| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄGG äg4, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
1) hos fåglar, om enhet för fortplantning bestående av ett vanligen mer l. mindre ovalt (o. i ena änden ngt spetsigare) poröst skal (av huvudsakligen kalciumkarbonat) inneslutande en honlig könscell (äggula) l. ett embryo samt proteinrik vätska (äggvita) utgörande näringsförråd o. skydd för den honliga könscellen (resp. embryot); särsk. i förb. med sådana verb som kläcka (jfr KLÄCKA, v.3 1) l. lägga (jfr LÄGGA, v. I 9 a) l. ruva (se RUVA, v.2 1 b) l. värpa (jfr VÄRPA 2). Påfoghlens wingar äro skönare än .. Strutzfoghlens wingar, som sijn ägg legger j iordena, och låter heta iordena vthkleckia them. Job. 39: 17 (Bib. 1541). De .. blefwo warse at Hönan hafwer fyrahanda läthe .. (bl. a.) Et läthe som gifwer til känna at hon ligger på Äggen. Lagerström Bunyan 2: 50 (1727). Gulan är upphängd midt i ägget, omsluten af sin egen hinna. Berzelius Kemi 6: 650 (1830). Efter tolv dagars ruvning (av bofinkshonan) .. har man funnit att äggen kläckts. Rosenius SvFågl. 2: 8 (1921). Att hönsen värpte smärre ägg sen patron hade sålt gården. Lindström Vindsröjn. 88 (1939). Ty hos fjällpiparen är det alltid hanen som sköter både ruvningen och vården av ungarna, honan överger äggen så snart kullen är fullvärpt. Selander LevLandsk. 104 (1955). — jfr ALK-, AND-, ANK-, DUV-, EJDER-, FALK-, FÅGEL-, GAM-, GRISSLE-, GÅS-, GÖK-, HÖNS-, IBIS-, JÄRP-, KALKON-, KORP-, KYCKLING-, MÅS-, PINGVIN-, RIP-, ROVFÅGELS-, SJÖFÅGELS-, SKARV-, SKAT-, STRUTS-, TJÄDER-, TÄRN-, VAKTEL-, VIP-ÄGG m. fl. — särsk.
a) i ordspr. l. ordspråksliknande uttr. Hoo som ägg skall köpe, hann wetth eij hwadh han fåhr. Visb. 1: 16 (1572). Ruhtet Ägg, och möglat Smör, tiähnar wäl ihoop. Grubb 695 (1665). At vtaf onda ägg ei goda vngar bli. Kolmodin QvSp. 1: 536 (1732). Små foglar wärpa små ägg. Rhodin Ordspr. 112 (1807).
b) om ägg (i sht från höns) ss. föda l. livsmedel l. (ingrediens i) maträtt; särsk. med tanke på tillagningssätt. Luk. 11: 12 (NT 1526). Späcka Ägg med Fläsk och Sill. Egerin Kokb. 304 (1733). Kokta ägg. Vatten påsättes och då det kokar upp iläggas äggen, helst inslagna i ett nät, och få koka några minuter. Langlet Husm. 419 (1884). Av de ägg, som äga betydelse som näringsmedel, äro de viktigaste hönsäggen, men även andra fågelägg användas, såsom ägg av ankor, gäss och vissa sjöfåglar. Kjellin (1927). Vakna till lukten av rostat bröd och stekt ägg på lördagsmorgnarna. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 402 (2009). — jfr PRINSESS-, RÖR-, SCHWEIZER-, SENAPS-, SPEGEL-, SYLT-ÄGG m. fl. — särsk. i vissa uttr.
ε’) hårdkokt ägg, ägg som kokat så länge att gulan helt stelnat; jfr HÅRD-KOKA. Salé 150 (1664). Doctor Block, som åt et tjog hårdkokade ägg om aftonen och om morgonen fans död på sängen. Linné Sk. 300 (1751).
ζ’) löskokt ägg, ägg som kokat så kort tid att gulans lösa konsistens (mer l. mindre) bevarats; jfr LÖS-KOKA 2. Lindestolpe Fross. 28 (1717). Beställ frukost .. Löskokta ägg. Strindberg NRik. 22 (1882).
c) i namn på lekar, särsk. gömma ägg, om olika lekar där ett äkta l. konstgjort ägg göms o. skall letas upp av (ngn av) deltagarna (jfr GÖMMA, v. 3 a α). Gömma ägg. Bergius Småsak. 5: 64 (1756). Rulla ägg känner lite hvar. Nilsson FolklFest. 305 (1915). Och äggtraditionerna lever ju än i Skåne – speciellt i det lilla österlenska fiskeläget Skillinge där man går man ur huse och pickar ägg på påskdagsmorgonen. SDS 14/4 1987, s. 21.
d) i vissa (äv. bildl.) uttr.; särsk. det gula av ägget (se GUL, adj. 1 g), det vita i (förr äv. av) ett ägg l. ägget (se VIT, adj.2 1 i β’), full som ett ägg (se FULL, adj. 11), i sht förr äv. klara ägg (se KLARA, v. I 2 b), (varken) ägg eller ungar (se UNGE 2 a slutet), förr äv. vara ett ägg och en kaka (se KAKA, sbst. 1 e α). G1R 9: 272 (1534). (T.) Eine Wurst nach einer Speck-Seite werffen, (sv.) gifwa et ägg för en höna, byta ojämt. Lind 1: 1437 (1749). Men så undvek vi också att trycka gasen i botten eller tvärnita i kurvorna. Vi körde ”med ett ägg mellan fotsulan och pedalen”. SvD 15/5 1988, SöndagsMorgon s. 12. — särsk.
α) [jfr motsv. uttr. i andra spr.; med anspelning på en anekdot om den italienske sjöfararen Christofer Columbus enl. vilken denne lyckades ställa ett kokt ägg på högkant gm att krossa ena änden på ägget] Columbi l. Kolumbi ägg, betecknande (förhållandevis) enkel (o. oväntad l. okonventionell) lösning på till synes olösligt problem. IT 19/4 1793, s. 1. Idén om att bygga en tågterminal för persontrafik på Hisingen framstår som rena Columbi ägg. GbgP 30/12 2018, s. 5.
β) (numera bl. ngn gg) i sådana uttr. som där har vi ägget, för att ange att man funnit förklaringen l. orsaken till ngt. Dalin Arg. 1: 290 (1733, 1754). Alfred vill inte dela med sig. Där har vi ägget. Wassing Dödgr. 336 (1958).
γ) [jfr t. alle eier in einen korb legen, eng. put all eggs in one basket, fr. mettre tous les œufs dans le même panier] i sådana uttr. som lägga alla ägg i samma korg, i fråga om att (i ekonomiskt avseende) satsa alltför ensidigt o. utan att sprida sina risker. Du wet, att det ej är klokt, att lägga alla sina ägg i samma korg. SD 7/1 1842, s. 1. Att .. bara spara i svenska fonder och företag är att lägga alla ägg i samma korg. DN 5/9 1993, s. A16.
δ) i sådana uttr. som vad som är hönan och ägget, för att ange osäkerhet i fråga om orsakssamband. Expressen 31/5 1963, s. 28. Nu tvingas kanske forskarna inse att det kan vara kärlförändringarna, skadorna i de små blodkärlen i hjärnan, som ligger bakom hela den sjukliga processen. Vad som är hönan och ägget är dock fortfarande oklart. SvD 21/7 1998, s. 4.
ε) i sådana uttr. som vara lika som ägg, betecknande förvillande l. fullständig likhet. Calwinisterne i närwarande Dagh äre vthi Articklen om Christi Person the Nestorianer så aldeles lijke, at thet ena Egget kan icke wara thet andra lijkare. Schroderus Os. 1: 711 (1635). Er doter, min Fru, hon brår på Er, och ni är hwar annan så lika som tu ägg. Lindahl Tanckef. 7 (1740). Två tvillingbröder och två tvillingsystrar, lika som ägg. Expressen 13/6 1978, s. 13.
ζ) i sådana uttr. som ägget lär hönan värpa, betecknande att ngn (yngre) ger råd l. synpunkter till (äldre o.) (inom visst område) mer erfaren person. Grubb 893 (1665). Här ville ägget lära hönan värpa, här stälde unga frun sig och skrattade en hvithårig gumma rakt i ansiktet! Arbetet 28/2 1899, s. 4.
e) i oeg. anv., om ngt som till form l. utseende liknar l. påminner om ägg; särsk. [jfr motsv. anv. i eng.] om bomb l. mina o. d. Fries Växtr. 292 (1884). Den ursprungligen från den österländska sagan stammande metoden att stoppa den ena berättelsen in i den andra à la kinesiska ägg. Bjurman Poe 73 (1916). Tänk om de (dvs. bombplanen) släppte ner sina ägg? Hertzman-Ericson Hand 232 (1943). — jfr BERG-, BO-, NYRNBERGER-, PAPP-, PORSLINS-, PÅSK-, RED-, RYSS-, SOCKER-, SOT-, STEN-, STOPP-, STRESS-, TITT-, TROLL-, UPPSTÅNDELSE-ÄGG m. fl.
2) hos andra djur (ss. kräldjur l. groddjur l. fiskar l. insekter), om enhet för fortplantning mer l. mindre snarlik l. påminnande om den hos fåglar. Oviparae wärpa ägg som snoken, hwilka hänga ihop i en klynsa, dem de wärpa ut, som grodan hostar ut sin rom. Linné FörelDjurr. 160 (1748). En Skyllpadda har ofta 5 a 600 ägg, och, som mig är berättadt, ibland 1500. De äro helt runde utan någon hwita, med mjukt skal. Osbeck Resa 294 (1752, 1757). Hvad åter äggens antal angår, så är det hos olika fiskarter himmelsvidt olika. Stuxberg Fisk 49 (1894). Äggen lägger honan (hos långhorningar) i barkspringor eller dylikt med tillhjälp av ett utskjutbart äggläggningsrör. Trägårdh Skogsins. 51 (1914). — jfr ARBETAR-, BANDMASK-, BASILISK-, BI-, DRÖNAR-, FISK-, FJÄRILS-, FLUG-, GROD-, INSEKT-, MAL-, MASK-, MYR-, ORM-, PARASIT-, ROM-, SKÖLDPADDS-, SNOK-, SNÄCK-, SPINDEL-, STEKEL-, TORSK-, VISE-ÄGG m. fl.
3) (utom ss. förled i ssgr numera företrädesvis i icke fackmässigt spr.) hos växter: fröämne; äv. om äggcell hos ormbunkar; jfr FRÖ-ÄGG. Äggen. Dessa äggformiga kroppar (hos ormbunkar) befinnas på grod-bladets undre yta. Wikström ÅrsbVetA 1849, s. 37. I den nedre slutna delen af fruktämnet (hos fruktträd) utvecklas fröämnena eller äggen. Abelin Frukt 36 (1902). Arkegonet (hos ormbunkar) utvecklar ett ägg och anteridierna gisselförsedda spermatozoider, vilka i oftast ringa fuktighet simmar till ägget. NE 14: 495 (1994).
