| Publicerad 1968 | Lämna synpunkter |
SJUKA ʃɯ3ka2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. (numera bl. tillf.) -or; äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SJUKE ʃɯ3ke2, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en.
1) motsv. SJUK 1, = SJUKDOM 1; utom i b o. ss. senare led i ssgr numera i sht ngt vard. Jesus .. heladhe allahanda siwko, och allahanda kranckheet jbland folkit. Mat. 9: 35 (NT 1526; Bib. 1917: alla slags sjukdomar). Denne smittesame siukenn pestilentzie. 3SthmTb. 5: 18 (1603). Om siukan är inwärtes, brukar man purgationer. Biurman FrSpr. 218 (1729). De så kallade Epidemiska eller smittsamma sjukorna. VetAH 1781, s. 30. Århundradets (dvs. 1800-talets) sjuka: nervsvaghet. Hedenstierna FruW 168 (1890). Hade den döde haft en smittosam sjukdom, så skulle den sätta sig på taket (till det hus som likfärden gick förbi), och kommo de (som bodde i huset) ut, medan den satt kvar, så skulle de få den sjukan. Hagberg DödGäst. 349 (1937). — jfr ARV-, BARN-, BERG-, BLEK-, BLOD-, BLÅ-, BLÖDAR-, BRONS-, BRÅD-, BRÄNN-, BRÖST-, DANS-, DANSÖR-, DANSÖS-, DARR-, DRAG-, ELEFANT-, FALL-, FALLANDE-, FAMILJE-, FETT-, FLÄCK-, FOT-, FRANSOS-, FYLL-, FÄLT-, GALANTERI-, GALL-, GRÅN-, GRÖN-, GRÖT-, GÅNG-, GÄSTABUDS-, HALS-, HAND-, HEM-, HEMORROJDAL-, HOST-, HUNGER-, HUVUD-, HÅLL-, HÄNG-, HÖ-, HÖFT-, HÖGTIDS-, INBILLNINGS-, INNAN-, JUNGFRU-, JÄRNVÄGS-, KALAS-, KALL-, KALMAR-, KNÖL-, KRAMP-, KVINNO-, KÄRLEKS-, LANDS-, LANTVÄRNS-, LASARUS-, LEVER-, LIV-, LUFT-, LUMP-, LUNG-, LUS-, LUST-, LÄR-, MAG-, MASK-, MIDDAGS-, MJÄLT-, MJÄLTBRANDS-, MODE-, MODER-, MUN-, MÅN-, MÅNADS-, MÄSSLINGS-, MÖ-, NACK-, NERV-, NJUR-, ORSA-, OVÄDERS-, PEST-, PIG-, PLATS-, PREDIKO-, PROCESS-, PÅS-, RUS-, RÖD-, RÖT-, SINNES-, SJÖ-, SMITT-, SOCKER-, STEN-, SÖMN-, TARM-, TVIN-, VATTEN-, ÖGON-SJUKA m. fl. — särsk.
a) i ordspråk o. ordspråksliknande talesätt; jfr SJUKDOM 1 a. Jagh haar och legadt siwk i samma Hospital .. (det är) Som man wille säya: Dher liggia fulle fleere aff dhen siukan. Grubb 373 (1665). Okiänd siwka är ond at boota. Dens. 611. Har man först en siuka at dras med, på hostan är man wisz nog. Runius (SVS) 3: 32 (c. 1710).
