). (Trots att resandet innebar stora vedermödor) gingo .. de stora släktmötena af stapeln. Dahlgren 2Ransäter 29 (1907). Auerbach (1913; om företag). Vet den ärade prenumerantsamlerskan vad en straffspark är? Håll sig för all del undan när en sådan går av stapeln. Carlsson 4711 128 (1921). År 1851, då den stora världsutställningen i London gick av stapeln. Sterner (o. Kinch) OrientMatt. 167 (1929). SDS(A) 1932, nr 161, s. 2 (om Lausannekonferensen). Lärarkårens stora avskedsfest för sitt rektorspar gick av stapeln på Annebergs stadshotell. Spong Sjövinkel 449 (1949). — särsk. (numera mindre br.) i uttr. gå bra l. gott av stapeln, (äga rum o.) avlöpa lyckligt (se AVLÖPA I 7 b α α’). Idun 1888, s. 151 (: godt). Till den första (julbjudningen) bjödos bland andra överste Anckarsvärds, ryttmästare Stedts, mina föräldrar med flera, och den gick bra av stapeln. Lagergren Minn. 1: 213 (1922).
β) (numera bl. mera tillf.) om litterärt alster o. d. (bok l. tidskrift l. dikt o. d.), i uttr. gå l. löpa (ngn gg äv. släppas) av stapeln, ngn gg äv. lämna stapeln, (fullbordas o.) publiceras; äv. dels om periodiskt utkommande skrift: börja publiceras, dels om brev: skrivas färdigt o. avsändas; äv. i uttr. bringa (bok o. d.) av stapeln, (fullborda o.) publicera (bok osv.); i uttr. låta löpa av stapeln äv. med avs. på förordning: utfärda. PDAAtterbom (1822) i 2Saml. 27: 80 (: löpa; om skrifter). Törneros (SVS) 1: 274 (1825: gå af stapeln; om brev). Boken (torde) svårligen i alla fall före min hemkomst kunna löpa af stapeln. Beskow (1834) i 3SAH LVII. 3: 197. Jag är för ögonblicket sysselsatt med ett häfte af Quartalskriften, som ofördröjligen bör lemna stapeln. HReuterdahl (1837) i MolbechBrevveksl. 2: 111. Geijer Brev 383 (1841: lupit af stapeln; om poem). Atterbom (1842) i 3SAH XXXVII. 2: 118 (: bringa). HT 1916, s. 128 (1846: gå af stapeln; om häfte med memoarer). Topelius Vint. I. 2: 211 (1862, 1880; med avs. på förordning). Den s. k. ”Svenska tidningen”, som i December 1851 gick af stapeln. Hellberg Samtida 3: 260 (1871).
γ) om musikaliskt verk l. teaterpjäs l. sång o. d., i uttr. gå av stapeln, framföras, få sitt (ur)framförande. En liten ”gökvisa” släpptes af stapeln, fastän den blef knagglig och utan innehåll. Johansson Dagb. 1: 77 (1873). Det härliga mästerverket (dvs. Cherubinis Vattendragaren) .. gick af stapeln. Norman MusUpps. 154 (1884). På operan går Lakme i dagarne af stapeln med en ny debuterande sångerska. Idun 1890, s. 25. En gång då Bruckners fjärde symfoni .. skulle gå av stapeln, hände (osv.). HågkLivsintr. 24: 27 (1943).
δ) (numera mindre br.) i fråga om tal, i uttr. betecknande att ngn yttrar ngt l. håller ett (högtidligt) tal l. att ett tillkännagivande göres o. d., i uttr. gå (äv. löpa) av l. ur stapeln, om yttrande l. tal l. berättelse o. d. (äv. med personsubj., betecknande att tillkännagivande om personen göres). När skall du gifta dig? — Ju förr, dess bättre .. Om Söndag gå vi af stapeln från predikstolen för tredje gången, och se’n ämna vi ej försinka oss. Ridderstad Samv. 3: 548 (1851). Sune .. höll just på att låta ett frieri helt obesväradt löpa af stapeln, då (osv.). Scholander I. 2: 111 (c. 1870). Fastän han sjelf nog .. kunde .. låta några svordomar gå ur stapeln, så tålte han ej att hans folk svor. Wigström Folkd. 2: 214 (1881). Sedan de officiella talen gått af stapeln, förklarades ordet fritt. LundagKron. 2: 52 (1921). Ankarcrona SerTillb. 159 (1926; om historier).