4) honlig könscell (som bildas i äggstockarna) hos människa l. annat däggdjur (o. som vid befruktning utvecklar sig till ett foster), äggcell. Bergman Jordkl. 422 (1766). Äggstockarne .. De innehålla små ägg inom sina små blåsor, hwilka ägg uplifwas af fröet, som kommer från Hingsten. Hernquist Hästanat. 90 (1778). Befruktningen består i att ägget och sädescellen smälter samman. Detta äger rum i äggledaren. VLäkarb. 266 (1982). Ett 100-tal engelska kvinnor skall ha fött barn efter provrörsbefruktning med ägg som inte varit deras egna. GbgP 21/11 1994, s. 5. — jfr ABORTIV-, PRIMORDIAL-, TVILLING-, UR-ÄGG.
(1, 2) -ALSTRANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) som alstrar (se alstra 1 d) ägg; jfr -läggande. Bladlöszen äro lif-alstrande hela wåren och sommaren, och föda då ständigt lefwande ungar. Men de af sidsta kullen om året .. äro ägg-alstrande och wärpa ägg. Fischerström 2: 70 (1780). De matnyttiga eller hufvudsakligen äggalstrande fjäderfäna. SvD(A) 27/5 1916, s. 9. —
(1 b) -BAKELSE. (ägg- 1837 osv. ägge- 1664) om olika slag av bakverk (förr äv. annan maträtt) med ägg ss. (väsentlig) ingrediens. Eggebakelse medh Löök. Salé 181 (1664). Hade man pengar (i 1500-talets Malmö) kunde även andra kakor som klenäter, våfflor och sprutbakelser (äggbakelser) slinka med. Widell Sockerbag. 39 (1995). —
(2) -BELÄGGA, -ning. (i fackspr.) om insekt: lägga ägg på l. i (växt l. träd o. d.); i sht i p. pf. (jfr -besatt). Såsom en egendomlighet anmärktes, att tallskogen, ehuru äggbelagd och sedermera angripen, stått emot årets larvangrepp. BtRiksdP 1900, I. 2: nr 23, s. 3 (1899). Under högsommaren kläcks från larverna flugor, som äggbelägger vårsädesplantor. Sonesson BöndB 353 (1955). —
-BEREDSEL. (†) av ägg framställt medel varmed vin klarnas. Leufvenmark Vin. 1: 116 (1869). Röda portviner beredas med äggberedsel, hvarvid användes både gulan och hvitan. Leufvenmark Vin. 2: 85 (1870). —
(2) -BESATT, p. adj. (†) äggbelagd; jfr besätta III 1 i. Domänstyrelsen har .. framställt förslag om större skogsafverkningar å de äggbesatta områdena. SvD(A) 21/1 1899, s. 2. —
(1 b) -BLANDNING. (ägg- 1837 osv. ägge- 1664) kok. konkret, om blandning innehållande ägg. Salé 199 (1664). Vispa sönder gulan i mjölken (eller grädden). Sätt till äggblandningen samt smöret. StKokb. 44 (1940). —
-BLOMMA, förr äv. -BLOMME. (ägg- 1713 osv. ägga- 1538–1541. ägge- 1572–1889) [fsv. äggia bloma]
1) [med tanke på växtens gula färg] (†) till 1: kabbleka; äv. om maskros (jfr -blomster); jfr blomma, sbst. 2. (Lat.) Caltha palustris .. (sv.) Eggeblomma .. Kabbeleka. Franckenius Spec. B 1 b (1638). Bromelius Chl. 23 (1694; om maskros). Serenius Kkkk 1 a (1757).
2) (numera bl. ngn gg) till 1, 2: äggula; jfr blomma, sbst. 5 e. VarRerV 21 (1538). Gulan eller äggblomman (vitellus) är äggets väsendtligaste del. Thorell Zool. 1: 306 (1860). —
-BLOMSTER. (†) maskros; jfr blomster 2 o. -blomma 1. Liljeblad Fl. 270 (1792). (Lat.) Taráxacum officinále Marss. .. (sv.) Äggblomster. Bolin Åkerogräs. 88 (1926). —
(4) -BLÅSA. (i fackspr.) hos människa l. annat däggdjur, om var o. en av de vätskefyllda blåsor som i äggstockarna omger en äggcell (äv. med inbegrepp av blåsans innehåll), follikel; förr äv. om gulesäck; jfr blåsa, sbst. 4. TLäk. 1833, s. 340. Efter hand sker en vidare utveckling av folliklarna, en utveckling som för ett mindre antal går ända till bildning av en vätskefylld äggblåsa, en Graafs follikel, innehållande en mogen äggcell. Berglund o. Andreen Körtl. 227 (1937). —
-BO. (ägg- 1755 osv. ägge- 1677–1754) särsk. (numera bl. tillf.) om värprede; jfr bo, sbst.1 8 b. Bergius Småsak. 2: 41 (i handl. fr. 1677). At Igelkotten kan ock göra skada, bevistes, då han blef öfvertygad, at hafva plundrat et ägge-bo under hönsehuset, just samma dag, som hönan skulle kläcka ut ungarna. VetAH 1754, s. 129. —
(1 b) -BUBBERT. (ägg- 1690–1898. ägge- 1730–1790) (†) om slag av pudding med ägg ss. väsentlig ingrediens; jfr -gelé, -pudding. Ägg-Bubert. Rör ett Dusin Ägg uthi Miölk, laga dem medh Salt, Såcker, Caneel, och låt dem kooka uthi ett Faat medh lijtet Smör, och när de äre kokade, slå Såcker och wälluchtande Wattn, bryn det sedan medh en rödh Eldh-sköffel. Rålamb 14: 123 (1690). Montell Frun 121 (1898). —
(2) -BÄRANDE, p. adj. zool. som förökar sig gm att lägga ägg; ngn gg äv.: som bär l. kan bära ägg (till annan plats). Den Äggbärande Paddan, som har sitt namn deraf, att hanen wecklar honans ägg knippwis omkring sina bakfötter och bär dem sålunda ut i wattnet för att utwecklas. Holmström Ström NatLb. 3: 30 (1852). Äggbärande planktonkräftdjur. NaturvForsknRådÅb. 1948–49, s. 91. —
-CELL. särsk. (i sht i fackspr.) till 3, 4: honlig könscell; ägg (se ägg, sbst.2 4). Thorell Zool. 1: 14 (1860). Har väl ett frömjölskorn fallit på fröämnets nedåt vända öppna del, den s. k. fröämnesmunnen, så gror det genast och skickar en groddslang ned till den i fröämnets inre befintliga äggcellen. LfF 1914, s. 110. Av en kvinnas äggceller äro således nästan säkert samtliga .. anlagstypiskt olika. Hofsten Ärftl. 2: 14 (1931). —
-DANS. [jfr d. æggedans, t. eiertanz] (numera bl. tillf.) särsk. bildl., för att beteckna att ngt är svårt l. känsligt o. kräver stor försiktighet o. d. AB 6/12 1849, s. 2. De båda ministrarna .. presterade en äggdans mellan hänsynen till Europas fred och hänsynen till folkstämningen hemma. GHT 25/2 1897, s. 2. —
(1 b) -DEG. (numera bl. tillf.) deg med ägg ss. (väsentlig) ingrediens; jfr -massa. Tag Lambföttren och dåppa i ägg-deg och koka i Smör och garnera med. Broocman Hush. 6: 49 (1736). —
(4) -DONATION. donation av obefruktat ägg för konstgjord befruktning. SvD 10/10 1984, s. 7. En ny variant av äggdonation avsedd för äldre kvinnor med nedsatt fruktsamhet. SvD 15/6 1998, s. 4. —
-FORM, förr äv. -FORMA. särsk.
1) form (se d. o. I 1) som liknar l. påminner om ett äggs. KonstNyhMag. 4: 4 (1821). Tårtan gifves med en skarp knif äggform. Grafström Kond. 229 (1892).
2) (†) konkret: äggformad form (se d. o. II 1). 1 st. Ägg Forma stor 2 st. mindre Dito 1 st: Dito Hierta. BoupptVäxjö 1745. Warg 573 (1755). —
-FORMAD, p. adj. som till sin form liknar l. påminner om ett ägg; jfr -formig, -rund. Oldendorp 1: 167 (1786). Äggplantan har sitt namn av att frukterna på den ursprungliga, vilda växten äro gula och äggformade. Bolin VFöda. 304 (1934). —
-FORMIG. (ägg- 1745 osv. ägge- 1749) äggformad; särsk. om växtdel. Linné Öl. 143 (1745). Med afseende på formen kunna bladskifvorna vara runda, äggformiga, hjärtlika, lansettformiga, pillika, njurformiga och nålformiga. Haller o. Julius 24 (1908). —
-FRUKT. särsk. (numera bl. tillf.): frukt av äggplanta, aubergine. GHT 12/2 1866, Bih. s. 1. I affärer och i kokböcker kallas äggfrukten ofta aubergine. Östergren (cit. fr. c. 1930). —
(2) -FRÖ. särsk. (†) om insektsägg; jfr frö, sbst.1 2 a α. (Termitdrottningen) kan lägga 80,000 äggfrö på dygnet. SvLitTidn. 1814, sp. 140. —
(1 b) -FYLLNING. (ägg- 1884 osv. ägge- 1555) konkret, om fyllning (i l.) innehållande ägg; jfr -kräm. Såcker .. Till eggefÿllingh. KryddRSthm 1555, s. 31. Till äggfyllning hårdkokas 6 ägg, som med 6 skalade och skurna äpplen och en handfull njurtalg eller märg eller motsvarande smör hackas till en smidig deg. Langlet Husm. 506 (1884). —
-FÄRG.
1) färg (se färg, sbst.1 1) hos (höns)ägg. GHT 1898, nr 26 B, s. 2. Något som helst samband mellan äggfärg och boets placering kan ej påvisas. FoFl. 1952, s. 16.
2) färg (se färg, sbst.1 2) för färgning l. dekorering av påskägg. Förr i verlden färgades påskäggen med bresilja och vitriol etc., men nu begagnas Kronans äggfärger. KristianstBl. 8/4 1886, s. 2 (i annons).