b) i förb. med adjektiv- l. genitivattribut i sjukdomsbenämningar. Den så kallade Ängelska sjukan. Alm(Ld) 1755, s. 31; jfr ENGELSK, adj.1 a. En sjukdom, kallad Basedows sjuka, uppträder med svullnad af sköldkörteln. Wretlind Läk. 6: 42 (1898). Bland de svåraste influensaepidemier, som hittills iakttagits, var den, som 1918 spred sig öfver världen med utgångspunkt från Spanien och på den grund kallats spanska sjukan. 2NF 36: 616 (1924). Basedowska sjukan. Östergren (1938). Svåra medfödda hjärtfel hos barn, den s. k. blå sjukan, kan genom en ny amerikansk operationsmetod .. förbättras. SvD(B) 1947, nr 63, s. 12. särsk. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) i uttr. (den) franska, förr äv. veneriska sjukan, syfilis (jfr FRANSK c); förr äv. krimska sjukan, om (tidigast i trakten av Krim känd) art av spetälska. Lindestolpe Frans. 33 (1713: then Veneriske). Den s. k. franska sjukan. Hjelt Medicinalv. 2: 301 (i handl. fr. 1722). Krimska sjukan .. är .. gemenligen dödlig och trotsar alla medel. Ödmann StrSaml. 1: 89 (1785). Cederschiöld Ordl. 36 (c. 1847: Veneriska). (Syfilis) kallades .. i Tyskland ”franska sjukan”. 3NF 18: 1107 (1933).
c) (†) allmännare (jfr d), om (onormal) livmoderblödning l. menstruation; jfr SJUKDOM 1 b. Man skal .. icke beblanda sigh .. medh een Qwinna vthi sine Siuko. Schroderus Os. 2: 219 (1635). Myttirs hustru .. Lågh .. till Sängz och sadhe sigh ware siuuk af sijn ägen siuka. BtÅboH I. 8: 43 (1636). jfr KVINNO-, MÅN-, MÅNADS-SJUKA.
d) i allmännare anv. (jfr c), i ssgr betecknande (smärtor vid) barnsbörd; se BARN-, BARNSÄNGS-SJUKA.
f) i fråga om djur; jfr SJUKDOM 1 c. Upå Renarna kommer stundom en siuka lijka som Pestilentzia så at the dö alle bort. Bureus Suml. 62 (c. 1600). I rapporten (angående mul- o. klövsjukan) lemnas till en början en redogörelse för sjukans uppträdande å Edsby-gård. SD(L) 1897, nr 591, s. 2. jfr BESKÄLLAR-, BETT-, BI-, BLÅS-, BOSKAPS-, BOVETE-, FNYS-, FÅR-, FÄ-, FÄLL-, FÄSSEL-, FÖL-, GNUBBER-, HJORT-, HUND-, HÄST-, IGEL-, JUVER-, KARBUNKEL-, KAST-, KLUBB-, KLÖV-, KOLLER-, KORM-, KREATURS-, KRING-, KVILLA-, LER-, LEVERIGEL-, LEVERMASK-, LUNGMASK-, MAJ-, MUL-, MUSKARDIN-, PÅS-, PÄRL-, REN-, RÖD-, SVART-SJUKA m. fl. särsk. (†) i utvidgad anv., om var o. en av silkesmaskens (i anslutning till hudömsningarna förekommande) viloperioder, då den sitter stilla o. icke äter. VetAH 1746, s. 261.