ε) (mindre br.) i uttr. gå av stapeln, om fyrverkeripjäs: avfyras. Ryska smällar och många större knalleffekter hade gått av stapeln. Lagergren Minn. 8: 61 (1929).
b) i uttr. stå (äv. vara) på stapeln (i sht förr äv. på stapel), om fartyg, betecknande att det är under byggnad; äv. bildl., särsk. betecknande att ngt är under utarbetande. Then Nya leonen ssom nu stond(er) på Stapull(en). VaruhusR 1539, s. 71 b. Om Vår Herre .. gier sin Nådiga Välsignelse så till denna välmenta författning, som de flere andra hvilcka redan äro på stapeln: tyckes de mörcka molnens skingring vara nära för handen. BrinkmArch. 2: 201 (1792). För närvarande äro för denna (dvs. Japans) flotta på stapel å varf i Frankrike 2 bepansrade kustförsvarsfartyg och 1 minbåtsjagare. KrigVAH 1893, s. 13. Nilsson Skeppsb. 153 (1932).
c) i uttr. sätta (förr äv. uppsätta) på stapeln, med avs. på fartyg, betecknande att det börjar byggas. G1R 19: 110 (1548: vpsättie). Intet nytt skepp skulle sättas på stapeln förr än Vasa blifvit färdigt och profseglat. Odhner G3 1: 478 (1885). Smith (1918).
d) i uttr. ha på stapeln, ha (fartyg) under byggnad; äv. bildl.: ha (ngt) under arbete, ha ngt ”på gång” (förr äv. med obj. betecknande barn l. arvinge, betecknande att en kvinna är i grossess l. att en man snart skall bli far). När jag icke långt härifrån hade min (son) Don Carlos på stapeln, tänkte jag (osv.). CCGjörwell (1792) i MoB 2: 75. Man säjer skämtvis om den hvars hustru är hafvande: Han har en arfvinge på stapeln. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Birgitta) utgör blott en af de tjugo tragedier som Ling har på stapeln. Geijer I. 8: 439 (1818). Ha tio fartyg på stapeln. Björkman (1889). Sylwan SvLit. 128 (1903; bildl.).
12) (†) om det inre i den nedre delen (basen) av ett kyrktorn. Osbeck Lah. 373 (i handl. fr. 1790). I stöplen eller under tornet äro ock stolar för qvinkönet. Därs. 146 (1796).
13) (förr) om säte l. bänk sammanbyggt (sammanbyggd) med ett högt räcke avskiljande en bondstugas huvuddel från sängplats. Linné Sk. 36 (1751); jfr Strindberg SvFolk. 2: 110 (1882).
14) [jfr 13] (†) om (bonings)huset l. -husen på en bondgård (med tanke på att det utgör centrum l. sätet för gårdens ägare l. folk). Blef af Rätten afsagt och förafskiedat om S. Andersz Pedersonsz hemman i Julsiö, att alldenstundh inge flere än twenne kunna der besitne blifwa och behåldne, tillåtesz Peder Anderszon och hansz broder Bengt widh sielfwe Stapelen och gården blifwa, och sine Syskon effter Skattningen uthlösa. NoraHjulsjöDomb. 5/3 1650.
15) [jfr 9 b] (föga br.) om kärl innehållande stavar av uran l. plutonium som utgör bränslekällan i en reaktor (se d. o. 2); äv. om reaktor. TNCPubl. 36: 72 (1962; om reaktor; angivet ss. föråldrat). En stapel plutonium slog ner i Stilla havet med månlandaren. Industria 1970, nr 7—8, s. 14.