3) färg (se färg, sbst.1 2) med äggula ss. bindemedel; jfr -olje-tempera. Dessa ikoner målades med äggfärger på trä och stå i tekniskt hänseende mycket högre än tavlorna från samma tid. OoB 1932, s. 640. —
-FÖRENING. (förr) förening (se d. o. 7 c) för äggproducenter. LAHT 1898, s. 372. Den ena (bondgården) var medlem af ortens äggförening. Tenow Solidar 3: 189 (1907). —
-FÖRSÄLJNINGS-FÖRENING. (förr) jfr -förening. Till understöd och uppmuntran af fjäderfäskötseln samt äggförsäljningsföreningar i riket. BtRiksdP 1904, 9Hufvudtit. s. 107. —
(1 b) -GELÉ. (numera bl. tillf.) om gelé med ägg ss. väsentlig ingrediens; jfr -bubbert, -pudding. Warg 601 (1755). Ägg-gelé. 6 ägg vispas med 6 matskedar mjölk, .. potatismjöl samt .. salt. Slås i en smord och mjölad bleckform. Ekberg Hvad äta? 267 (1899). —
-GILLE, se B. —
(1 b) -GRYN. (ägg- 1641 osv. ägge- 1650–1770) (förr) av ägg (o. vetemjöl o. d.) framställt gryn. HovförtärSthm 1641, s. 669. Potatisgryn, äggryn och rosengryn kunna liksom mannagryn användas i välling. Langlet Husm. 191 (1884). —
-GUL. som har samma färg som äggula. Hästen Ägg gåhl med Stiern Swart Swef och Maan. GenMRulla 3/10 1711. Smöret lyste äggult. Strindberg Hafsb. 128 (1890). —
(1, 2) -GULA. (ägg- 1753 osv. ägge- c. 1635–1892) om den innersta, av äggvitan inneslutna, gula delen av ett ägg (utgörande honlig könscell); särsk. till 1 b, om denna del (från hönsägg) använd ss. ingrediens vid matlagning l. bakning; jfr gula, sbst.1 1, o. -blomma 2. Schroderus Dict. 31 (c. 1635). Separera äggula och äggvita. Häll äggulorna i smeten tillsammans med saltet. Davidsson Hälsokokb. 59 (2009). —
(1 b) -HALVA. om (på längden) halverat kokt ägg; jfr halva, sbst. 1, o. -klyfta, -skiva. KristianstBl. 8/2 1882, s. 3. Fördela crèmen över varje ägghalva och garnera med en dillkvist. Davidsson Hälsokokb. 53 (2009). —
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) med (höns)ägg. AB 2/7 1861, s. 3. Förutom en del löpande ärenden fattades beslut om att åvägabringa en mera ordnad ägghandel i Stockholm genom anställandet af en fast kommissionär derstädes. TLandtm. 1900, s. 35. —
-HANDLARE. jfr -handel. Wikforss 1: 426 (1804). Ägghandlarn, som var gul i ansiktet och hade hvitt skägg neröfver bröstet. Sjödin Undret 147 (1910). —
-HINNA. (ägg- 1681 osv. ägge- 1685–1788)
1) till 1, 2: hinna i l. runt ägg; i sht om hinna närmast innanför skal på hönsägg; jfr -hölje. Verelius 226 (1681). Hvitan af ägget ligger näst under ägghinnan. Berzelius Kemi 6: 650 (1830).
2) (i sht i ä. medicinskt fackspr.) till 4: fosterhinna; jfr -hylle 2. Cederschiöld Ordl. (c. 1847). Ägghinnor (dvs.) de tre hinnor som omger fostret, nämligen amnion, korion och decidua. Lindskog (1997). —
-HOLK. (†) jfr holk, sbst.1 1 c α, o. -stomme. Urformen för äggholken är en med konst framställd värphåla i en trädstam, åstadkommen helt enkelt genom upphuggning af ett ingångshål i en murken sådan. Ekman NorrlJakt 7 (1910). —
(2) -HUD. (ägg- 1825–1886. ägge- 1611) (†) äggkapsel. (Krokodiler) läggia sijne ägg på landet i en sandgroop .. store som ådheägg, gråachtighe medh en äggehwdh öfuerdraghne, huilke warda af Solennes heta wthkläckte. Forsius Phys. 155 (1611). Reuter LägrDjSjälsl. 89 (1886). —
-HUS. särsk. (†)
2) till 2: äggkapsel; äv. om äggstock hos insekt. Insecters ägg i moderlifvet ligga i rum, som til antal och skapnad äro olika, och desse rum äro ägg-husen (ovaria). De Geer PVetA 1754, s. 20. Hwarje igel lägger wid wattenbrynet i mosza eller torf ett eller 2:ne ½–1 tum långa, aflånga, för ändarne trubbiga, gråbruna, swamplika ägghus, som hwart och ett innehåller 6–12, sällan 16 ungar. Alm(Sthm) 1836, s. 41. —
-HYLLA. hylla för förvaring av (höns)ägg; jfr -häck, -ställ. SD 13/11 1827, s. 2. Bäst är .. att ställa .. (äggen) i en ägghylla. Men äggen bör då och då vändas, ty i annat fall brister de fina trådar, som fäster gulan vid vitan. StKokb. 151 (1940). —
-HYLLE. (†)
1) till 2: äggkapsel. VetAH 1848, 2: 416. En kokong af Nephilis octoculata samt ägghyllen af (plattmasken) Dendrocoelum lacteum förekommo äfven. UpplFmT 25: 179 (1908).
2) till 4: fosterhinna; jfr -hinna 2. Från slagtare erhåller man lätt gravida uteri af ruminantia eller svin. Man uppklipper dem försigtigt, lossar placentorna och bortpræparerar öfriga ägghyllen, så att man till sist endast har amnios-säcken med dess vätska och det i denna simmande fostret qvar. UpsLäkF 1867–68, s. 236. SAOL (1973). —
-HÄCK. (†) ägghylla; jfr häck, sbst.3 h. GHT 1867, nr 92 B, s. 2. Sedan .. (äggen) har torkat .. sätts de försiktigt i ägghäck och denna på fuktfri kall förvaringsplats. DN(A) 19/5 1942, s. 10. —
(2) -HÖLJE. (numera bl. ngn gg) ägghinna (se d. o. 1). Thorell Zool. 1: 295 (1860). Många havsdjur lägger mycket små ägg med ytterst tunna ägghöljen. BokNat. Liv. 226 (1951). —
(2) -HÖLSTER. (†) äggkapsel; jfr hölster, sbst.1 1. I sin simplaste form äro dessa ägghölster oftast en klotformig .. säck, som spindeln fäster vid sin bakkropp. GHT 1890, nr 141 B, s. 2. UtsädT 1908, s. 116. —
-HÖNA.
1) (numera bl. tillf.) till 1: värphöna. NDA 25/1 1881, s. 2. Cirka 17 procent av Sveriges 7,5 miljoner ägghönor lever sina liv i bur. NerAlleh. 21/3 2016, s. 17.
2) till 1 b: lockförsedd äggkarott i form av (i korg sittande) höna. NDA 19/5 1865, s. 4. Från samma tid (dvs. början av 1900-talet) härstammar en s. k. ägghöna av flintporslin. Fatab. 1957, s. 202. —
(1 b) -KAKA. (ägg- 1690 osv. ägga- 1914 osv. ägge- 1555–1749. äggi- 1636) [fsv. äggia kaka] om olika slag av bakverk l. maträtter med ägg ss. (väsentlig) ingrediens; särsk. om olika slag av (ugns)pannkaka l. omelett o. d.; jfr kaka, sbst. 2, o. -pannkaka. KryddRSthm 1555–56, s. 15. Turkarne äta gerna äggkakor stekta i Honing. BBergius PVetA 1780, 1: 56. Vid elvatiden på kvällen bjöds det på ”meaftan”. En stående rätt var då ”äggakaga” med fläsk. FoF 1914, s. 33.
(2) -KAPSEL. (i fackspr.) hos kräftdjur l. fisk l. insekt o. d.: kapsel (se d. o. 2 c) som innesluter ägg; jfr -hud, -hus 2, -hylle 1, -hölster, -kokong, -säck. (Igeln) Nephelis vulgaris lade .. äggkappslar med 7–10 ägg i hvardera. Lovén ÅrsbVetA 1840–42, s. 100. Tyska kackerlackan har mellan 30 till 40 nymfer i varje äggkapsel. NorrbK 18/8 2016, s. 36. —
(1 b) -KAROTT. karott (se karott, sbst.3) för (höns)ägg; jfr -höna 2, -skål 1. Äggkarotter i form af höns. HforsT 19/12 1863, s. 4. —
-KARTONG. kartong (se d. o. 2) för transport l. förvaring av (höns)ägg; jfr -låda 1. ST(A) 27/6 1912, s. A3. Köper man .. (äggen) i äggkartong med fack, kan de stå däri eller läggas upp i skål eller korg. StKokb. 151 (1940). —
-KASTNING. kastning (se d. o. 1) av ägg (ss. lek l. spel l. (o. numera i sht) uttryck för missnöje l. ringaktning o. d.). Figaro 1880, nr 33, s. 2. Kravallerna den 20 december samt äggkastningen mot den amerikanske OECD-ambassadören blev för mycket för en del. SvD(A) 7/1 1968, s. 3. —
-KATALOG. (†) katalog (se d. o. 2) över ägg (av olika fågelarter) som utbjuds till försäljning. Vissa fågelägg utbjudas i äggkataloger till ej mindre än 100 kr. pr. styck. FoFl. 1907, s. 256. —
-KLOCKA. jfr klocka, sbst. 3, o. -kokare. Äggklockor, som användas vid kokning af ägg, hvilka medelst klocksignal angifver då äggen äro kokta, och äro ställbara hur man önskar. SD 10/10 1891, s. 6. —
(1 b) -KLYFTA. klyfta (se klyfta, sbst.1 8 b) av kokt ägg; jfr -halva, -skiva. Carlén Rosen 328 (1842). Soppan kom in, nässelkål med äggklyftor. Gustaf-Janson LastHäxa 113 (1969). —
-KLÄCKNING. kläckning (se kläcka, v.3 1) av ägg; äv. om period då sådan kläckning sker. Endast under äggkläckningen och ungarnes uppfödningstid är fogeln gerna skonad. Zetterstedt SvLappm. 1: 51 (1822). Äggkläckningen fordrar noggrann kontroll av temperatur och luftfuktighet. Varulex. Beklädn. 38 (1945).
Ssgr: äggkläcknings-apparat. apparat för artificiell kläckning av ägg; jfr -kläcknings-maskin. NDA 2/7 1861, s. 3. Ägget måste vändas två gånger per dag och hållas varmt i en äggkläckningsapparat. NorrbK 10/4 2014, s. 16.