g) motsv. SJUK 1 j, i fråga om växt; jfr SJUKDOM 1 d. (Till att få glädje av en trädgård) hörer wetenskap, arbete och flijtigh Öffning, Achtning .. til at planta och flyttia Trän .. at rett och i tijdh afskära eller och afqwista them .. (o.) boota them emoot theras .. siukor. Risingh LandB 34 (1671). LB 2: 474 (1901; hos potatis). jfr BAND-, BLAD-, BLAD-RULL-, BRUN-FLÄCK-, DRUV-, EFTER-, FILT-, GUL-BARR-, HAGEL-SKOTT-, KLUMPROT(S)-, KNÄCKE-, KOLV-, KRUS-, MJÖLDRYG-, MOSAIK-, POTATIS-, PRICK-, PUNG-, ROST-, RYNK-, STRIM-SJUKA m. fl.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr 3—9), om ngt som (häftigt) angriper l. anfäktar l. bemäktigar sig l. plågar ngn l. ngns sinne l. tankar o. d.: ”åkomma”, anfäktelse, plåga; särsk. om sinnestillstånd karakteriserat av disharmoni l. svårmod l. oro l. längtan l. lidelse o. d.; äv. övergående i bet.: svaghet l. fel (se d. o. I 2 b) l. osed l. ovana l. ”lyte”; jfr SJUK 2, SJUKDOM 2. Messenius Blanck. 33 (1614; om kärlekslängtan). Quinnorna haffua .. then siukan, at the icke kunna gärna hålla tilhopa (dvs. vara hushållsaktiga), myckit mindre tänckia vppå hwadh som effterkomma wil. Leuchowius Zader 432 (1620). Den allmänna siukan .. at ingen gärna tål något nytt, förrän han ögonskenligen ser förut, hvad nytta andra ha derutaf. VetAH 1743, s. 171. (Dottern till sin älskade:) Ni ser att vådan (att det blivande äktenskapet skall präglas av svartsjuka) då är stor, / .. Då jalusin, som här (i familjen), är verkligt medfödd sjuka. Remmer Theat. 1: 132 (1814). Ryssarne kalla Stockholm le petit Paris med afseende på den politiska rörelse, som nu yppat sig här. Man kan lätteligen inse, hvad kur de råda vederbörande till för denna sjuka. Liljecrona RiksdKul. 203 (1840). (Sokrates) kallade lifvet en sjuka. Heidenstam Vallf. 169 (1888). Högfärdssjukan är en underlig sjuka. Olzon Buck KämpÄng. 178 (1937). Hon skulle längta och drömma och hennes Krist skulle inte ha någon bot för den sjukan. Fridegård Offerrök 10 (1949). — jfr AVUND-, HÖGFÄRDS-, KAMMAR-, KÄRLEKS-, LAPP-, LATMANS-, LÄNGT-, SVART-, TENTAMENS-, TRÅN-, TVIN-SJUKA m. fl. — särsk. i uttr. ha (en släng av) l. lida av samma sjuka, betecknande att ngn anfäktas l. plågas av detsamma l. att ngn l. ngt har samma svaghet l. fel (som ngn annan l. ngt annat). (Newton) gör mehra wessende och widlyfftigare Demonstrationer om dhe ting som på simplare sett kunde afgörass. Walisius har fuller en stor släng af samma siuka dåk intet så mycket som denne. Polhem Brev 88 (1712). Jag kan nästan swärja på, at han (dvs. en person som i brev beklagar sig över att man efter hans giftermål gör narr av honom) har samma siuka, som jag här ofwanföre (där ”fru Kättja Sällskapslik” kritiserats) sökt bota. Dalin Arg. 1: 19 (1733, 1754). Det huset har samma sjuka som de öfriga, att desz läge är osundt. Weste FörslSAOB (c. 1815). Det (var) inte bara Gustav, som skakade i .. (skratt-)konvulsioner. Jag led av samma sjuka. Hallström Händ. 148 (1927).