(9) -AVLÄGGARE~0200. boktr. i maskin för offset- o. stentryck: mekanisk anordning som avlägger de tryckta arken i staplar. Bildordb. 359 (1949). —
(11) -AVLÖPA~020. [jfr -avlöpning] (mera tillf.) om fartyg: löpa av stapeln (se stapel 11 a); äv. tr.: låta (fartyg) löpa av stapeln; äv. bildl. AP 7/10 1953, s. 3 (bildl.). Idun 1956, nr 38, s. 6 (tr.). —
(11) -AVLÖPNING~020. om förhållandet l. händelsen att ett nybyggt fartygsskrov löper av stapeln (se stapel 11 a) l. sjösättes. År 1791 omnämnes stapelaflöpningen (i Tyskl.) af en tjugu kanons korvett. KrigVAH 1883, s. 321. VFl. 1914, s. 140. Form 1947, s. 84. —
(9 a) -BLÅNAD. skogsv. hos virke: blånad (se blånad, sbst.2 2) uppkommen i stapel. Edberg TräB 50 (1929). —
-BYGGNAD.
1) till 2: byggnad (se d. o. 3) som utgör en stapel. Stapelbyggnad(en) är något fehlachtig, ok ten större Klockan liitet sprucken. OfferdalKArk. N I 1, s. 89 (1714). Fornv. 1948, s. 223.
2) (i fackspr.) till 6 a: byggnad (se d. o. 5 c) hos ullstapel l. ullstaplar, stapelform (se d. o. 1). QLm. 2: 14 (1833). —
-BÄDD.
2) skeppsb. till 11: stapel (se d. o. 11); ofta i uttr. betecknande att fartyg löper av stapeln (se stapel 11 a). Chapman Skeppsb. 222 (1775). 2NF 25: 961 (1917). Efter sex månaders arbete .. var fartyget färdigt att löpa av stapelbädden. Nilsson SjöfSkeppsb. 38 (1922). Det blåste upp kring Svenska Amerika Liniens Kungsholm redan innan fartyget lämnat sin holländska stapelbädd. Form 1954, s. 42.
Ssgr (till -bädd 2; skeppsb.): stapel-bädds-, äv. -bädd-kran. (-bädd- 1933) jfr kran 1. SvTeknolFHb. 37: 20 (1933).
(5) -DIAGRAM. [jfr t. stapeldiagramm] (i fackspr.) diagram (se d. o. 1 c) vari jämförelsen mellan storheterna sker medelst staplar, stavdiagram. Form 1934, s. 127. Gamma BeskrStatist. 15 (1972). —
(6 c) -FIBER. [jfr t. stapelfaser] textil. om spinnbar konstgjord fiber (konstfiber; se fiber 2) med korta, krusiga fibrer. Konstsilkefibrer i korta längder, stapelfibrer, som till utseendet påminna om bomull och ull. SvIndustri 362 (1935). Konstsilke och stapelfibrer (cellull). Ymer 1946, s. 217. TextilKonf. 1975, nr 4, s. 11.
-FORM. form (se d. o. I 1) av (l. hos) stapel; särsk.
2) till 9; äv. konkret: form (se d. o. II 1) för gjutning av ngt i form av en långsträckt stapel. SvLädSkoind. 1910, nr 1, s. 4. TNCPubl. 46: 73 (1971; konkret). —
-FOT. fot (se d. o. 4 b, b α) på l. för stapel.
(10) -FRIHET~02 l. ~20. (om ä. förh.) stapelrätt; jfr frihet 9 a. Sedan Uddewalla fådt stapel-friheten och (osv.). Polhem Bet. 2: 17 (1721). Alla fyra stånden biträdde (år 1765) .. ett förslag, att Härnösand, Umeå .., Uleåborg .. och Björneborg erhöll aktiv stapelfrihet, dvs. rätt att segla till alla utrikes orter; däremot fick de inte rätt att mottaga utländska fartyg (passiv stapelfrihet). Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 180 (1961). särsk. (föga br.) övergående i bet.: stapelstad. Av städerna i Bohuslän fick endast Marstrand stapelrätt; denna stad och Göteborg förklarades 1658 skola vara enda stapelfriheter i Bohuslän. Sundberg StapelstR 71 (1927). —
(10) -FÖDA. (i sht i fackspr.) om födoämne som utgör ngns väsentliga l. huvudsakliga föda; jfr -vara. (Mjölk,) söt och sur af yppersta kvalitet, utgjorde min stapelföda (i Jerusalem). Wallin Bref 147 (1847). Opolerat ris, som innehåller mycket värdefull äggvita, samt vete, är utvecklingsländernas stapelföda. ÖgCorr. 27/1 1967, s. 5. —
(10) -GODS. [jfr mlt. stapelgōt, t. stapelgut, staffelgut] (numera föga br.) gods bestående av stapelvaror. Heinrich (1814). IllSvH 3: 158 (1877). —
-GÅNG.