(1 b) -KOKARE. apparat l. anordning för äggkokning (jfr kokare 2); i sht förr äv. om timglas använt vid äggkokning (jfr -klocka). TFaluLSt. 16/7 1840, s. 4. Som ”äggkokare” har .. (timglaset) fortfarande en plats i köken. Kulturen 1954, s. 30. I en elektrisk äggkokare kokas äggen i ånga. ModStKokb. 218 (1983). —
(1 b) -KOKNING. kokning av ägg. SD 2/4 1849, s. 4. Hon tog in modern i kokvrån, där äggkokningen var under gång. Lo-Johansson Kungsg. 269 (1935). —
(2) -KOKONG. entomol. äggkapsel (särsk. hos spindeldjur); jfr kokong 2. FoFl. 1909, s. 54. Stundom finner man jämte spindeln hans äggkokong, d. v. s. en rund klump av med väv omspunna spindelägg. Adlerz Grävstekl. 6 (1911). —
(1 b) -KONSERV. (†) ur ägg framställd matprodukt med längre hållbarhet än färska ägg. ÖstersundP 24/8 1878, s. 4. Af ägg förekomma i handeln vissa preparater eller s. k. äggkonserver, nämligen torkad ägg-gula i pulverform, torkad ägghvita, samt dessa blandade med mjöl, ris och dylikt. Wretlind Läk. 4: 75 (1896). —
(1 b) -KONSERVERING. (i sht förr) konservering (se konservera 2 slutet) av ägg. SvD(A) 6/8 1900, s. 2. Äggkonservering sker i hushållet allmännast i en lag av 1 l. nysläckt kalk och 0,5 kg. koksalt i 25 l. vatten. BonnierKL (1928). —
(1 b) -KONSUMTION. konsumtion av ägg (inom visst geografiskt område under viss tidsperiod). Äggkonsumtionen i England. SkelleftNT 17/5 1865, s. 3. —
(1 b) -KOPP. kopp (se kopp, sbst.1 1) varur kokt ägg äts. Ostindiska Äggkoppar. DA 11/3 1824, s. 5. Har man ägg till frukosten, bör vid hvarje tallrik läggas en särskild tésked och ställas en äggkopp. Langlet Husm. 104 (1883). —
-KORG. (ägg- 1758 osv. ägge- 1698) korg (se d. o. 1) för transport l. förvaring av (höns)ägg (jfr -låda 1); äv. till 1 b, om korg (se d. o. 2) för kokning av ägg. En Bonde, som bär en Äggiekorg på Ryggen. Rudbeck d. ä. Atl. 3: 112 (1698). Skall många ägg kokas, går det bäst, om man lägger äggen i en äggkorg. StKokb. 152 (1940). —
-KRANS.
1) (†) till 1: krans (se d. o. 1) tillverkad av urblåsta o. uppträdda äggskal. May-Stången på Djurgårds-Parken, bugnande af Ägg-krantzar, Glas-Pärlor, Blå-sippor och Bjellror, omgifven af dansande Ungdom och raglande Spelmänn. Bellman (BellmS) 18: 115 (1794).
2) till 1 b, om kransformig maträtt l. kransformigt bakverk med ägg ss. väsentlig ingrediens; jfr krans 3 (b). SD 9/5 1845, s. 4. Äggkrans med sparrisstuvning. SvD(A) 22/3 1966, s. 16. —
-KREMLA. bot. om svampen Russula vitellina Gray. Äggkremla .. Hatten gul, foten hvit, invändigt lös eller nästan ihålig, skifvorna tidigt äggula. Romell Lindblad 67 (1901). —
(1 b) -KRUTONG. Äggkrutonger .. Ägg som kokats 12 minuter hackas fint och röras med kallt smör till en salva som bredes på små hvetebrödskifvor. Ekberg Hvad äta? 266 (1899). —
(1 b) -KRÄM. (ägg- 1832 osv. ägge- 1793) kräm (se kräm, sbst.2 2) med ägg(ulor) ss. väsentlig ingrediens; jfr -fyllning. Hagdahl Kok. 25 (i handl. fr. 1793). Äggkräm .. 15 tum grädde, vanilj- eller pomeransessens, 8 äggegulor, 25 ort socker. Hagdahl Kok. 1017 (1879). —
-KULL. sammanfattande, om de ägg som läggs av fågelindivid under samma fortplantningsperiod; jfr kull, sbst.1 1. VetAH 1785, s. 193. Myrsnäpporna komma till sjön omkring den 10 maj och äggkullen är normalt fulltalig 5–12 juni. FoFl. 1943, s. 194. —
-KÄRNA.
1) bot. till 3, hos fanerogam: kärna i äggcell; förr äv. om inre del av fröämne. BotN 1849, s. 132. Cilierna och spermatozoidens plasma stanna utanför äggkärnan och upplösas så småningom av äggets plasma. VäxtLiv 3: 15 (1936).
2) (i ä. medicinskt fackspr.) till 4, om kärna i äggcell. Då spermatozoiden (vid befruktningen) inkommit i ägget, upplöses den icke .. utan dess hufvud ombildar sig direkt till en rund kärna .. Denna så bildade kärna .. fortsätter sedan sin vandring inom ägget raka vägen mot äggkärnan. UpsLäkF 1888–89, s. 20. —
(1 b) -LAX. (ägg- 1673–1680. ägge- 1636–1671) (†) om äggrätt i form (se d. o. I 1) av fisk; äv. om form (se d. o. II 1) för tillagning (o. servering) av sådan rätt. HovförtärSthm 25/5 1636 C, D. Om Eggen ähre lagde i Fatet vthi sådan Ordningh och fazon som een Fisk, kallar man them een EggieLax. Salé 183 (1664). 2 Ägg Laxar, 1 Blecktratt och ett reefJärn. BoupptSthm 1680, s. 410 b. —
-LEDARE.
1) zool. till 1, hos fågel, om rörformigt organ som leder mellan äggstock o. kloak (se d. o. 4). NerAlleh. 5/10 1892, s. 4. Äggledaren är indelad i fyra olika partier, nämligen äggvitezonen, skalhinnezonen, skalzonen och slidan. Träskman Fjäd. 74 (1948).
2) zool. till 2, om organ genom vilket ägg leds vid fortplantning. Lovén ÅrsbVetA 1843–44, s. 146. Allteftersom äggen (hos märgborrar) tillväxa, skjutas de nedåt mot äggledaren. Trägårdh Skogsins. 154 (1939).
3) (i sht i fackspr.) till 4, hos människa l. annat däggdjur, om vart o. ett av de två rörformiga organ som leder ägg från äggstock till livmoder, salpinx (se d. o. 2); jfr ledare 8 o. moder-trumpet. Thorell Zool. 1: 293 (1860). Vid födelsen upphör progesteronutvecklingen och ett nytt ägg kan mogna och komma ned i äggledaren. Bolin KemVerkst. 88 (1942).
Ssg (till -ledare 3; i sht i fackspr.): äggledar-inflammation. salpingit (se d. o. 1). SvD(A) 15/8 1938, s. 8. Spiral kan ge rikliga regleringar och ökar särskilt hos unga kvinnor risken för äggledarinflammation. BraBöckLex. 19: 47 (1980). —
-LIK. som till form l. utseende liknar l. påminner om ägg; jfr -formad, -formig, -rund. Linc. Pppp 1 b (1640). Stärkelsekornen äro av kristallinisk natur. De lagra sig i form av små kul-, ägg- eller päronlika bildningar. Bolin OrgKem. 151 (1925). —
-LIST. (i fackspr.) list (se list, sbst.2 3) med mönster av äggformade l. spetsiga blad; jfr -stav. Scheutz Ritk. 71 (1832). En jonisk echinus, prydd som vanligt med ägglist och pärlstaf. 3SAH 5: 100 (1890). —
(4) -LOSSNING. ovulation. Dagen 10/1 1898, s. 2. De tvåäggiga tvillingarna ha uppstått därigenom, att vid en ägglossning två ägg lossnat från äggstocken på en gång och sålunda blivit samtidigt befruktade. Essen-Möller KvinnlUnderl. 122 (1932). —
-LÅDA.
1) till 1: låda (se låda, sbst.1 1) för transport l. förvaring av (höns)ägg; jfr -kartong, -korg. NorrkpgT 1/8 1877, s. 2. Varorna kom per fraktgods från ett sydligt mejeri och hönseri. En åkare hämtade smörtinorna och ägglådorna på järnvägen. TurÅ 1984, s. 109.
2) till 1 b: i form tillagad maträtt med ägg som (väsentlig) ingrediens; jfr låda, sbst.1 2 f, o. -ragu, -stanning. DN 24/10 1879, s. 1. Ägglåda .. Lägg osten, grönsakerna, svampen, fisken eller köttet i en smord, ugnsfast form .. Häll äggblandningen i formen. Grädda. ModStKokb. 231 (1983). —
(1, 2) -LÄGGANDE, p. adj. om djur: som förökar sig gm att lägga ägg (jfr -alstrande); särsk. om höns(ras), med särskild tanke på förmåga att producera många ägg. Foglar .. skiljas ifrån andra Djur genom följande kännemärken. De äro alla äggläggande (osv.). Retzius Djurr. 15 (1772). Äfven .. bör hufvudmassan utgöras af de starkt äggläggande raserna, ss. Italienare (Leghorns) m. fl., hvilka högst sällan blifva liggsjuka. LAHT 1889, s. 238. —
-LÄGGARE.
1) till 1, 2: djur som förökar sig gm att lägga ägg, särsk. om höns(ras) med förmåga att producera många ägg. AB 14/6 1865, s. 1. Man delar vanligen hönsraserna i 2:ne hufvudgrupper: äggläggare och köttdjur. TLandtm. 1900, s. 98.
2) (numera bl. ngn gg) till 2, om organ för äggläggning hos annat djur än fågel; särsk. (o. numera i sht) om äggläggningsrör hos insekt. VetAH 1783, s. 155. Kroppen (hos morotsflugan) är konisk och slutar hos honan med en lång rörformig äggläggare. Arrhenius Jordbr. 2: 291 (1860). —
(1, 2) -LÄGGNING. (ägg- 1772 osv. ägga- 1640. ägge- 1652–1700) handlingen l. verksamheten att lägga ägg; jfr läggning 2. Linc. Pppp 1 b (1640). Foglarnes äggläggning har största likhet med lefvande framfödandet hos de andre djuren. Sönnerberg Loder 583 (1799).
Ssgr (i sht i fackspr.): äggläggnings-förmåga. jfr förmåga 3 c. Äggläggningsförmågan (hos hönsen) kan fortfara ända till 5 års ålder. Juhlin-Dannfelt 170 (1886).
-period. jfr period 3 o. -läggnings-tid. AB 16/5 1892, s. 3. Ruvningen försiggår under hela äggläggningsperioden. Sonesson BöndB 805 (1955).
-rör. på bakkropp hos insekt: organ varigenom ägg läggs, ovipositor; jfr rör, sbst.3 5 a δ, o. ägg-läggare 2. Dahlbom Insekt. 257 (1837). Rosengallstekeln sticker in sitt äggläggningsrör i ett blad i en knopp på en nyponbuske. BokNat. Liv. 287 (1951).
-tid. jfr -läggnings-period o. ägg-tid. Ändteligen lägges någre ägg, hwaraf Wisar härkomma. Äggläggningstiden warar länge; stundom hela året, undantagande winteren. Fischerström 1: 591 (1779). —
(1 b) -MACKA. (vard.) äggsmörgås. Expressen 28/5 1966, s. 16. Nu blir det till att packa ryggsäcken med varm choklad och äggmackor och ge sig ut. Barometern 30/11 2019, Weekend s. 2. —
-MASSA.