3) motsv. SJUK 4: (starkt l. överdrivet) begär l. (stor) benägenhet (att göra ngt); vurm, mani; utom ss. senare led i ssgr numera ofta ngt vard.; jfr SJUKDOM 2 slutet. Thet war theris (dvs. danskarnas) törst, thet war theris siuke, / The skulle thet Swenske blodh vpsluke. Svart Gensw. G 4 b (1558). Frankernes betjänt .. beklagade sig öfver .. (sina herrars) sjuka att resa. Wallin Bref 127 (1847). Hon hade ohjälpligt fallit för sjukan att se och synas. Siwertz Sel. 2: 204 (1920). Lusten att klandra blir ofta en riktig sjuka. Östergren (1938). — jfr ARV-, BEHAG-, BERÖM-, BESPOTTELSE-, DANS-, DISPUTERINGS-, DISPYT-, DRICK-, EFTERAPNINGS-, FÖRNÄM-, FÖRSTRÖELSE-, GIFTAS-, GRÄL-, GÄSP-, HEDERS-, HEM-, HÄCKEL-, HÄRSK-, KARAKTÄRS-, KLAG-, KLANDER-, KLOTTER-, KVERULANT-, KVINNO-, LOV-, LUST-, LÄR-, MODE-, NYHETS-, PARTI-, PENNING-, PJOLLER-, POPULARITETS-, PRAKT-, PRAT-, PREDIKO-, PROCESS-, PROTEST-, PRUNK-, PRÅL-, RALL-, RANG-, REFLEXIONS-, REFORM-, REGERINGS-, REKLAM-, RES-, RET-, RIKEDOMS-, RIM-, ROLL-, ROV-, RÄNK-, SKVALLER-, SPEL-, SYSTEM-, SÄLLSKAPS-, TADEL-, TITEL-, TRÄT-SJUKA m. fl. — särsk. om (fel l. ”lyte” (jfr 2) bestående i) benägenhet l. svaghet l. mottaglighet (av överdriven natur) för främmande språkgods l. språkliga uttryckssätt av speciellt slag (angivna gm bestämning); numera företrädesvis i ssgn SUBSTANTIV-SJUKA. Från detta, genom den Fransyska sjukan icke förskämda, eller utmattade språk (dvs. det svenska bibel- l. lagspråket), skulle wi icke låna? Polyfem V. 30: 2 (1812). Svenska språkets engelska sjuka. De Geer (1962; broschyrtitel); jfr 1 b.
5) (i sht i vitter stil) = SJUKDOM 4; jfr SJUK 7. Det är (i fråga om den skadliga växelkursen) siukdomens art, at göra ungdomen oförståndigare här än ungdom i andra länder, hwarest denna siukan ingenstädes får grassera öfwer 2 eller 3 Postdagar. Sahlstedt TankNordSiukd. 5 (1765). Han har botat landet från en hemsk sjuka, nämligen förfallet. Rosen InshAllah 88 (1935). — jfr PARTI-, SAMHÄLLS-, STATS-SJUKA.
6) (i fackspr.) motsv. SJUK 9 b; dels i ssgn GLAS-SJUKA, om process hos glas (med för hög alkalihalt), karakteriserad av (en till att börja med finmaskig, sedan grövre, gråaktig) sprickbildning o. utfällning på ytan av en klibbig, basisk vätska (Seitz Glas. 146 (1933), Kulturen 1953, s. 127), dels (mera tillf.) elliptiskt för denna; jfr SJUKDOM 5 slutet. Glas, som ej avfärgats med brunsten .., angripas .. sällan av sjukan. SvMuseer 1938, s. 34.
9) (i sht vard.) om ngt (som icke är i sin ordning l. som sig bör o.) som tänkes utgöra drivkraften l. orsaken till ngt ofördelaktigt l. skadligt o. d.; ofta övergående i bet.: (rätt) orsak, fel (se d. o. I 5), stundom liktydigt med: öm punkt (jfr SJUK 13 slutet); särsk. i sådana uttr. som det är där sjukan sitter, det är där skon klämmer, det är hela sjukan, det är kort o. gott felet, det är hela saken (jfr HEL, adj. 4 n). Siukan är, att dee (som hugga i allmänningarna) vele hafva skogen för intet och icke något gifva för honom. RP 12: 234 (1647). Paschan (höll) en half dag på med .. (de romerska katolikerna på Chios) och ville hafva dem att svara på, om icke de vore .. Greker eller Franker, ettdera: men de andra som väl märkte sjukan, svarade rent ut sig intet vara Greker, sedan heller intet Franker. Eneman Resa 1: 94 (1712). Fru fabrikörskan .. var opasslig, hette det, men rätta sjukan var att ”nådig frun” .. icke ansåg det förenligt med sin värdighet att visa sig i samma loge som sina barns lärarinna. Blanche Bild. 4: 149 (1865); jfr 1. Den svenska garfverinäringen har icke följt med sin tid — det är hela sjukan. GHT 1897, nr 50, s. 2. Hela sjukan är, att Kim är för bortskämd av kvinnor. Sparre Gård. 382 (1928). Det är där sjukan sitter. IllSvOrdb. (1955).
Ssgr, se sjuk ssgr.
Spalt S 2855 band 25, 1968