1) [sv. dial. (Skåne) stapelgång] (i Skåne) till 1: rad av i marken nedslagna pålar utgörande ställning för torkning av fisknät. Stenfelt (1920). SvFiskelex. (1955).
(10) -HAMN. (stapel- 1668. stapels- 1636) (om ä. förh., numera bl. tillf.) om stapelstads hamn. Stiernman Com. 2: 59 (1636). Därs. 3: 648 (1668). —
(9) -HUS. (numera mindre br.) om hus för förvaring av staplar av någon vara. Hülphers Dal. 477 (1762). —
(9) -ILÄGGNING~020. boktr. iläggning av pappersark i tryckmaskin från stapel av pappersark. HantvB I. 5: 387 (1937). —
(10) -INRÄTTNING. (†) om stapelort l. stapelplats l. stapelstad; jfr inrättning, sbst.2 1 b, d. Chydenius 78 (1765). Hülphers Norrl. V. 2: 8 (1797). —
(11) -LÄGE. sjöt. om plats för stapelbädd l. om stapelbädd; äv. om förhållandet att fartyg ligger l. legat på stapelbädd; jfr läge 4, 14. Ossiannilsson Hav. 153 (1910; konkret). VFl. 1929, s. 83 (abstr.). —
-LÄGGA, -ning.
2) skeppsb. till 11, med avs. på fartyg: börja bygga på stapelbädd, kölsträcka; särsk. dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Stapelläggning av fyra jagare. SvFl. 1939, s. 154. VFl. 1934, s. 183 (i p. pf., om pansarskepp).
(6 c) -LÄNGD. textil. = stapel 6 c; äv. i fråga om lin o. konstgjorda fibrer (konstfibrer). LAHT 1921, s. 409 (i fråga om lin). Bomullens stapellängd. Kjellstrand TextVaruk. 11 (1940). Cellullen utfälles i flockar, d.v.s. i form av i bestämda stapellängder skurna fibrer. Form 1941, s. 136. —
Ssgr (mera tillf.): stapellöpnings-fest. fest hållen i anslutning till stapelavlöpning. Ossiannilsson Hav. 305 (1910).
(11) -LÖPT l. -LUPEN, p. adj. [jfr -löpning] (numera mindre br.) om fartyg: som löpt av stapeln (se stapel 11 a). TT 1904, Allm. s. 57. LandsstormB 81 (1914). —
(2) -MAKARE. (stapel- 1940 osv. stapla- 1582) (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som yrkesmässigt byggde klockstaplar. Fatab. 1915, s. 86 (1582). Fornv. 1940, s. 358. —
(9 a) -MÅTT. skogsv. mått (se mått, sbst.4 1 b γ) använt vid mätning av ved o. d., upplagd i stapel, travat mått. HbSkogstekn. 780 (1922). —
-MÄRKE. skogsv. på virke: märke (se märke, sbst.1 7) uppkommet (på anliggningsytorna) vid virkets torkning i stapel. HbSkogstekn. 494 (1922). —
(9 a) -MÄTNING. skogsv. i fråga om props, slipers, massaved o. d.: mätning (se mäta, v.2 1) i stapel (travat mått); motsatt: skalmätning. HandInd. 434 (1926). TNCPubl. 43: 357 (1969). —
(10) -ORT. [jfr t. stapelort] ort (företrädesvis sjöstad) med stapelrätt; utom i skildring av ä. förh. numera bl. allmännare, om ort utgörande den enda l. (ojämförligt) viktigaste handelsorten l. upplags- l. omlastningsorten för viss vara l. vissa varor (i sht för import l. export) l. för visst område; jfr -plats 1, -stad. Risingh KiöpH 108 (1669; om ort med stapelrätt). Ceilon är stapelorten för den äkta kanelen, Amboina för kryddnejlikan och Banda-öarna för muskottet. Palmblad HbGeogr. 1: 33 (1826). Lissabon var (på 1500-talet) nästan den enda stapelorten för Indiens och Öst-Asiens dyrbara alster. Pallin NTidH 6 (1878). Då Eskilstuna .. utgjort stapelorten för Nerike, vore det (osv.). AntT XXII. 1: 170 (1917). Göteborg stapelort för handeln österut. Östergren (cit. fr. 1920). I det längsta strävade London att hålla sig kvar som centrum för världshandeln och som främsta stapelort för den transoceana sjöfarten. Almquist VärldH 8: 249 (1938).