1) (i sht i fackspr.) till 1 b, om massa (se massa, sbst.2 1 a (δ)) som (huvudsakligen) består av ägg; jfr -deg. I äggmassan tagas 10–12 droppar orangeblomvatten och något flytande grön färg, att äggmassan må likna pistacherna i färg. Grafström Kond. 151 (1892).
2) (numera bl. tillf.) till 2, om ansamling av ägg; jfr massa, sbst.2 1 b. VetAH 1770, s. 27. Äggmassan (hos tejstefisken) formas till en nötstor kula genom att honan slingrar sig omkring den. Ursing SvDjurv. 2: 146 (1956). —
(1 b) -MAT. (ägg- c. 1645 osv. ägga- 1911 osv. ägge- 1567–1646) mat som utgörs av ägg l. som har ägg ss. (huvudsaklig) ingrediens; jfr -rätt. Ps. 1567, Kal. s. C 2 b. Karl Oskar ville bota henne med grädde, hönssoppa och äggmat. Moberg SistBr. 94 (1959). —
(4) -MEMBRAN. särsk. (i ä. medicinskt fackspr.) membran som omger äggcell. Hammar FostUtv. 38 (1900). —
(1 b) -MJÖLK. (ägg- 1804 osv. ägge- 1555–1755. äggi- 1636) [fsv. äggia miolk] särsk. (i sht förr) om maträtt (i sht efterrätt) tillredd av (bl. a.) mjölk o. ägg(ulor). KryddRSthm 1555, s. 23. Äggmjölk .. Mjölken kokas jemte kanelen, i soppskålen vispas äggegulorna med helt litet socker, den kokande mjölken slås dertill under stark vispning och serveras. Hagdahl Kok. 195 (1879). —
(1 b) -MUNK. (ägg- 1843 osv. ägge- 1733) munk (se d. o. 2 a) med ägg ss. ingrediens. Egerin Kokb. 302 (1733). Därför fråssar han våren lång på äggpannkakor, äggmunkar, äggröra – ja till och med en och annan gång på äggtoddy, om det kniper. Ericson Fågelkås. 2: 158 (1907). —
(1 b) -NUDEL. i sht i pl.: nudlar l. pasta med ägg ss. ingrediens. Sjöberg Singstock 219 (1832). Fettuccine .. Äggnudlar med smör och ost. ModStKokb. 144 (1983). —
-OFFER. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) offer (se d. o. 1) bestående av ägg. Sålunda ingick äggoffer ofta i de vid själ- och dödskulten hos de gamla folken så allmänt förekommande grafoffren och grafmåltiderna. Fatab. 1906, s. 153. —
-OLJA. (ägg- c. 1645 osv. ägge- 1650–1698) olja (i l.) utvunnen ur äggula; ss. ingrediens i målarfärg äv. om blandning av (uppvispat) ägg o. (lin)olja. IErici Colerus 2: 184 (c. 1645). Äggoljan beredes stundom i pharmacien på det sätt, att gulorna uttagas ur ett antal hårdkokade ägg, och rostas sedan, till dess de kännas feta, hvarefter oljan utpressas. Berzelius Kemi 6: 651 (1830). Pigment och vatten blandas .. samman med en stavmixer. Blanda därefter rå, kallpressad linolja och ägg separat till en äggolja. Barometern 12/8 2020, s. 30.
Ssg: äggolje-tempera. tempera (se tempera, sbst. 1) med äggolja ss. bindemedel (jfr ägg-färg 3); äv. om måleriteknik i vilken sådan färg används (jfr tempera, sbst. 2). Detta arbete utföres i äggoljetempera, en uråldrig teknik som användes redan i Roms katakomber. DN(A) 7/12 1941, Bil. s. 3. Ommålningen gjordes med gammaldags äggoljetempera som färgsatts med målarpigment. ICAKurir. 1987, nr 16, s. 36. —
(1 b) -OST. (ägg- 1559 osv. ägge- 1555–1558. äggi- 1636) [fsv. äggia oster] om maträtt (i sht efterrätt) tillredd av (bl. a.) ägg o. mjölk; jfr ost, sbst.1 3, o. -stjärna 2 o. butter-mos, ost-kaka 1. KryddRSthm 1555, s. 43. Äggost .. Ägg, mjölk, citronsaft, socker och salt vispas väl; drifves genom hårsikt, sättes öfver svag eld och röres tills det börjar löpna. Hagdahl Kok. 799 (1879).
Ssgr (i sht förr): äggost-, förr äv. äggoste-form. jfr form II 1 o. -ost-ros, -ost-stjärna o. ost-form II 1. HovförtärSthm 1645, s. 512.
-stjärna. äggstjärna (se d. o. 1); jfr stjärna, sbst.1 2 f, o. -ost-form o. ost-stjärna. BoupptVäxjö 1739. —
-PACKERI1004 l. 3~002. om plats l. lokal där (höns)ägg packas (för försäljning l. distribution o. d.). GbgAB 15/1 1902, s. 2. 50 000 ägg i timmen packas helautomatiskt i Skandinaviens största äggpackeri. ÖgCorr. 2/12 1965, s. 12. —
(1 b) -PANNA. (ägg- 1804 osv. ägge- 1549–1676) (numera bl. tillf.) panna för tillagning av ägg. BtFinlH 3: 236 (1549). Det visade sig att en kvarglömd äggpanna på spisen utlöst brandlarmet. NorrbK 19/11 2012, s. 6. —
(1 b) -PANNKAKA~020. (ägg- 1782 osv. ägge- 1788) pannkaka med (stor mängd) ägg ss. ingrediens; jfr -kaka. Widegren (1788). Hon bjöd på en äggpannkaka, nyss tagen ur ugnen. Moberg Nybygg. 55 (1956). —
(2) -PARASIT. (numera bl. ngn gg) om parasit som använder ägg av annan art ss. värd för sina egna. SvD(A) 1/3 1897, s. 3. Somliga arter (av parasitsteklar) äro äggparasiter, som anbringa sitt ägg inuti värddjurets ägg. 2NF 21: 49 (1914). —
(1 b) -PASTEJ. (ägg- 1879 osv. ägge- c. 1600) pastej med (fyllning av) ägg. Hagdahl Kok. 15 (cit. fr. c. 1600). Baren serverar .. shoppingmåltid, bestående av buljong, äggpastej, smörgås med ädelost samt kaffe. DN(A) 23/9 1959, s. 11. —
-PENGAR, äv. -PENNINGAR, pl. (ägg- 1542 osv. ägga- 1895 osv. ägge- 1556–c. 1575) (i sht förr) pengar erhållna gm försäljning av (höns)ägg; förr äv. om avgift ersättande skyldighet att (till kronan l. annan överhet) leverera viss mängd ägg. Aff Oloff Trotteson fogte påå Olandh. Leffuererade penninger anno 42 påå szame åårs Rekenskap .. Egg penninger .. 36 marc 5 öre 18 d:r. HFinlKamF 1: 44 (1542). Hon har .. hönseri. Äggpengarna är hennes. Hedberg VadUngFlick. 9 (1969). —
-PICKNING. (ägg- 1932 osv. ägga- 1953 osv.) jfr picka, v. 2. AB(A) 31/3 1932, s. 5. Äggpickning är ett traditionellt påsknöje på Österlen. Pickningen går till så att två personer tar var sitt kokt ägg och slår samman dem .. Den som lyckas behålla sitt ägg helt vinner den andres. SvD(A) 16/4 1968, s. 10. —
-PLANTA. [jfr d. ægplante, t. eierpflanze, eng. eggplant; en varietet av arten bär frukt som till färg o. form o. storlek påminner om ett hönsägg] (individ l. frukt av) växten Solanum melongena Lin., aubergine; jfr planta, sbst.1 2, o. -frukt, -växt. Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 318. Mesta tiden tillbringas i växthuset, där tomater, äggplantor och chili drivs upp och vårdas. Barometern 7/5 2020, s. 5. —
-PLOCKNING. särsk. om insamling av ägg från vilda fåglar (i syfte att skaffa föda l. minska population); jfr plocka, v. 1 d, o. -plundring, -skattning, -täkt. Såsom orsaker till fågelminskningen anses: alltför girig äggplockning; den numera stora tillgången på skjutgevär (osv.). AB 12/3 1857, s. 4. —
-PLOMMON. (ägg- 1736 osv. ägge- 1685–1730) [jfr t. eierpflaume, eng. egg plum] i sht trädg. om äggformad plommonsort; särsk. i förb. med adj. betecknande färg. Rudbeck d. ä. HortBot. 94 (1685). Mycket stort, blått äggplommon och bättre och tidigare än det röda äggplommonet. PrisförtAlnarpsTrädg. 1892, s. 11. —
-PLUNDRARE. om människa l. djur (särsk. fågel) som ägnar sig åt äggplundring; jfr -rövare, -samlare, -tjuv o. bo-plundrare. Grå kråkan gör såsom äggplundrare större skada än man förmodar. Dalpilen 17/2 1866, s. 3. —
-PLUNDRING. plundring av ägg från vilda fåglar (ur bo l. holk o. d.); jfr -plockning. Söka freda ejdergåsens bon från den hittills bedrifna onaturliga äggplundringen. GHT 14/6 1862, s. 2. —
-PRODUCENT. producent (se d. o. 2 a) av (höns)ägg; äv. (ngt skämts.) om fågel som lägger ägg. En af gubbens befjädrade äggproducenter. NVexjöBl. 25/8 1877, s. 4. Äggproducent, som icke vinner avsättning för av honom producerade ägg, äger få äggen inlösta genom livsmedelskommissionens försorg. SFS 1941, s. 1553. —
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 3 a) av (höns)ägg. AB 25/1 1847, s. 1. Äggproduktionen bedrivs huvudsakligen i speciella hönshus, där klimat och ljusförhållanden regleras noggrant. LantbrABC 97 (1980). —
-PROVARE. apparat l. instrument för undersökning av äggs färskhet l. kvalitet. GHT 1868, nr 290 A, s. 1. Medels den lilla enkla, men fyndigt konstruerade äggprofvaren kan man genast så fort ägget blifvit insatt i detsamma erfara om det är friskt eller skämdt. SDS 14/2 1904, s. 3. —
(1 b) -PUDDING, förr äv. -BUDING. pudding med ägg ss. ingrediens; jfr -bubbert, -gelé. Oec. 280 (1730). Desserten bestod av en vanilj bavaroise, en slags äggpudding, med blåbär och äpplen samt en lingonsås. NerAlleh. 25/9 2003, Länet s. 2. —