-PLATS.
1) [jfr t. stapelplatz, staffelplatz, handelsplats, stapelplats] till 10: plats (se plats, sbst.1 2) där handelsvaror (i sht för import l. export) lagras för försäljning l. vidare distribution; i sht om sådan plats med hamn, som utgör den enda l. (ojämförligt) viktigaste omlastnings- l. distributionsorten för en viss vara l. vissa varor l. visst områdes handelsvaror o. d.; särsk. (i skildring av ä. förh.) om sådan plats med stapelrätt; äv. bildl. Risingh KiöpH 105 (1669). Hafwa Riksens Ständer (till stapelstäder) .. utsedt .. Wasa, Gamla Carleby, Uhleåborg .. såsom egande bättre tilgång af Export-waror ..; hwarförutan alla desze med fördelaktiga Hamnar och inlopp försedde äro, hälst när Wasa Stads Hamn och Stapel-plats blifwer på den så kallade Kaskön. PH 8: 7059 (1765). Agardh BlSkr. 2: 209 (1846; bildl.). De engelska köpmännen kunde .. icke utan skäl skryta över att England blivit stapelplatsen för världens kolonialhandel. Almquist VärldH 7: 326 (1928). GHT 1946, nr 173, s. 3 (om ä. förh.).
2) (†) till 11: plats (se plats, sbst.1 2) för l. med stapelbädd. Carlberg SthmArchitCont. F 1 a (1740). —
(10) -POLITIK. (om ä. förh.) handelspolitik som syftade till att koncentrera handelsutbytet (i sht med utlandet) till stapelorter l. stapelstäder o. d. BonnierKL (1927). —
(10) -PRIVILEGIUM. (förr) privilegium (se d. o. 1) innebärande stapelrätt(ighet), stapelrätt. Uddevalla .. hade fått stapelprivilegier (1685). Heckscher SvEkonH 1: 431 (1936). —
(9) -RAD. rad av staplar; särsk. till 9 a: rad av virkesstabbar. Brädgården, med en längd af 148 m. .. har en stapelrad på hvardera sidan. TT 1879, s. 40. Hedin Asien 2: 248 (1903). —
(2) -RESNING. (stapels- 1764) om resning (se resning, sbst.2 1) av klockstapel l., konkret, om klockstapeln (l. dess stomme o. d.; jfr resning, sbst.2 3). Medan Klocke-motet formades, och på Stapels-resningen arbetades. Lenæus Delsbo 244 (1764). —
(10) -RÄTT. (stapel- 1663 osv. staple- c. 1650) [jfr t. stapelrecht, staffelrecht] (förr) om en åt vissa städer av statlig myndighet given rätt (se rätt, sbst.2 4) att (ss. ett privilegium) driva utrikes handel o. motta, lagra o. distribuera varor för import l. export; jfr -frihet, -privilegium, -rättighet, -stads-rätt. Passiv stapelrätt, rätt att ta emot importvaror (men icke att själv exportera). Aktiv stapelrätt, rätt att själv exportera. Risingh TractatKiöpH 11 (c. 1650). Effter som Wij här med förordne och förunne Wår Stadh Landzcrona frij Stapulrätt och Nederlagz frijheet förmedelst hwilken (osv.). Stiernman Com. 3: 140 (1663). Gustaf I, hade gifvit Jönköping stapelrätt, eller frihet att idka utrikes handel. Hallenberg Hist. 4: 871 (1794). Sedan staden Falkenberg fullgjort de för tillgodonjutande af staden bewiljad stapelrätt föreskrifna wilkor, har wanlig tolagsersättning .. blifwit staden .. tillerkänd. SFS 1872, nr 3, s. 31. Vasa och Gamlakarleby fingo full stapelrätt, d.v.s. rätt att med egna fartyg driva utländsk handel, medan (osv.). SvFinl. 1: 224 (1921). Heckscher SvEkonH 1: 251 (1935: passiv; om ä. förh.). Därs. (: aktiva). Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 180 (1961). —