(1 b) -PULVER. (vid livsmedelsproduktion l. matlagning l. bakning använt) pulver av torkade ägg. SD 20/7 1871, s. 3. Liksom man av mjölk framställer torrmjölk för fabrikernas behov, gör man av äggen torrägg eller äggpulver. Bolin VFöda 203 (1933). —
(1 b) -PUNSCH. (i sht om ä. förh.) Bellman (BellmS) 4: 122 (1770). Äggpunsch .. (dvs.) En sorts punsch af ägg, vatten, vin, socker och rifvet citronskal. Dalin (1855). —
(1 b) -RAGU. (†) ragu med ägg ss. ingrediens; jfr -låda 2. Oec. 280 (1730). Äggragout. Hårdkokade ägg skalas och skäras i skifwor, som inblandas i en ragout af ärtskocksbottnar, sparris, peppargurkor, tuppkammar, hönslefrar och dylikt. Sjöberg Singstock 231 (1832). Kalmar 6/5 1903, s. 4. —
-REDE. värprede; äv. om fågelbo (med särskild tanke på det underlag varpå äggen läggs o. ruvas). (Sv.) äggrede .. (eng.) eggery. Björkman (1889). Svanens ståtliga äggrede. SvNat. 1910, s. 92. —
(1 b) -REDNING. kok. redning med ägg(ulor) ss. ingrediens; jfr redning 2 c. Ekberg Hvad äta? 201 (1899). Soppor kan redas på följande sätt: med grädd- och äggredning eller enbart äggredning. StKokb. 245 (1940). —
(2) -REVISION. (†) jfr revision I 1. SvD(A) 1899, nr 92 A, s. 3. Äggrevisionen företages på hösten och tillgår sålunda, att provstammar fällas inom skilda delar av området, varefter .. äggen tillvaratagas och deras antal beräknas. Trägårdh Skogsins. 136 (1914). —
-RULLNING. särsk. ss. benämning på påsklek; jfr rulla, v. 1 a. LdVBl. 15/4 1879, s. 2. De höga strandvallarna norr om Kivik hette .. förr i tiden ”Äggabackarna” för där tävlade barnen i äggrullning. SDS 14/4 1987, s. 21. —
-RUND. äggformad; särsk. om växtblad. Hamb. 2: 2 (1700). Då växten skall blomma .. utbildas grenar med nästan äggrunda, alldeles hela blad. Fries Växtr. 157 (1884). —
(1 b) -RÄTT. maträtt med ägg ss. (huvudsaklig) ingrediens; jfr -mat. HovförtärSthm 1688 A, s. 535. (Kaviarsmör) Användes till smörgåsar, kalla äggrätter och stekta fiskrätter. StKokb. 116 (1940). —
(2) -RÖR. (numera bl. ngn gg) om rör (se rör, sbst.3 5 a δ) i l. utgörande äggstock hos insekt. Dahm Biet 33 (1878). (Myr)arbetarnas äggstockar (har) blott få äggrör, stundom t. o. m. inga, i hvilket fall arbetarna äro fullständigt sterila. 2NF 19: 103 (1913). —
(1 b) -RÖRA. (ägg- c. 1710 osv. ägge- 1664–c. 1795. äggi- 1636) om maträtt bestående av bl. a. (uppvispade) ägg o. mjölk (l. vatten l. grädde) o. kryddor; äv. i oeg. l. bildl. anv.; jfr röra, sbst.3 2 a α. HovförtärSthm 30/5 1636 C, D. Barbariska äggröra, skall du tala om hvad folk kan eller inte kan? Almqvist Amor. 177 (1839). Äggröra med sparrisknopp, just sådan lätt mat som Jakob och för resten alla människor far bäst av. Stiernstedt Bank. 322 (1947). —
-RÖVARE. äggplundrare. Bergman GotlSkildr. 324 (1882). Som äggröfvare har människan .. en svår konkurrent i kråkan. SvNat. 1916, s. 122. —
-SAMLARE. samlare (se d. o. 1 a) av ägg; äv.: äggplockare l. äggplundrare. Vägvisaren ilade uppför klipporna med en lätthet och snabbhet, som endast en norsk äggsamlare förmår utveckla. NDA 24/11 1864, s. 3. Liksom det finnes passionerade frimärksamlare, myntsamlare etc., så finnes det också passionerade äggsamlare. NorrbP 23/3 1891, s. 3. —
-SAMLING. särsk. konkret.
1) till 1: samling (se samla 1 h) med fågelägg; jfr ovarium 3. VetAH 1773, s. 139. Äggsamlingen å Malmö museum. Rosenius SvFågl. 5: 106 (1936).
2) till 2: anhopning av insektsägg (på växtblad o. d.); jfr samla 1 h δ. TidnTrädgOdl. 1865, s. 26. Under kålbladen kan man ibland hitta små gyllengula äggsamlingar, förgör dem, det är kålfjärilens ägg. Olsson Odlarb. 102 (1993). —
-SCHAMPO. schampo innehållande ägg(ula). Fletcher SkönKv. 87 (1904). Ibland .. kunde hon kosta på sig Helen Curtis äggschampo, som var så odrygt och bara räckte till två tvättar. Born RopSten. 142 (1991). —
-SJUK. (ägg- 1767 osv. ägge- 1705) om honfågel (särsk. höna): som har besvär vid äggläggning; äv. dels (o. numera i sht) i sådana uttr. som gå som en äggsjuk höna, vara rastlös l. orolig l. villrådig o. d., dels bildl., om person: rastlös osv. Bark Bref 2: 8 (1705). Stundom händer det att ankan har svårt att blifva af med sitt ägg och går äggsjuk och modstulen. Langlet Husm. 803 (1884). Vi sitta på byrån och vänta äggsjuke på att få höra något om I. W. Wilsons testamente. Rydberg Brev 1: 345 (1889). Far har gått som en äggsjuk höna ut och in. Martinson Kvinn. 161 (1933). —
-SKAL. [fsv. äggia skal] (ägg- 1672 osv. ägge- 1578–1788) skal hos l. från ägg; äv. dels ss. ämnesnamn (förr särsk. i fråga om medicinsk anv. (i pulverform)), dels i bildl. anv.; jfr skal, sbst.1 1 b. BOlavi 26 a (1578). Pulweriserad Äggskal gifwes ett matskedblad i sänder uti hetsiga febrar hälst blandadt med saltpetter. Florman Pharm. 72 (1809). Här samlas de och putsar på sina 50-talsmopeder inför sommarens äventyr. Då sätter de äggskalen på huvudena och ger sig ut på dammiga vägar där tiden stått stilla. Metro(Sthm) 22/3 1996, s. 1. Äggskalets färg beror på vilken hönsras det kommer ifrån. Davidsson Hälsokokb. 38 (2009).
Ssgr: äggskals-, äv. äggskal-färgad, p. adj. som har den färg som (ofta) utmärker hönsägg. SvD(A) 11/10 1931, s. 3. Lampfot i äggskalsfärgad keramik. Ikea 1992, s. 279.
-porslin. [jfr d. æggeskalsporcelæn, t. eierschalenporzellan, eng. egg-shell china] om slag av särskilt tunt kinesiskt porslin. GbgP 7/4 1862, s. 1. Ett ytterst tunt, helvitt ”äggskalsporslin” upptog traditionen från Sung-tidens Ting-gods, men har på grund av sin ytterliga skörhet inte kunnat bevaras till vår tid. Munthe ÖstasK 57 (1925). —
-SKATTNING. jfr skatta, v. 1 b, o. -plockning. Det skulle säkerligen blifva af ganska stor ekonomisk betydelse, om för några år jagt och äggskattning förbjödes beträffande den s. k. sträckfågeln. AB 23/3 1876, s. 3. —
(1 b) -SKED. sked avsedd för l. använd vid ätande av kokt ägg. BoupptSthm 1671, s. 1781. 6 äggskedar af ben. BoupptVäxjö 1912. —
(1 b) -SKUM. (ägg- 1876 osv. ägge- 1733) av (bl. a.) ägg(vita) (o. socker) vispat skum (jfr -visp, sbst.2); äv. om efterrätt baserad på sådant skum. Egerin Kokb. 113 (1733). Äggskum .. Vispa äggvitorna till hårt skum. Salta. Lägg upp vitorna i smord, ugnsfast form .. Gör små fördjupningar för gulorna och stjälp ned dem. Grädda i ugn. ModStKokb. 224 (1983). —
(1 (b)) -SKÅL. (ägg- 1730 osv. ägge- 1733–1756)
1) skål för förvaring l. servering av ägg; jfr -höna 2, -karott. PH 6: 4400 (1756). Dottern Wendela har gjort den gröna äggskålen i keramik. KvällsP 15/3 2019, Leva s. 26.
2) (†) om olika slag av skålformade bakverk med ägg ss. ingrediens. Oec. 245 (1730). I denna kista förwarades ock uti särskilda lådor forntidens läckerheter till Damers undfägnad: gorå, tunrå, .. äggskålar kupiga såsom Thefat, med mera dylikt. Ödmann Hågk. 8 (1801). —
(1 b) -SKÄRARE. jfr skärare III. AB 11/12 1879, s. 1. Skär hårdkokt ägg (helst med äggskärare) i skivor. StKokb. 118 (1940). —
(1 b) -SMET. (ägg- 1854 osv. ägge- 1664) smet (se smet, sbst.2 II 3) med ägg ss. (huvudsaklig) ingrediens; jfr -visp, sbst.2 Salé 164 (1664). Rulltårta .. Blanda mjöl och bakpulver och rör ned det i äggsmeten. ModStKokb. 520 (1983). —
(1 b) -SMÖR. (i sht i Finl.) om smör blandat med hackade, kokta ägg (använt ss. pålägg). Ahlman (1865). Karelska piroger med äggsmör. Hufvudstadsbl. 2/5 2000, s. 3. —
(1 b) -SMÖRGÅS~20, äv. ~02. smörgås med (bl. a.) ägg som pålägg; jfr -macka. Äggsmörgåsar med senap. ST(A) 14/6 1914, s. C4. —
-SNODD. (i fackspr.) om var o. en av de två strängar vari äggulan är upphängd inuti ägget, chalaza; jfr -snöre 1. Hammar Kyckl. 6 (1909). De s. k. äggsnoddarna, vilka sträcker sig från äggulan till de båda polerna och därmed håller gulan på plats i centrum av ägget. FoFl. 1971, s. 91. —
-SNÖRE.
1) (†) till 1: äggsnodd. Gulan (i ägget) svävar tämligen fritt i vitan med hjälp av .. äggsnörena. Bolin VFöda 199 (1933). Sonesson BöndB 787 (1955).