(10) -RÄTTIGHET~102, äv. ~200. [jfr t. stapelgerechtigkeit, staffelgerechtigkeit] (förr) stapelrätt. Stiernman Com. 5: 429 (1693). Dahlgren o. Richter SvSjökart. 227 (1944; om förh. i Sv. på 1760-talet). —
(10) -STAD. (stapel- 1636 osv. stapels- 1665. staple- c. 1650) [jfr t. stapelstadt (i ä. t. äv. staffelstadt)] stad (företrädesvis sjöstad) utgörande centrum för handel (med viss vara l. vissa varor l. för visst område o. d.) o. där stora varumängder lagras för försäljning l. distribution; i sht om sådan stad med betydande import l. export; i fråga om förh. i Sv. före 1864 om sådan stad (vid kust, äv. insjö l. segelbar farled) med stapelrätt (vid näringsfrihetens införande avlöst av rätt att tullbehandla varor; motsatt: uppstad). RP 6: 729 (1636). Corinth, en Stapelstad, som uti dubbla hamnar / De twänne hafwens skepp wid sina bryggor famnar. Kolmodin QvSp. 2: 522 (1750). Den gamla staden Jönköping, stapelstad allt från Gustaf I:s tid (1524). Thomée IllSv. 152 (1866). Förr i världen, under medeltiden, var Aden stapelstad för hela Arabiens handel. Lewenhaupt LagreliusKinR 302 (1928). (Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund) anser att stapelstäderna överlag bör få behålla sina sjömanshus. SDS 4/12 1957, s. 2.
-fullmäktig. (om ä. förh.) fullmäktig (se d. o. II) från stapelstad. 2BorgP 5: 185 (1734: stappelstadsfullmäktigarne, pl. best.).
-kvestion. (-quæstioner, pl.) (†) fråga (se fråga, sbst. 3) angående en stapelstad l. stapelstäder(na); jfr kvestion 2. Chydenius 94 (1765).
-rätt. stapelrätt. BondP 1761, 8: 505. Stapelstadsrätten i näringsrättsligt hänseende innebar .. att borgerskapet där ägde handla med utlänningar och på utlandet samt att främmande köpmän där ägde driva sin näring. Sundberg StapelstR 104 (1927). SFS 1938, s. 378.
-vikt. (förr) vid utskeppning (i sht av metall) från stapelstad använt viktsystem (där varje enhet hade c:a 20% lägre vikt än motsvarande viktualievikt), utskeppningsvikt, järnvikt (se d. o. 1), metallvikt; jfr stockholms-vikt; äv. konkret, om viktlod för vägning enl. detta viktsystem. 1 mark Stapelstads ell. Utskeppningsvigt. VetAH 1746, s. 275. Af alt Jern, som til Stapelstäderne ankomma, .. upväges och beräknas endast det Jernet med och efter Stapelstads vigt, som afgår til exportation ur Riket. Berch SvVigt. 8 (1782). Stapelstads-wigterne böra märkas med runda stämplar. SPF 1848, s. 239. Jansson .. antar att försäljningen (av stångjärn) i Stockholm skedde efter stapelstadsvikt. HT 1954, s. 183.
-våg. (förr) våg för vägning efter stapelstadsvikt; oftast liktydigt med: järnvåg (se d. o. 2); förr särsk. i uttr. göra ngt o. d. på l. i stapelstadsvåg, göra ngt i enlighet med stapelstadsvikten. Bergv. 2: 554 (1751). (Tillverkningarna) böra .., när Jern-Contoiret skal betala räntan för derå gjorde lån, icke wara pantsatte i någon Upstads, utan i Stapelstads-Wågar. PH 6: 4659 (1757). Uti en till Kongl. Collegium ingifwen skrift har Bruks-Patronen N. N. anhållit, att på Stapelstads-Wåg få införa och försälja alla de sorter gröfre och finare smiden, som han .. kan tilwerka. Bergv. 4: 98 (1797). —
(9 b) -STRÖM. (†) elektrisk ström utvunnen ur galvanisk stapel. Edlund ÅrsbVetA 1852, s. 142. SvAlm. 1882, s. 43. —
(11) -STÖTTA. skeppsb. stötta som underifrån l. från sidan stödjer fartygsskrov på stapel. Ramsten 8 (1866). —
(11) -SÄTTA, -ning. skeppsb. sätta (fartyg) på stapeln (se stapel 11 c), kölsträcka; ofta i p. pf. (äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.). Det förra året (i Italien) stapelsatta pansarfartyget ”Amiral Saint Bon”. KrigVAH 1894, s. 10. Stapelsättningar av fartyg. VFl. 1936, s. 143. Gävle Varvs- och Verkstads Nya AB, Gävle, stapelsatte under förra året ett lastfartyg om 3000 (tons dödvikt). TT 1943, Skeppsb. s. 12.
(10) -TILLVERKNING~020. tillverkning av stapelvara l. stapelvaror; äv. konkret, om stapelvara l. stapelvaror. Form 1934, s. 196 (konkret). —
(10) -TVÅNG. (förr) handelstvång bestående i (skyldighet att underordna sig) de inskränkningar i rätten att bedriva utrikeshandel som inrättandet av stapelstäder innebar; jfr -stads-tvång. Vesterbottningarna förenade sig om finnarnas yrkanden på stapeltvångets upphäfvande. Schybergson FinlH 2: 188 (1889). Agitationen för det bottniska stapeltvångets upphäfvande efter 1760 års riksdag. HT 1910, 2: 3. HRamsay (1948) i RamsayMinnesskr. 152. —
(10) -VARA. (stapel- 1669 osv. staple- 1669—1671) [jfr t. stapelware; jfr äv. motsv. anv. av eng. staple] om exportvara (som endast fick gå genom o. lagras i stapelstad); numera bl. allmännare, om vara som utgör (en av) ett lands l. ett områdes l. en orts l. en branschs l. ett företags o. d. huvudprodukt(er) l. viktigaste artikel (artiklar) l. om vara som har konstant (o. stor) efterfrågan (o. således har hög omsättning samt alltid måste hållas i lager) l. om massvara (som är föremål för omsättning på varubörserna), stapelartikel (jfr -gods); äv. bildl. Risingh KiöpH 10 (1669). Bomull är stapelvaran (i Florida). (Stenhammar o.) Palmblad II. 2: 425 (1826). Rydberg Myt. 1: 702 (1886; bildl.). De stapelvaror och säsongnyheter inom Herrkonfektionen och Herrekipering, som vår firma har att erbjuda. Union 1915, s. 1. Viktiga svenska stapelvaror, framför allt papper och sågade trävaror. SvD(B) 1948, nr 68, s. 4. Såväl i kvantitet som värde är olja nu den viktigaste av de stora stapelvarorna. Ymer 1954, s. 74. —
(10) -VIKT. (†) stapelstadsvikt. Om et bleck .. wäger mer än 3 lispund stapelwigt, så (osv.). PH 12: 497 (1782). —
B (†): STAPELS-HAMN, -RESNING, -STAD, se A.
C (†): STAPLA-MAKARE, se A.
D (†): STAPLE-RÄTT, -STAD, -VARA, se A.
-STAPLIG, adj. [jfr t. -stap(e)lig (i ssgrna kurz-, lang-stap(e)lig)] till 6 a, c: som har så l. så beskaffade staplar; i ssgrna kort-, lång-staplig; jfr -staplad.
Spalt S 11013 band 30, 1986