2) (numera bl. ngn gg) till 2, om avlång ansamling av ägg (i sht hos groda); jfr snöre 1 g. FoFl. 1930, s. 165. Honan (hos lökgrodan) lägger ett 1,5–2 cm tjockt och ca 50 cm långt äggsnöre, som viras omkring en vattenväxt. Ursing SvDjurv. 2: 124 (1956). —
(1 b) -SOPPA. (ägg- 1804 osv. ägga- 1538. ägge- 1555–1664) om soppa (förr äv. sås) med ägg(ulor) ss. huvudsaklig ingrediens. VarRerV 27 (1538). Färsk Laake med Suhr äggesoppa. HovförtärSthm 23/4 1668 B, D. Koreansk äggsoppa. Hufvudstadsbl. 29/1 2015, s. 26. —
(1 b) -SPRITS. (†) spritsbakelse med ägg ss. ingrediens; jfr sprits, sbst.1 3. NorrkpgT 14/10 1875, s. 4. Äggsprits med chokladkräm. DN(A) 29/8 1941, s. 5. —
(2) -STADIUM. (i fackspr.) utvecklingsstadium under vilket insekt (ngn gg äv. annat djur) är ägg; jfr -tid 2. Thorell Zool. 2: 431 (1865). Äggstadiets längd är högst olika hos olika insekter och påverkas mycket av temperaturen. Trägårdh Skogsins. 20 (1914). —
(1 b) -STANNING. i ugn tillagad maträtt av (bl. a.) ägg o. mjölk (l. grädde) (jfr -låda 2); äv. om sådan blandning ss. (sammanbindande) ingrediens i annan maträtt; jfr stanning 3. Tholander Ordl. (1872). Vispa ihop ingredienserna till äggstanningen och häll den över fiskrullarna i formen. SDS 4/2 1992, s. B1. —
-STAV. (i fackspr.) bladstav med mönster av äggformade blad; jfr stav, sbst.2 8, o. -list. Sydow Lübke 90 (1867). Takets löpande hund- och palmettbårder, äggstavar och girlander. Kulturen 1971, s. 129. —
(2) -STEN. [mineralet liknar till strukturen sammankittade romkorn] (†) oolit; jfr rom-sten. Wallerius Min. 331 (1747). I några sydliga socknar .. är den närmast på sandstenen liggande kalkstenen af en särskild art, som benämnes oolit (äggsten). Bergman GotlGeogr. 5 (1879). —
(2) -STINN. särsk. om insekt l. fisk: stinn av ägg. (Visen) igenkännes lätt af sin gång, sin aflånga, äggstinna kropp, som slutar sig i en spets. Fischerström 1: 629 (1779). —
(1 b) -STJÄRNA. (ägg- 1666 osv. ägge- 1668–1706) (förr)
1) om stjärnformig form (i bleckplåt l. trä) för tillagning av äggost; jfr stjärna, sbst.1 2 f, o. -ost-stjärna. BoupptSthm 19/7 1666. Bläck Saker 1 st. Ägg Stierna el(le)r forma. BoupptVäxjö 1743.
2) om äggost i form av stjärna; jfr stjärna, sbst.1 2 g. Lind 1: 685 (1749). Frukosten skall bli ståtlig. Färsk fisk, och orrfågel, och äggstjerna, och tortor förutan all ända. Böttiger 3: 13 (1843, 1858). —
1) till 4, hos människa l. annat däggdjur: ovarium. Hoorn Jordg. 1: 22 (1697). Vid lilla bäckenets sidoväggar och nära dess övre rand sitta de båda äggstockarna fixerade vid det breda livmoderbandets baksida. Broman Männ. 2: 247 (1925).
2) [sannol. utvecklat ur 1] till 1, 2, om organ som motsvarar l. liknar äggstock (i bet. 1); jfr -hus 1. Boije Landth. 302 (1756). Poularder är övergödda hönor på vilka äggstockarna tagits bort. StKokb. 411 (1940).
3) (†) till 3, om fruktämne hos växt; jfr ovarium 2. Alla pistiller sitta på fröhuset eller äggstocken, at emot-taga miölet. Celsius Alm. 1745, s. 7. Marklin Illiger 395 (1818).
Ssgr (till -stock 1): äggstocks-cancer. jfr ovarial-cancer. Kräftsjukd. 48 (1930). För äggstockscancer är inte heller screening någon god metod, och för att göra en manuell undersökning av alla kvinnor räcker gynekologerna inte till i landet. SvD(A) 4/12 1966, s. 40.
-cysta. jfr ovarial-cysta. Stora äggstockscystor, som innehålla vätska. Wretlind Läk. 5: 135 (1897).
-inflammation. Cederschiöld QvSlägtl. 3: 326 (1839). Äggstocksinflammation (dvs.) (oriktig benämning på) inflammation i äggledaren, salpingit. BonnierSvOrdb. (2006). —
-STOMME. (†) jfr stomme, sbst.3, o. -holk. Læstadius 1Journ. 215 (1831). Ända upp i Torneå Lappmark göra sig nybyggarne icke något samvete af att taga ägg, hvilka finnas antingen på marken, eller i så kallade äggstommar. TJäg. 1832, s. 101. Campbell Vildm. 134 (1948). —
-STOR. stor (se stor, adj. I 12) som ett (höns)ägg, som är av ett (höns)äggs storlek; jfr höns-ägg-stor. Palmer, bärande rika klasar af äggstora, något kantiga frukter. AB 1/6 1858, Bih. s. 3. —
(1 b) -STRUVA. (i sht förr) struva med (stor mängd) ägg ss. ingrediens. Äggstrufvor .. Ägg och socker vispas väl, sedan iblandas mjöl, citronskal och grädde. Hagdahl Kok. 958 (1879). —
-STÄLL. ställ för förvaring l. servering av ägg; jfr -hylla. BoupptVäxjö 1856. Äggställ av trä i naturfärg, för 24 ägg. KatalNK 1916–17, s. 39. —
-SVAMP. [svampen liknar till utseendet ett ägg] bot. om svamp av släktet Bovista Pers.; särsk. i uttr. blygrå äggsvamp, svampen B. plumbea Pers., svartnande äggsvamp, svampen B. nigrescens Pers. (jfr rök-boll 2); i pl. äv. om släktet; förr ngn gg äv. [sannol. med tanke på svampens gula färg; jfr t. eierschwamm] om kantarell. Agaricus cantharellus (äggsvamp). AB 1870, nr 297 A, s. 2. Äggsvamparna, som är marklevande, är mer eller mindre klotrunda med slät eller smågrynig yta .. Bland arter kan nämnas blygrå och svartnande äggsvamp. NE 20: 388 (1996). —
(1 b) -SÅS. sås med ägg(ulor) ss. (väsentlig) ingrediens. Warg 303 (1755). Till varma såser hör .. äggsåserna hollandaise och béarnaise. ModStKokb. 193 (1983). —
-SÄCK. särsk. (i fackspr.) till 2, hos kräftdjur l. insekt, om skyddande hölje som omger anhopning av ägg; i sht förr äv. om äggkapsel hos fiskar (jfr rom-säck 1); jfr säck, sbst.2 3 d. Oldendorp 1: 121 (1786). Hos en .. pigghvarfhona af nära 10½ kilos vikt, hvilkens äggsäckar vägde omkring 2½ kilo, beräknade Buckland äggens antal till 14,311,200. Stuxberg Fisk. 431 (1895). De röda kulorna voro honornas äggsäckar, de centimeterlånga djuren voro alltså redan könsmogna. FoFl. 1947, s. 46. —
-TID. särsk.
1) (numera bl. tillf.) till 1: tid(speriod) under vilken fågel lägger sina ägg; jfr -läggnings-period, -läggnings-tid. Nilsson Fauna II. 2: 19 (1835). Mitt under äggtiden kan det vara fjällpiparpar som i all oändlighet spelar med varandra. FoFl. 1947, s. 127.
2) (†) till 2: äggstadium. Insekternas metamorfos innefattar 4 särskilta stadier eller tidepunkter; neml. äggtid, larvtid, pupptid och flugtid. Dahlbom Insekt. XXV (1837). —
-TJUV. särsk.: äggplundrare. Agardh o. Ljungberg 4: 68 (1863). Vid Ørterstølen mötte vi fjällets svarta marodör, kråkan, äggtjuven framför alla andra. FoFl. 1950, s. 235. —
(1 b) -TODDY. toddy (se d. o. 2) med rå äggula som ingrediens. Sylwan FyrtiotStud. 28 (i handl. fr. 1833). Äggtoddy .. 1 äggula 1–2 msk socker (några droppar konjak eller starkvin) kokande vatten. ModStKokb. 576 (1983). —
-TVÅL. tvål som innehåller ägg(vita); äv. (o. i sht) om äggformad l. oval tvål. NDA 12/2 1862, s. 4. Beteckningen äggtvål, som ibland användes, åsyftar så gott som alltid formen. Inga ägg begagnas sålunda vid tillverkningen. HandHantv. Hand. 7: 162 (1939). Äggtvål (dvs.) tvål i vilken ägg ingår. IllSvOrdb. (1964). —
-TÄKT. äggplockning; jfr täkt 2. Sundevall ÅrsbVetA 1845–50, s. 230. Våra skärgårdar representerar en säregen fångstkultur med säljakt, fågelskytte och äggtäkt. Fatab. 1941, s. 244. —
-VATTEN. [fsv. äggia vatn] (ägg- 1836 osv. ägge- 1664)
1) till 1 b, om vatten som ägg koka(t)s i; ngn gg äv. om blandning av rått ägg (i sht rå äggula) o. vatten. Salé 115 (1664). Han sätter på äggvattnet på spisen och drar på sig förklädet. NerAlleh. 29/9 2006, s. 18.
2) (†) till 4: fostervatten. Cederschiöld QvSlägtl. 1: 151 (1836). Wistrand HbRättsmed. 735 (1853). —
(1 b) -VISP, sbst.1 för vispning av ägg avsedd l. använd visp (se visp, sbst.1). Kaffeqvarnar, Knifslipare, Äggvispar, Sömfållare m. m. efter nyaste modellen. Upsala 30/9 1864, s. 3. —
(1 b) -VISP, sbst.2 (om maträtt (i sht efterrätt) bestående av) med socker l. annan ingrediens hopvispat ägg; jfr visp, sbst.2, o. -skum, -smet. Så fick hon två russin och två mandlar och litet kräm och äggvisp och .. kakor. Beskow SvBarn 58 (1896). —
-VITA, förr äv. -VITE. (ägg- 1690 osv. ägge- c. 1600–1856)
1) till 1, om den tjockflytande, halvgenomskinliga vätska som omsluter äggulan o. som vid uppvärmning koagulerar till fast konsistens o. antar vit färg; särsk. till 1 b, om denna vätska (från hönsägg) använd ss. ingrediens vid matlagning l. bakning; jfr ägge-vitt. Bureus Suml. 661 a (c. 1600). Pensla bullarna runt om kanten med litet äggvita och beströ dem med pärlsocker. StKokb. 5 (1940). jfr höns-äggvita.
2) [sannol. elliptiskt för äggvite-ämne] (numera företrädesvis i icke fackmässigt spr.) protein; särsk. i fråga om (ökad) förekomst av protein (i urinen) ss. tecken på sjukdom; jfr -vite-ämne o. albumin. FKM 3: 2 (1810). Njurarna blifva ofta sjukligt förändrade vare sig med eller utan tuberkulos i dem, på grund hvaraf ägghvita i urinen visar sig. Wretlind Läk. 7: 100 (1899). Kolhydrat, fett och äggvita kan som energialstrande substanser på visst sätt ersätta varandra. StKokb. 5 (1940). jfr frö-, muskel-, organ-, plasma-, potatis-, serum-äggvita m. fl.
Ssgr (i allm. till -vita 2, numera företrädesvis i icke fackmässigt spr.): äggvite-, äv. äggvit- l. äggvits-artad, p. adj. proteinartad. FKM 3: 3 (1810). Insulin, som avsöndras i bukspottkörteln och reglerar blodets sockerhalt, är ett äggviteartat ämne. Smith OrgKemi 285 (1938).
-behov. jfr behov 2. De olika teorierna om ägghvitebehofvet för menniskokroppen. Upsala 1891, nr 152 A, s. 3.
-bildning. jfr bildning 4 a. Uti ägghvitebildningen delta icke blott nitrat utan äfven andra kväfveföreningar, i synnerhet amider och ammoniumsalter. LAHT 1903, s. 268.
-fattig. proteinfattig. En del icke så alldeles ägghvitefattiga födoämnen, såsom hvetemjöl, torkade gula ärter och bondböner m. fl. AB 29/7 1886, s. 3.
-giva. jfr giva, sbst. 1. Denna sjunkande tendens i utfodringsnormernas ägghvitegifva står i närmaste sammanhang med den .. förändrade uppfattningen om ägghvitans roll vid mjölkproduktionen. LAHT 1908, s. 69.
-glasyr. till -vita 1; jfr glasyr 4. AHB 92: 9 (1876). Vackert, gott och modernt är att glasera en sockerkaka eller pepparkaka med .. (t. ex.) tjock äggviteglasyr. StKokb. 36 (1940).
-hunger. (†) proteinbrist; jfr hunger 1 slutet. Att hela folkklasser på grund af höga köttpriser tvingas till partiell ägghvitehunger. TT 1900, Allm. s. 158. SAOL (1973).
-innehåll. jfr -vite-halt. LidköpT 25/4 1883, s. 4. I vad mån tillskottsfoder sedan är behövligt, beror huvudsakligen på höets äggviteinnehåll. Hästen 111 (1938).
-kropp. [jfr t. eiweisskörper] protein; jfr -vite-ämne o. protein-kropp. Wikström ÅrsbVetA 1843–44, s. 117. Att det amerikanska fläskets ytterliga fattigdom på ägghvitekroppar gör detsamma enbart mindre tjenligt såsom sofvel. KrigVAH 1884, s. 24.
-molekyl. PT 27/10 1876, s. 3. Man förmodar, att alla äggvitemolekyler bestå av en kedja, omfattande bl. a. ett 20-tal olika aminosyror. Jundell Barn. 1: 84 (1927).
-natur. jfr natur 2. Qväfveämnena äro ej af ägghvitenatur och hafva ringa näringsvärde. GotlAlleh. 2/3 1886, s. 2.
-omsättning. jfr omsättning 5 b. Juhlin-Dannfelt 444 (1886). De äggvitehaltiga vävnaderna visa en ständig äggviteomsättning, så att de permanent tära på sitt äggviteförråd. Thunberg Livsförrättn. 198 (1924).
-papper. (†) jfr albumin-papper. Enligt en uppgift skall man kunna förvara smör månader, ja hela år igenom utan att det förlorar sina goda egenskaper om man för att befria smöret från vatten och qvarvarande tjernmjölk pressar det starkt i linne med ull fordrade säckar och sedan omsveper det med ägghvitpapper. TTekn. 1861, 1: 61. WoH (1904).
-sjuka. (i ä. medicinskt fackspr.) om (symtom vid) olika sjukdomar kännetecknade av (ökad) förekomst av protein i urinen; jfr -vite-sjukdom o. albuminuri. Uhrström Hemläk. 356 (1880). Av rubbningar i njurarna äro de allmännaste inflammationer i urinkanalerna; de utmärkas därigenom att äggvita förekommer i urinen .. varav det populära namnet äggvitsjuka. Svenson Sinnessj. 49 (1907).
-spjälkande, p. adj. jfr spjälka, v. 1 e. Föredr(agshållaren) framhöll ägghvitans och de ägghvitespjälkande enzymens stora betydelse för ämnesomsättningen. SvD(A) 13/10 1915, s. 12.
-tillförsel. NerAlleh. 27/4 1891, s. 2. Det vuxna djurets äggvitetillförsel avser endast att täcka behovet för underhåll av kroppens äggviteförråd. Hästen 104 (1938).
-ämne. till -vita 1. protein; jfr -vite-kropp o. protein-ämne. Gadolin InlChem. 134 (1798). (J. J. Berzelius) införde flera grundläggande begrepp i kemien som isomeri och katalys och föreslog beteckningen proteiner på äggviteämnena. Fåhræus LäkH 3: 178 (1950). —
(1 b) -VÅFFLA. om våffla med ägg ss. ingrediens; vanl. i pl. Hagdahl Kok. 818 (1879). Det finns flera slag af våfflor; det finaste är äggvåfflor, de minst omtyckta äro de, som göras af jäsdeg. 2NF 32: 1258 (1921). —
(1 b) -VÄLLING. välling med ägg ss. ingrediens. Matsedeln bestod af irländsk köttstufning, äggvälling, ångkokt fisk, biffstek, potatislåda, blodpudding och äppel med ris. Hufvudstadsbl. 18/3 1894, s. 5. —
(1 b) -VÄRMARE. särsk. om (stickad l. virkad l. av tyg tillverkad) huva avsedd l. använd till att trä över kokt ägg o. därmed hålla det varmt. BoupptVäxjö 1892. Vid några tillfällen försöker Rebecka virka en äggvärmare. GbgP 15/11 2000, s. 43. —
-VÄXT. (†) äggplanta. S(olanum) Melongena (Ägg-växten) .. Blommorna äro ej af något värde, men frukten, som till färg och form liknar ett ägg, gifver denna växt mycken rätt till uppmärksamhet. Lundström Trädg. 2: 57 (1831). SAOL (1950). —
(1 (b)) -ÄTNING. förtäring av ägg; särsk. i fråga om sjukligt beteende hos fåglar. Allmän äggätning på svenskt sätt synes man i England aldrig ha tänkt sig som en möjlighet. Ödman UngdM 2: 14 (1873, 1881). Äggätning (dvs.) En ovana hos fåglarna att äta sina egna ägg. JägUppslB 602 (1989). —
(1 b) -ÖL. (ägg- 1713 osv. ägga- 1956 osv.) (i sht förr) om olika slag av drycker med ägg o. öl ss. ingredienser; särsk. om ölsupa med ägg. Lindestolpe Frans. 94 (1713). Jag feck varmt äggöl, söt mjölk och smör. Stiernstolpe Arndt 1: 76 (1807).
B (utom i ssgn -gille numera bl. i vissa trakter, mer l. mindre bygdemålsfärgat): ÄGGA-BLOMMA, se A. —
-GILLE. (ägg- 1917 osv. ägga- 1894 osv.) (förr) om (på våren hållet) gille vid vilket man bjöd på l. förtärde ägg. AB 1894, nr 69 A, s. 3. Och sist kom påsken med äggagillen under en vårhimmel, som brusade av häxornas kvastritt till Blåkulla. Näsström FornDSv. 1: 341 (1941). —
-KAKA, -LÄGGNING, -MAT, -PENGAR, -PICKNING, -SOPPA, -ÖL, se A.
C (†): ÄGGE-BAKELSE, -BLANDNING, -BLOMMA, -BO, -BUBBERT, -FORMIG, -FYLLNING, -GRYN, -GULA, -HINNA, -HUD, -KAKA, -KORG, -KRÄM, -LAX, -LÄGGNING, -MAT, -MJÖLK, -MUNK, -OLJA, -OST, -PANNA, -PANNKAKA, -PASTEJ, -PENGAR, -PLOMMON, -RÖRA, -SJUK, -SKAL, -SKUM, -SKÅL, se A. —
-SMALTS. (ägge- 1555–1636. ägger- 1555–1556. äggi- 1636) [jfr t. eierschmalz] (†) om slag av efterrätt med ägg ss. ingrediens; jfr smals. Såcker .. till eggesmaltz 4 lott. KryddRSthm 1555, s. 45. HovförtärSthm 29/4 1636 C, D. —
-SMET, -SOPPA, -STJÄRNA, -STOCK, -VATTEN, -VITA, se A. —
-VITT. (†) äggvita (se d. o. 1). Forsius Phys. 192 (1611). Slå ett lijtet håål i ändan på hwartera ägget, lät vthrinna något äggehwijt. Hildebrand MagNat. 238 (1650). Humbla Landcr. 553 (1740).
D (†): ÄGGER-SMALTS, se C.
E (†): ÄGGI-KAKA, -MJÖLK, -OST, -RÖRA, se A. —
-SMALTS, se C.
1) (i sht i skildring av ä. förh.) skatta (se skatta, v. 1 b) l. plundra fågelbo o. d. på ägg; ngn gg äv. med obj. betecknande fågelbo l. fågel; i sht ss. vbalsbst. -ning (i sht förr ngn gg äv. -ande): äggplundring. AktsamlKungsådreinst. 71 (1596). Med sin båt, som han sjelf slagit ihop, for han omkring i skären och jagade eller äggade. Strindberg SvÖ 1: 127 (1882). Knappt är man inne i maj månad, förrän den förödande boplundringen eller ”äggandet”, som termen så oskyldigt lyder, tar sin början. SvNat. 1910, s. 112. Ägga fågelbon. LoW (1911). Förr plockade man sjöfågelns ägg, speciellt storskrakens, för att använda som mat. Detta kallades äggning. JägUppslB 602 (1989).
2) (numera bl. ngn gg) lägga ägg. Nordholm Djurf. 52 (1749). Höns (sprang) runt omkring i hela trädgården och äggade i de täta buskarna och borrade ner sig i torra varma jorden kring rabatterna. DN 28/4 1969, s. 20.
3) (vard.) kasta ägg på (ngn l. ngt). Skolungdomar i Malmö har gjort det till en (o)vana att kasta ägg på klasskamrater som fyller år. Vilket fått till följd att de celebrerande vägrar att gå till skolan på sin födelsedag för att slippa bli ”äggade”. SDS 24/10 1984, s. 30. —
ÄGGLING, r. l. m. [med tanke på växtens uppblåsta, mer l. mindre äggformade foder] (†) om glim (se d. o. 2 a), särsk. dels smällglim, dels i ssgn strand-äggling; jfr blära 1. Dalin (1855). Bolin Åkerogräs. 95 (1926).
Spalt Ä 46 band 39, 2023